Psalmul 39

Pentru dirijor. Pentru Iedutun[a]. Un psalm al lui David.

Ziceam: „Voi veghea asupra căilor mele
    ca să nu păcătuiesc cu limba!
Îmi voi pune frâu gurii,
    cât timp se va afla cel rău în prezenţa mea!“
Am rămas deci mut, în tăcere,
    nerostind nici măcar o vorbă bună;
dar durerea mi-a fost răscolită.
    Îmi ardea inima în piept
şi un foc îmi mistuia şoaptele!
    Atunci mi-a venit cuvânt pe limbă:

Doamne, descoperă-mi sfârşitul!
    Care este măsura zilelor mele?
        Fă-mă să ştiu cât sunt de trecător.
Tu mi-ai dat zile cât un lat de palmă,
    iar lungimea vieţii mele este o nimica toată înaintea Ta.
        Într-adevăr omul este doar o suflare. “Sela
Într-adevăr, omul călătoreşte ca umbra[b];
    el se agită degeaba,
        adunând comori pe care nu ştie cine le va moşteni.

Şi acum ce mai pot nădăjdui eu, Stăpâne?
    Nădejdea mea este în Tine!
Izbăveşte-mă de toate nelegiuirile mele,
    nu mă lăsa de batjocura nebunului!
Stau totuşi mut şi nu-mi deschid gura,
    pentru că Tu ai îngăduit aceasta.
10 Abate-Ţi lovitura de la mine,
    căci sunt zdrobit de lovitura mâinii Tale!
11 Pedepsind păcatul, tu disciplinezi pe fiecare
    şi îi prăpădeşti ca molia, ce are mai scump.
        Într-adevăr, omul este doar o suflare!Sela
12 Doamne, ascultă-mi rugăciunea
    şi ia aminte la strigătul meu de ajutor!
        Nu rămâne surd la plânsetul meu,
căci, faţă de Tine, sunt doar un pribeag,
    un peregrin ca toţi strămoşii mei!
13 Abate-Ţi privirea de la mine, ca să mă pot bucura iarăşi,
    până nu mă duc şi nu voi mai fi!

Footnotes

  1. Psalmii 39:1 Titlu. Vezi 1 Cron. 16:41-42; 25:1, 6; 2 Cron. 5:12; 35:15
  2. Psalmii 39:6 Lit.: chip

En vädjan om Guds nåd – livet är så kort

39 För körledaren, till Jedutun[a]. En psalm av David.

Jag sa: ”Jag ska ta mig i akt
    och hålla min tunga från synd,
sätta ett lås för min mun,
    så länge de gudlösa finns i min närhet.”
Men när jag blev tyst och stum
    och inte ens kunde säga det som var gott,[b]
    ökade ångesten bara inom mig.
Mitt hjärta brände inom mig,
    och ju mer jag grubblade,
desto mer brände elden.
    Jag måste tala:

Herre, hjälp mig att inse att mitt liv har ett slut
    och hur få mina dagar är,
    låt mig förstå min egen förgänglighet.
Du har gett mig en handfull dagar,
    hela min livstid är ingenting för dig.
    En människas liv är bara en vindfläkt. Séla

Som en skugga går människan omkring,
    hastar hit och dit för ingenting,
samlar ihop rikedomar utan att veta vem som ska få dem.

Herre, vad har jag då att hoppas på?
    Mitt hopp står till dig.
Befria mig från alla mina synder,
    låt mig inte bli hånad av dårar![c]
10 Jag ska hålla tyst och inte öppna munnen,
    för det är du som gjort detta.
11 Ta bort din plåga från mig,
    för jag går under av slagen från din hand.
12 När du tuktar en människa för hennes synd,
    gör du likt malen slut på allt som är henne kärt.
Människan är ingenting mer än en vindfläkt. Séla

13 Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar!
    Var inte döv för min gråt.
Jag är en gäst hos dig
    och en främling, som mina förfäder.
14 Vänd bort din blick från mig,
    så att jag får glädjas innan jag går bort
        och inte längre finns till.”

Footnotes

  1. 39:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.
  2. 39:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 39:9 Eller: …låt mig inte bli hånad som en dåre.