[a]till honom som har gjort
    himmel och jord och hav
        och allt som finns i dem,
    som är trofast för evigt,

Read full chapter

Han har gjort himlen och jorden,
    haven och allt som finns i dem.
    Hans trofasthet består för evigt.

Read full chapter

20 (A) Är inte Efraim min käre son,
        är han inte mitt älsklingsbarn?
    Närhelst jag går till rätta
        med honom tänker jag på honom.
    Därför ömmar mitt hjärta
        för honom.
    Jag måste förbarma mig
        över honom, säger Herren.

Read full chapter

20     Är inte Efraim min älskade son,
mitt käraste barn?
    Trots att jag ofta går till rätta med honom
tänker jag ständigt på honom.
    Mitt hjärta ömmar för honom,
och jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.

Read full chapter

25 (A) Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. 26 (B) Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.

27 (C) Träden på marken ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda och själva ska de bo trygga i landet. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri. 28 (D) Sedan ska de inte mer bli byte för hednafolken, och markens djur ska inte sluka dem, utan de ska bo trygga och ingen ska skrämma dem.

29 Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. 30 De ska inse att jag, Herren deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. 31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren Gud.”

Read full chapter

25 Jag ska ingå ett fredsförbund med dem. Jag ska utrota vilddjuren i landet, så att man tryggt kan bo i öknen och sova i skogarna. 26 Jag ska välsigna dem, mitt berg och dess omgivningar. Jag ska sända regn i rätt tid, skurar av välsignelse ska komma. 27 Markens träd ska bära sin frukt och jorden ge sin gröda, och de ska leva i trygghet i sitt land. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och befriar dem från dem som hållit dem i slaveri. 28 De ska inte mer bli ett byte för andra folk, och vilddjuren i landet ska inte äta dem mer. De ska bo i trygghet, och ingen ska skrämma dem.

29 Landet där de ska få bo ska vara känt för sina goda skördar, och mitt folk ska aldrig mer behöva svälta eller bli föraktade av andra folk. 30 Då ska de inse att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de, israeliterna, är mitt folk, säger Herren, Herren. 31 Ni är min hjord, fåren på mina betesmarker. Ni är människor, och jag är er Gud, säger Herren, Herren.’ ”

Read full chapter

35 (A) Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Read full chapter

35 Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Read full chapter