Psaltaren 39:3-5

Svenska 1917

³ Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

⁴ Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

⁵ HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.