Psalm 109

Bön mot obarmhärtiga motståndare

För sångmästaren, en psalm av David.

Min lovsångs Gud, tig inte,
ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun,
har de öppnat mot mig,
    de har talat mot mig med lögnaktig tunga.
Med hatfulla ord har de omringat mig,
utan orsak har de börjat strid mot mig.
Som svar på min kärlek anklagar de mig,
men jag ber för dem.
De lönar gott med ont
    och min kärlek med hat.

Sätt en ogudaktig man över honom,
låt en åklagare[a] stå på hans högra sida.
När han ställs inför rätta må han dömas skyldig,
och hans bön bli till synd.
Må hans dagar bli få
    och en annan överta hans ämbete.
Må hans barn bli faderlösa
    och hans hustru änka.
10 Må hans barn alltid irra omkring och tigga
och söka sitt bröd långt från sina ödelagda hem.
11 Må ockraren få allt han äger i sin snara
och främlingar plundra hans egendom.
12 Må ingen visa honom barmhärtighet
och ingen förbarma sig över hans faderlösa.
13 Må hans efterkommande bli utrotade
och hans namn utplånat i nästa släktled.
14 Må hans fäders missgärning bli ihågkommen inför Herren
    och må hans mors synd ej bli utplånad.
15 Må de alltid finnas inför Herren,
    må minnet av dem utrotas från jorden.
16 Ty han tänkte inte på att vara barmhärtig
utan förföljde den som var betryckt och fattig
och den som hade ett bedrövat hjärta,
för att döda dem.
17 Han älskade förbannelse,
    och den kom över honom.
Han ville inte ha välsignelse,
    och den blev fjärran ifrån honom.
18 Han tog på sig förbannelse som en klädnad,
och den trängde in i hans inre som vatten,
och som olja in i hans ben.
19 Må den vara för honom som en mantel att svepa sig i,
som ett bälte att alltid spänna om sig.
20 Må detta vara mina motståndares lön från Herren,
deras som talar ont mot mig.

21 Men du, Herre Herre, hjälp mig
    för ditt namns skull!
Rädda mig, ty din nåd är god.
22 Jag är betryckt och fattig,
    mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 Jag försvinner som skuggan om kvällen,
jag skakas bort som gräshoppor.
24 Mina knän vacklar av fasta,
    min kropp förlorar sitt hull.
25 Jag har blivit till åtlöje för dem,
    när de ser mig skakar de på huvudet.
26 Hjälp mig, Herre, min Gud!
    Fräls mig enligt din nåd,
27 så att de förstår att detta är din hand,
att du, Herre, har gjort det.
28 De förbannar, men du välsignar.
    Reser de sig upp, kommer de på skam,
men din tjänare gläder sig.
29 Låt mina motståndare bli klädda i vanära
och svepta i skam som i en mantel.

30 Jag vill storligen tacka Herren med min mun,
mitt ibland många vill jag prisa honom.
31 Ty han står på den fattiges högra sida
för att frälsa honom från dem som dömer honom.

Footnotes

  1. Psaltaren 109:6 åklagare Hebr. "satan".

For the Chief Musician. A Psalm by David.

109 God of my praise, don’t remain silent,
    for they have opened the mouth of the wicked and the mouth of deceit against me.
    They have spoken to me with a lying tongue.
They have also surrounded me with words of hatred,
    and fought against me without a cause.
In return for my love, they are my adversaries;
    but I am in prayer.
They have rewarded me evil for good,
    and hatred for my love.
Set a wicked man over him.
    Let an adversary stand at his right hand.
When he is judged, let him come out guilty.
    Let his prayer be turned into sin.
Let his days be few.
    Let another take his office.
Let his children be fatherless,
    and his wife a widow.
10 Let his children be wandering beggars.
    Let them be sought from their ruins.
11 Let the creditor seize all that he has.
    Let strangers plunder the fruit of his labor.
12 Let there be no one to extend kindness to him,
    neither let there be anyone to have pity on his fatherless children.
13 Let his posterity be cut off.
    In the generation following let their name be blotted out.
14 Let the iniquity of his fathers be remembered by Yahweh.
    Don’t let the sin of his mother be blotted out.
15 Let them be before Yahweh continually,
    that he may cut off their memory from the earth;
16 because he didn’t remember to show kindness,
    but persecuted the poor and needy man,
    the broken in heart, to kill them.
17 Yes, he loved cursing, and it came to him.
    He didn’t delight in blessing, and it was far from him.
18 He clothed himself also with cursing as with his garment.
    It came into his inward parts like water,
    like oil into his bones.
19 Let it be to him as the clothing with which he covers himself,
    for the belt that is always around him.
20 This is the reward of my adversaries from Yahweh,
    of those who speak evil against my soul.

21 But deal with me, Yahweh the Lord,[a] for your name’s sake,
    because your loving kindness is good, deliver me;
22     for I am poor and needy.
    My heart is wounded within me.
23 I fade away like an evening shadow.
    I am shaken off like a locust.
24 My knees are weak through fasting.
    My body is thin and lacks fat.
25 I have also become a reproach to them.
    When they see me, they shake their head.
26 Help me, Yahweh, my God.
    Save me according to your loving kindness;
27 that they may know that this is your hand;
    that you, Yahweh, have done it.
28 They may curse, but you bless.
    When they arise, they will be shamed,
    but your servant shall rejoice.
29 Let my adversaries be clothed with dishonor.
    Let them cover themselves with their own shame as with a robe.
30 I will give great thanks to Yahweh with my mouth.
    Yes, I will praise him among the multitude.
31 For he will stand at the right hand of the needy,
    to save him from those who judge his soul.

Footnotes

  1. 109:21 The word translated “Lord” is “Adonai.”