Psaltaren 105
Svenska Folkbibeln
Psalm 105
Herrens gärningar mot sitt folk
1 Tacka Herren, åkalla hans namn,
gör hans gärningar kända bland folken!
2 Sjung till hans ära, lovprisa honom,
tala om alla hans under!
3 Beröm er av hans heliga namn!
De som söker Herren må glädja sig av hjärtat.
4 Fråga efter Herren och hans makt,
sök alltid hans ansikte.
5 Tänk på de under han har gjort,
på hans tecken och hans domslut,
6 ni Abrahams barn, hans tjänare,
ni Jakobs söner, hans utvalda.
7 Han är Herren, vår Gud,
över hela jorden når hans domar.
8 Han tänker för evigt på sitt förbund,
på det ord han påbjudit för tusen släkten,
9 på det förbund han slöt med Abraham
och på sin ed till Isak.
10 Han fastställde det för Jakob som en stadga,
för Israel som ett evigt förbund.
11 Han sade: Åt dig ger jag Kanaans land,
det skall bli er arvedel.
12 Då var de en liten skara,
de var få och främlingar i landet.
13 De vandrade från folk till folk,
från ett land till ett annat.
14 Han tillät ingen att skada dem,
han straffade kungar för deras skull:
15 Rör inte mina smorda,
gör inte mina profeter något ont!
16 När han sände hungersnöd över landet
så att de led brist på bröd,
17 då sände han en man framför dem,
Josef som blev såld till slav.
18 Man slog hans fötter i bojor,
i järn låg han bunden,
19 till den tid då hans ord uppfylldes
och Herrens tal bevisade hans oskuld.
20 Då släpptes han på kungens befallning,
folkens härskare gav honom fri.
21 Han satte honom till herre över sitt hus,
till att råda över allt han ägde,
22 för att binda hans furstar efter sin vilja
och lära hans äldste vishet.
23 Och Israel kom till Egypten,
Jakob blev gäst i Hams land.
24 Herren gjorde sitt folk mycket fruktsamt
och mäktigare än deras ovänner.
25 Han förvandlade deras hjärtan,
så att de hatade hans folk
och handlade svekfullt mot hans tjänare.
26 Han sände Mose, sin tjänare,
och Aron som han utvalt.
27 De gjorde hans tecken bland dem
och under i Hams land.
28 Han sände mörker och allt blev mörkt,
och de stod inte emot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod
och deras fiskar dog.
30 Deras land vimlade av paddor,
ända in i deras kungars kamrar.
31 Han befallde och svärmar av insekter kom,
mygg över hela deras land.
32 Han gav dem hagel i stället för regn
och sände eldslågor i landet.
33 Han slog ner deras vinstockar och fikonträd
och bröt sönder träden i landet.
34 Han befallde och gräshoppor kom
och gräsmaskar i oräknelig mängd.
35 De åt upp alla örter i landet,
de åt upp grödan på marken.
36 Han slog allt förstfött i landet,
förstlingen av deras livskraft.
37 Så förde han dem ut med silver och guld,
i hans stammar stapplade ingen.
38 Egyptierna gladde sig när de drog ut,
ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Han bredde ut ett moln till skydd
och en eld som lyste om natten.
40 De bad, och han lät vaktlar komma
och mättade dem med bröd från himlen.
41 Han öppnade klippan och vatten flödade,
det rann genom öknen som en ström.
42 Ty han tänkte på sitt heliga löfte
till Abraham, sin tjänare.
43 Så förde han ut sitt folk med glädje,
sina utvalda med jubel.
44 Han gav hednafolkens länder åt dem,
det folken arbetat ihop fick de ärva,
45 för att de skulle hålla hans stadgar
och ta vara på hans undervisning.
Halleluja!
Salmos 105
Reina Valera Actualizada
Dios en la historia de Israel
105 ¡Den gracias al SEÑOR! ¡Invoquen su nombre!
Den a conocer entre los pueblos sus hazañas.
2 Cántenle, cántenle salmos;
hablen de todas sus maravillas.
3 Gloríense en su santo nombre; alégrese el corazón de los que buscan al SEÑOR.
4 Busquen al SEÑOR y su poder; busquen continuamente su rostro.
5 Acuérdense de las maravillas
que ha hecho,
de sus prodigios y de los juicios
de su boca,
6 oh ustedes, descendientes de Abraham[a], su siervo;
hijos de Jacob, sus escogidos.
7 Él es el SEÑOR, nuestro Dios;
en toda la tierra están sus juicios.
8 Se acordó para siempre de su pacto[b]
—de la palabra que mandó para mil generaciones—,
9 el cual hizo con Abraham;
y de su juramento a Isaac.
