Print Page Options

En hyllning till Gud och ett tack för befrielse

30 En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.

Jag vill lova dig, Herre,
    för du lyfte mig upp
    och lät inte mina fiender triumfera över mig.
Herre, min Gud, jag bad till dig,
    och du helade mig.
Herre, du förde mig upp ur dödsriket,
    du räddade mig tillbaka till livet,
    från att fara ner i graven.

Lovsjung Herren, ni hans fromma,
    prisa hans heliga namn!
Hans vrede varar bara ett ögonblick
    men hans nåd hela livet.
Gråten kan gästa om natten,
    men när morgonen gryr kommer glädjen.

När jag levde i min trygghet sa jag till mig själv:
    ”Ingenting kan rubba mig.”
Herre, i din godhet ställde du mig på en fast berggrund.[a]
    Men när du vände bort ditt ansikte från mig,
blev jag skräckslagen.

Jag ropade till dig, Herre,
    jag bad Herren om nåd.
10 ”Vad vinner du genom att låta mig gå under, ner i graven?
    Kan stoftet prisa dig?
    Kan det berätta om din trofasthet?
11 Hör, Herre, var nådig mot mig,
    Herre, bli min hjälpare!”

12 Då förvandlade du min klagan till dans.
    Du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i glädje.
13 Därför vill jag sjunga lovsånger och aldrig tystna.
    Herre, min Gud, jag vill prisa dig i evighet!

Footnotes

  1. 30:8 Grundtextens innebörd är osäker.

30 En psalm, en sång av David, vid templets invigning.

Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.

HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.

HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven.

Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.

Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.

Jag sade, när det gick mig väl: »Jag skall aldrig vackla.»

HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.

Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:

10 »Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?

11 Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare.»

12 Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.

13 Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.

Psalm 30

Tacksägelse för räddning

En psalm, en sång av David för templets invigning.

Jag vill upphöja dig, Herre,
    ty du drog mig upp ur djupet,
du lät ej mina fiender glädja sig över mig.
Herre, min Gud, jag ropade till dig
och du helade mig.
Herre, du förde min själ upp ur dödsriket,
du tog mig levande tillbaka,
    bort från dem som farit ner i graven.

Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn!
Ty ett ögonblick varar hans vrede,
    hela livet hans nåd.
Om aftonen gästar gråt,
    om morgonen kommer jubel.

Jag sade när det gick mig väl:
    "Jag skall aldrig vackla."
Herre, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt,
men när du dolde ditt ansikte blev jag förskräckt.
Till dig, Herre, ropade jag,
    till Herren bad jag om nåd:
10 "Vilken vinning har du av mitt blod,
av att jag far ner i graven?
    Kan stoftet tacka dig,
kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, Herre, var mig nådig!
    Herre, var min hjälpare!

12 Du förvandlade min klagan till dans,
du tog av mig sorgens dräkt
    och klädde mig i glädje.
13 Därför skall min själ lovsjunga dig utan att tystna.
Herre, min Gud, jag vill tacka dig för evigt.

Räddad från en säker död

1-2 Jag vill prisa dig, Herre, för du har räddat mig från mina fiender. Du vägrar att låta dem triumfera över mig.

Herre, min Gud, jag bad till dig, och du gjorde mig frisk.

Jag var mer död än levande. Ändå räddade du mig från en säker död och gav mig livet tillbaka.

Sjung era sånger för honom alla ni som fått uppleva hans nåd! Prisa hans heliga namn!

Hans vrede varar bara ett ögonblick, men hans nåd varar för livet! Gråten kan plåga oss om natten, men när morgonen gryr kommer glädjen.

7-8 När jag hade framgång sa jag till mig själv: Ingen kan hindra mig nu! Herren har visat mig sin nåd. Han har gjort mig lika stadig som ett berg! Men då vände du bort ditt ansikte från mig, och jag blev skräckslagen och greps av panik.

Jag ropade till dig, Herre! Jag bad och ropade:

10 Herre, vad vinner du genom att låta mig dö? Hur ska jag då kunna prisa dig inför alla mina vänner? Kan en död berätta för världen om din trofasthet?

11 Hör mig, Herre! Ge mig nåd, och hjälp mig!

12 Då förvandlade du min sorgesång till glädjedans! Ja, du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i festkläder.

13 Då blev det lätt att sjunga lovsånger till Herren och jag vill inte tiga med vad du har gjort för mig. Herre, min Gud, jag vill tacka dig i evighet!

Tacksamhet för räddning

30 En psalm, en sång för tempelinvigningen[a]. Av David.

Jag vill upphöja dig, Herre,
    för du drog mig upp ur djupet
        och lät inte mina fiender
            triumfera över mig.
(A) Herre min Gud,
    jag ropade till dig
        och du helade mig.
(B) Herre, du förde min själ
        upp ur dödsriket,
    du tog mig levande bort
        från dem som går[b] ner
            i graven.

(C) Lovsjung Herren, ni hans trogna,
    prisa hans heliga namn!
(D) Hans vrede varar ett ögonblick,
        hans nåd hela livet.[c]
    På kvällen gästar gråt,
        på morgonen kommer jubel.

Jag sade i min trygghet:
    "Jag ska aldrig vackla."
(E) Herre, i din nåd gav du
        styrka åt mitt berg,
    men du dolde ditt ansikte
        och jag blev förskräckt.
Till dig, Herre, ropade jag,
    till Herren bad jag om nåd:
10 Vad vinner du på mitt blod,
        på att jag går ner i graven?
    Kan stoftet tacka dig?
        Kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, Herre,
        och förbarma dig över mig!
    Herre, var min hjälpare!

12 Du förvandlade min klagan till dans,
    du lossade min sorgdräkt
        och klädde mig i glädje.
13 (F) Därför ska min ära[d]
        sjunga till dig utan att tystna.
    Herre min Gud,
        jag vill tacka dig för evigt.

Footnotes

  1. 30:1 en sång för tempelinvigningen   Troligen förberedd av kung David och framförd postumt. Se 1 Krön 28:2f, 2 Krön 7:6.
  2. 30:4 från dem som går   Andra handskrifter: "från att gå".
  3. 30:6 Andra handskrifter (så Septuaginta): "Hans vrede ger bävan, hans nåd ger liv".
  4. 30:13 min ära   Ofta uppfattat som liktydigt med "min själ".