Hans muns ord är ondska och svek,
    han vill inte vara förståndig
        och god.
(A) Han tänker ut ondska på sin bädd,
    han går en väg som inte är god.
        Han skyr inte något ont.

(B) Herre, till himlen räcker din nåd,
    din trofasthet ända till skyarna.

Read full chapter