Guds Son och hans motståndare

(A) Varför är hednafolken i uppror?
    Varför tänker folken
        tomma tankar?
(B) Jordens kungar reser sig
    och furstarna gaddar ihop sig
        mot Herren och hans Smorde[a]:[b]
(C) "Vi sliter sönder deras band
    och kastar av oss deras rep!"

(D) Han som tronar i himlen ler,
    Herren gör narr av dem.
Så talar han till dem i sin vrede,
    slår dem med skräck
        i sin glödande harm:
(E) "Det är jag som har insatt min kung
    på Sion, mitt heliga berg."

(F) Jag vill förkunna Herrens beslut,
        han sade till mig:
    "Du är min Son,
        jag har fött dig i dag.[c]
(G) Be mig, så ger jag dig
    hednafolken till arvedel
        och hela jorden till egendom.
(H) Du ska krossa[d] dem med järnspira,
    slå sönder dem som lerkärl."[e]

10 Var nu kloka, ni kungar,
    ta varning, ni domare[f] på jorden!
11 (I) Tjäna Herren med fruktan
    och gläd er med bävan!
12 (J) Ge Sonen hyllningskyss,
    så att han inte vredgas
        och ni går under på er väg,
    för hans vrede
        kan snabbt blossa upp.
    Saliga är alla som flyr till honom.

Footnotes

  1. 2:1f Citeras av apostlarna i Apg 4:25-26 som profetia om komplotten mot Jesus.
  2. 2:2 Smorde   Hebr. "Messias", på grekiska "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet.
  3. 2:7 Citeras av Paulus i Apg 13:33 och i Hebr 1:5, 5:5 som profetia om Jesu ställning som Guds Son.
  4. 2:9 Citeras av Jesus i Upp 2:27-28.
  5. 2:9 krossa   Annan översättning: "valla" (så Septuaginta, jfr Upp 2:27).
  6. 2:10 domare   Annan översättning: "ledare".

Sions kung[a]

Varför gör folken uppror?
    Varför smider de meningslösa planer?
Jordens kungar reser sig,
    makthavarna samlas
mot Herren
    och mot hans smorde[b].
”Låt oss slita sönder deras band,
    kasta av oss deras bojor!”

Han som bor i himlen ler,
    Herren hånskrattar åt dem.
Sedan tillrättavisar han dem i sin vrede,
    i sin vredes glöd förskräcker han dem:
”Jag har installerat min kung
    på Sion, mitt heliga berg.”

Jag vill förkunna Herrens beslut;

han sa till mig:
    ”Du är min son. Idag har jag blivit din far[c].
Begär av mig, och jag ska ge dig alla folk som arv
    och hela jorden som egendom.
Du ska krossa dem med järnspira,
    slå sönder dem som lerkrukor.”

10 Ni kungar, var nu förståndiga,
    låt er varnas, ni härskare på jorden!
11 Tjäna Herren med fruktan,
    och gläd er i bävan![d]
12 Kyss sonen,
    så att hans vrede inte uppväcks
och ni förgås på er väg!
    Hans vrede kan snart upptändas.
Lyckliga är de som tar sin tillflykt till honom!

Footnotes

  1. 2:0 En psalm skriven inför en israelitisk kungs tronbestigning, men också med syftning på Kristus, den evige kungen (citerad flera gånger i NT), traditionellt betraktad som messiansk psalm. Författare: David (se Apg 4:25-26)
  2. 2:2 På hebreiska mashiach, varav vårt Messias. Tillämpad på tronbestigningen av Israels kung skriver vi benämningen naturligtvis med litet s (ingen skillnad i hebreiskan). Denna vers används i Apg 4:26, liksom många andra verser i Gamla testamentet citeras i Nya Testamentet, och anknyts till Jesus som det slutgiltiga svaret på versernas fullkomnande.
  3. 2:7 Ordagrant: jag har fött dig Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son.
  4. 2:11 Tanken kan också vara: …hylla honom även om ni bävar; grundtexten är svårförståelig.