Psaltaren 3-4
Svenska 1917
3 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.
6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.
4 För sångmästaren, med strängaspel; en psalm av David.
2 När jag ropar, så svara mig, du min rättfärdighets Gud, du som i trångmål skaffar mig rum; var mig nådig och hör min bön.
3 I herrar, huru länge skall min ära vara vänd i smälek, huru länge skolen I älska fåfänglighet och fara efter lögn? Sela.
4 Besinnen dock att HERREN har utvalt åt sig den fromme; HERREN hör, när jag ropar till honom.
5 Vredgens, men synden icke; eftersinnen i edra hjärtan, på edra läger, och varen stilla. Sela.
6 Offren rätta offer, och förtrösten på HERREN.
7 Många säga: »Vem skall låta oss se det gott är?» Upplyft du över oss ditt ansiktes ljus, o HERRE.
8 Du giver mig glädje i hjärtat, större än andras, när de få säd och vin i myckenhet.
9 I frid vill jag lägga mig ned, och i frid skall jag somna in, ty du, HERRE, låter mig bo avskild och i trygghet.