10 Lo confirmó a Jacob por estatuto, como pacto sempiterno a Israel,
11 diciendo: “A ti[c] daré la tierra de Canaán
como la porción que poseerán”.
12 Cuando eran pocos en número, muy pocos y forasteros en ella;
13 cuando andaban de nación en nación
y de un reino a otro pueblo,
14 no permitió que nadie los oprimiese; más bien, por causa de ellos castigó a reyes.
15 Dijo: “¡No toquen a mis ungidos,
ni hagan mal a mis profetas!”.
16 Cuando trajo hambre sobre la tierra
y cortó todo el sustento de pan,
17 ya había enviado delante de ellos
a un hombre,
a José[d], que fue vendido como
esclavo.
18 Afligieron con grilletes sus pies,
y a su cuello pusieron cadena de hierro
19 hasta que se cumplió su palabra,
y el dicho del SEÑOR lo aprobó.
20 Entonces el rey mandó que
lo soltaran;
el soberano de los pueblos lo desató.
21 Lo puso como señor de su casa[e]
y como gobernador de toda
su posesión
22 para que disciplinara a su gusto a los grandes
y a sus ancianos enseñara sabiduría.
23 Después entró Israel en Egipto,
y Jacob fue extranjero en la tierra
de Cam[f].
24 Dios hizo que su pueblo fuera muy fecundo,
y lo hizo más fuerte que sus enemigos.
25 Cambió el corazón de estos
para que aborreciesen a su pueblo, para que contra sus siervos actuaran con engaño.
26 Envió a su siervo Moisés[g],
y a Aarón, al cual escogió.
27 Puso en ellos las palabras de
sus señales
y sus prodigios en la tierra de Cam.
28 Envió tinieblas[h] y trajo oscuridad pero no guardaron[i] sus palabras.
29 Convirtió sus aguas en sangre[j]
y mató sus peces.
30 Su tierra produjo ranas[k]
hasta en las habitaciones de sus reyes.
31 Habló, y llegaron enjambres
de moscas
y piojos en todo su territorio[l].
32 Convirtió sus lluvias en granizo[m]
y en llamas de fuego, en su tierra.
33 Dañó sus viñas y sus higueras
y quebró los árboles de su territorio.
34 Habló, y vinieron langostas[n]
y pulgón sin número.
35 Comieron toda la hierba de su país
y devoraron el pasto de su tierra.
36 Golpeó, además, a todos los
primogénitos[o] de su país,
las primicias de todo su vigor.
37 Los sacó con plata y oro[p];
no hubo entre sus tribus enfermo.
38 Egipto se alegró de que salieran porque su terror había caído
sobre ellos.
39 Extendió una nube por cortina[q];
y fuego para alumbrar de noche.
40 Pidieron, e hizo venir codornices[r]
y los sació con pan del cielo[s].
41 Abrió la peña[t] y fluyeron aguas; corrieron por los sequedales como río.
42 Porque se acordó de su santa promesa dada a su siervo Abraham[u].
43 Así sacó a su pueblo con gozo; con júbilo sacó a sus escogidos.
44 Les dio las tierras de las naciones,
y heredaron el fruto de las labores
de ellas
45 para que guardaran sus estatutos
y observaran sus leyes.
¡Aleluya!
Footnotes
- Salmos 105:6 Varios mss. tienen Israel ; cf. 1 Crón. 16:13.
- Salmos 105:8 Cf. Gén. 15:5 ss.; 26:3-5.
- Salmos 105:11 Rollos MM tiene a ustedes.
- Salmos 105:17 Cf. Gén. 37:28; 45:5.
- Salmos 105:21 Cf. Gén. 41:39, 40.
- Salmos 105:23 Cf. Gén. 46:6.
- Salmos 105:26 Cf. Éxo. 4:14-16.
- Salmos 105:28 Cf. Éxo. 10:21 ss.
- Salmos 105:28 Según prop. Stutt.; cf. LXX y Peshita; heb., no se rebelaron.
- Salmos 105:29 Cf. Éxo. 7:20, 21.
- Salmos 105:30 Cf. Éxo. 8:6.
- Salmos 105:31 Cf. Éxo. 8:24, 17.
- Salmos 105:32 Cf. Éxo. 9:23.
- Salmos 105:34 Cf. Éxo. 10:14, 15.
- Salmos 105:36 Cf. Éxo. 12:29.
- Salmos 105:37 Cf. Éxo. 12:35, 36.
- Salmos 105:39 Cf. Éxo. 13:21.
- Salmos 105:40 Cf. Éxo. 16:13-15.
- Salmos 105:40 Cf. Éxo. 16:4.
- Salmos 105:41 Cf. Éxo. 17:6.
- Salmos 105:42 Cf. Gén. 12:1 ss.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Version Reina Valera Actualizada, Copyright © 2015 by Editorial Mundo Hispano