Add parallel Print Page Options

Krossad av sjukdom och synd

1-2 Herre, du har låtit mig känna av din vrede.

Dina pilar har genomborrat mig. Dina slag krossar mig.

4-5 Min kropp är sjuk, eftersom du är ond på mig. Mina synder anklagar mig och har brutit ner min hälsa. De är en börda, som jag inte orkar bära.

Mina sår stinker och är fyllda med var.

Jag går böjd och plågas av smärta varje dag.

Mina njurar bränner, ja, hela min kropp är sjuk.

Jag är uttröttad, nedbruten och förtvivlad.

10 Herre, du vet vad jag längtar efter! Tänk att än en gång få hälsan tillbaka. Du hör varje suck.

11 Mitt hjärta slår oregelbundet, min styrka avtar och jag börjar bli blind.

12 Mina vänner håller sig borta från mig och är rädda för min sjukdom, ja, till och med min egen familj håller sig på avstånd.

13 Under tiden försöker mina fiender att döda mig. De tänker att ruinera mig och använder hela dagarna till att fundera ut hur det ska kunna ske.

14-15 Men jag lyssnar inte till deras hotelser. Jag håller tyst, för jag har inget att säga.

16 Jag väntar på dig, Herre. Svara mig!

17 Tillåt inte att mina fiender triumferar över mig, och att de gläder sig över min olycka!

18 Gång på gång är jag nära att falla, och jag plågas hela tiden av smärta.

19 Jag bekänner min synd. Jag sörjer över vad jag har gjort.

20 Mina fiender förföljer mig med all kraft och fortsätter att hata mig utan orsak.

21 De lönar gott med ont och angriper mig, därför att jag står för det som är rätt.

22 Lämna mig inte, Herre! Gå inte bort,

23 utan skynda dig att hjälpa mig, min Frälsare!

Ångerpsalm; den ångerfulles bön

38 En psalm av David, till påminnelse[a].

Herre, straffa mig inte i din vrede,
    aga mig inte i din vredes glöd.
Dina pilar har genomborrat mig,
    din hand har kommit över mig.
Ingenting är helt i min kropp för din vredes skull,
    ingenting är friskt i min kropp för min synds skull.
Min skuld går mig över huvudet,
    som en börda, som är alltför tung för mig.

Mina sår stinker och är fyllda med var
    för min dumhets skull.
Jag går krokig och böjd,
    hela dagen går jag sörjande.
Mina höfter fylls av brinnande smärta,
    ingenting i min kropp är helt.
Jag är utan kraft, jag är helt krossad,
    jag klagar i mitt hjärtas ångest.

10 Herre, du vet allt jag längtar efter,
    varje suck ligger öppen för dig.
11 Mitt hjärta slår intensivt, min styrka avtar,
    och ljuset lämnar mina ögon.
12 Mina nära och kära håller sig undan mig för min plåga,
    mina närmaste håller sig på avstånd.
13 De som står efter mitt liv lägger ut snaror,
    de som vill skada mig talar om min undergång,
    hela dagarna tänker de ut onda planer.

14 Men jag är som en döv som ingenting hör,
    som en stum som inte kan öppna sin mun.
15 Jag är som en man som inte hör,
    som inte öppnar sin mun för att svara.
16 Men jag väntar på dig, Herre,
    du ska svara, Herre, min Gud.
17 Jag tänker: ”Låt dem inte få glädjas över mig,
    eller upphöja sig själva över mig när jag snavar.”

18 Jag är nära att falla,
    och min smärta är ständigt hos mig.
19 Jag bekänner min synd.
    Jag sörjer över min skuld.
20 Mina fiender är många och starka,
    många är de som hatar mig utan orsak.
21 De lönar gott med ont
    och angriper mig, därför att jag strävar efter det goda.

22 Överge mig inte, Herre!
    Var inte långt ifrån mig, min Gud!
23 Skynda dig att hjälpa mig,
    Herre, du min räddning!

Footnotes

  1. 38:1 Påminnelse kan tänkas vara en vädjan till Herren att komma ihåg den ångrande. Psalmen kan ha använts i samband med offer.