Psaltaren 109:21-23

Svenska 1917

²¹ Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

²² Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

²³ Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.