Add parallel Print Page Options

Psalm 77

Een lied van Asaf, op de manier van Jedutun. Voor de leider van het koor.

Ik roep tot God.
Ik schreeuw het uit tot God, en ik weet dat Hij zal luisteren.
Ik ben in nood en ik roep Hem om hulp.
De hele nacht roep ik zonder ophouden tot Hem.
Ik ben ontroostbaar.
Als ik aan God denk, dan kreun ik.
Ik word wanhopig als ik aan Hem denk.
Ik ben zó onrustig, dat ik er niet van kan slapen.
Ik kan niet eens praten van ellende.
Ik denk erover na hoe het lang geleden was.
Ik dacht erover hoe ik toen muziek voor U maakte.
En ik bleef me maar afvragen:
Zal de Heer ooit nog bij ons terugkomen?
Zal Hij ooit nog goed voor ons zijn?
Of is er een einde gekomen aan zijn liefde?
Houdt Hij zich niet langer aan zijn beloften?
10 Vergeet God om nog goed voor ons te zijn?
Is Hij zó boos, dat het afgelopen is met zijn liefde?
11 En ik zei bij mijzelf:
"Het maakt me heel erg verdrietig,
maar ik denk dat de Allerhoogste God niet meer met ons is."

12 Ik zal altijd blijven denken
aan de wonderen die U vroeger heeft gedaan.
13 Ik zal erover blijven spreken.
Ik zal eraan blijven denken.
14 God, alles wat U doet is zó geweldig!
Welke god is zo geweldig als U?
15 U bent de God die wonderen doet.
U heeft aan de volken uw macht laten zien.
16 U heeft uw volk, de zonen van Jakob en van Jozef,[a]
op een machtige manier gered.
17 Toen het water U zag, God,
toen het water U zag, beefde het van angst.
De zee beefde tot op de bodem.
18 De regen gutste uit de wolken.
Het onweer dreunde langs de hemel.
Bliksemflitsen schoten door de lucht.
19 De donder rolde, de bliksem flitste,
de aarde schudde en beefde.
20 U baande Zich een weg door het water,
een pad door de zee.
Uw voetstappen waren niet te zien.
21 U leidde uw volk zoals een herder zijn schapen leidt.
U gebruikte Mozes en Aäron om hen te leiden.

Footnotes

  1. Psalmen 77:16 Jozef was een zoon van Jakob. Jozefs twee oudste zonen, Efraïm en Manasse, waren door Jakob aangenomen als zijn eigen zonen. Daardoor hoorden ze bij de stammen van Israël. Lees Genesis 48:1-7.

Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag

77 För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.

Jag ropar högt till Gud.
    Jag ropar högt till Gud,
    och han ska lyssna till mig.
Jag söker Herren när jag är i nöd,
    på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand,
    men det finns ingen tröst för mig.

Jag tänker på Gud och suckar,
    jag grubblar och förlorar allt mod. Séla
Du låter mig inte sluta ögonen,
    och i min oro kan jag inte få fram ett ord.
Jag tänker på hur det var förr,
    på år som för länge sedan gått.
Jag minns min sång i natten,
    jag tänker, jag grubblar.

Förkastar Herren för alltid?
    Ska han aldrig mer visa sin godhet?
Är hans nåd borta för alltid?
    Har han svikit sitt löfte för framtiden?
10 Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet?
    Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla
11 Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig:
    den Högste handlar inte som förr.[a]
12 Jag kommer ihåg Herrens gärningar,
    jag minns dina under för länge sedan.
13 Jag begrundar alla dina verk,
    jag tänker på dina mäktiga gärningar.”

14 I heligheten går din väg, Gud.
    Vilken gud är så stor som du, Gud?
15 Du är en Gud som gör under!
    Du har visat folken din kraft.
16 Med din styrka befriade du ditt folk,
    Jakobs och Josefs ättlingar. Séla

17 Vattnen såg dig, Gud,
    vattnen såg dig och bävade,
    själva djupen skälvde.
18 Vatten sprang fram ur molnen,
    åskan mullrade i skyn
    och dina pilar for omkring.
19 Din åskas dån hördes i stormvinden,
    blixtarna lyste upp världen,
    jorden skakade och darrade.
20 Du banade en väg rakt genom havet,
    din stig genom stora vatten,
    men dina fotspår syntes inte.

21 Du ledde ditt folk som en hjord,
    med Mose och Aron som herdar.

Footnotes

  1. 77:11 Grundtextens innebörd är osäker. Bl.a. finns i samband med ”den Högste(s hand)” ordet ”år” som kan tolkas olika. En något mer ordagrann, om än ännu mer svårförståelig översättning skulle kunna vara: Detta vill jag vädja till: åren av den Högstes högra hand.