Psalm 132

Davids löfte och Herrens löfte

En vallfartssång.

Tänk, Herre, på David,
    på allt han fick utstå,
han som svor Herren en ed
    och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob:
"Jag skall inte gå in i min hydda
    och inte lägga mig på min bädd,
jag skall inte unna mina ögon sömn
    eller mina ögonlock slummer,
förrän jag har funnit en plats åt Herren,
en boning åt den Starke i Jakob."
Vi hörde det i Efrata,
    vi fick veta det i skogsbygden.
Låt oss gå in i hans boning
    och tillbe vid hans fotapall.
Stå upp, Herre, och kom till din viloplats,
du och din makts ark.
Dina präster skall vara klädda i rättfärdighet,
och dina fromma skall jubla.
10 För din tjänare Davids skull
    må du inte visa bort din smorde.

11 Herren har svurit David en ed,
    en sann ed som han ej skall ta tillbaka:
"Av din livsfrukt skall jag sätta kungar på din tron.
12 Om dina barn håller mitt förbund
    och mitt vittnesbörd som jag skall lära dem,
då skall också deras barn
    få sitta på din tron till evig tid."

13 Ty Herren har utvalt Sion,
    där vill han ha sin boning.
14 "Detta är min viloplats till evig tid.
    Här skall jag bo, och hit längtar jag.
15 Sions förråd skall jag rikligt välsigna,
de fattiga skall jag mätta med bröd.
16 Prästerna skall jag klä i frälsning,
    och de fromma skall jubla högt.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David,
jag har tillrett en lampa åt min smorde.
18 Hans fiender skall jag klä i skam,
    men på honom skall hans krona glänsa."

Guds tempel och Davids kungahus

1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:

3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.

Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.

Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.

Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.

Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.

10 Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,

11 för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!

12 Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!

13 Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.

14 Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.

15 Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.

16 Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.

17 Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.

18 Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.