יJod

73 [a]Dina händer har gjort mig
        och format mig.
    Ge mig förstånd
        så att jag lär mig dina bud.

Read full chapter

73 Dina händer har gjort mig och format mig.
    Ge mig nu insikt så att jag lär mig dina bud.

Read full chapter

13 [a]Du har skapat mina njurar[b],
    du vävde mig i moderlivet.
14 [c]Jag tackar dig för att
        jag är så underbart skapad.
    Underbara är dina verk,
        min själ vet det så väl[d].
15 Benen i min kropp
        var inte osynliga för dig
    när jag formades i det fördolda,
        när jag bildades i jordens djup.
16 [e]Dina ögon såg mig
        när jag bara var ett foster.
    Alla mina dagar blev skrivna
        i din bok,
    formade innan någon av dem
        hade kommit.

17 [f]Hur ofattbara[g] är inte dina tankar
        för mig, Gud,
    hur väldig är inte
        deras mångfald!
18 Räknar jag dem
        är de fler än sandkornen.
    När jag vaknar är jag kvar hos dig.

19 Gud, om du bara ville döda
        de gudlösa!
    Bort från mig, ni blodtörstiga!
20 De talar om dig med svek i sinnet,
    de har fört dina städer i fördärvet[h].
21 [i]Skulle jag inte hata dem
        som hatar dig, Herre,
    och avsky dem
        som gör uppror mot dig?
22 Jag hatar dem med starkaste hat,
    mina fiender har de blivit.

23 [j]Rannsaka mig, Gud,
        och känn mitt hjärta,
    pröva mig och känn mina tankar.
24 [k]Se om jag är på en olycksväg,
    och led mig på den eviga vägen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 139:13 Job 10:11, Ps 119:73, Jes 44:24.
  2. 139:13 njurar   Symbol för människans innersta.
  3. 139:14 Job 10:8f.
  4. 139:14 min själ vet det så väl   Annan översättning: "du känner min själ så väl".
  5. 139:16 Job 14:5, Ps 37:18.
  6. 139:17 Ps 40:6, 92:6, Jes 55:8f.
  7. 139:17 ofattbara   Annan översättning: "dyrbara".
  8. 139:20 fört dina städer i fördärvet   Andra handskrifter: "missbrukat ditt namn till lögn".
  9. 139:21 Ps 26:5, 31:7, 119:139.
  10. 139:23 Ps 26:2.
  11. 139:24 Ps 5:9, 16:11, Luk 19:10, Joh 10:28.

13 Du skapade organen inne i min kropp,
    du vävde samman mig i min mors livmoder.
14 Jag prisar dig för det förunderliga,
    att jag är så underbart skapad!
    Dina verk är förunderliga, det vet jag väl.
15 Mitt skelett var inte dolt för dig
    när jag formades i det tysta,
    när jag vävdes samman i jordens djup.
16 Du såg mig innan jag föddes.
    I din bok blev varje bestämd dag i mitt liv inskriven
    innan någon av dem började.[a]

17 Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud!
    Hur enormt är inte deras antal!
18 Om jag försökte räkna dem
    skulle de vara fler än sandkornen.
När jag vaknar,
    är jag fortfarande hos dig.

19 Gud, om du ändå ville döda de gudlösa,
    avlägsna de blodtörstiga från mig!
20 De som talar svekfullt om dig,
    de som har missbrukat dina städer.[b]
21 Herre, skulle jag inte hata dem som hatar dig,
    avsky dem som reser sig mot dig?
22 Jag hatar dem starkt,
    de är mina fiender.

23 Granska mig, Gud!
    Känn mitt innersta och pröva mig,
    känn mina oroliga tankar!
24 Se om min väg leder bort från dig,
    och led mig på den eviga vägen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 139:16 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 139:20 Eller: de som fåfängt höjer sin röst mot dig. Eller: de som svärjer falskt, dina fiender. Grundtextens innebörd är osäker.