Add parallel Print Page Options

Fjärde boken

(90—106)

Guds evighet, människans förgänglighet

90 En bön av gudsmannen Mose.

Herre, du har varit vår tillflykt
    från generation till generation.
Innan bergen föddes, innan du frambringade jorden och världen,
    fanns du, Gud, från evighet till evighet.

Du låter människan bli jord igen
    och säger: ”Vänd åter, människobarn!”
Tusen år är för dig bara som gårdagen som gick,
    som en enda timme i natten.
Du sveper bort dem,
    de är som en sömn om morgonen,
    de försvinner som gräset,
som växer upp på morgonen
    men vissnar och torkar ut innan kvällen.

Genom din vrede förgås vi,
    vi förskräcks av din vredes glöd.
Du lägger fram våra synder inför dig,
    våra hemliga synder drar du fram i ljuset.

Read full chapter