² Gud, var inte tyst,
    tig inte, var inte stilla.
³ Se hur dina fiender larmar
    och de som hatar dig sticker upp sina huvuden!
⁴ De gör upp onda planer mot ditt folk.
    De sammansvärjer sig mot dem som du beskyddar.
⁵ ”Kom,” säger de, ”låt oss utplåna detta folk,
    så att ingen längre kommer ihåg Israels namn.”

⁶ De är fullkomligt överens om det,
    och de har ingått ett förbund mot dig,
⁷ Edoms boningar, ismaeliter,
    Moab och hagaréer,
⁸ Geval, Ammon, Amalek,
    filistéernas land och Tyros invånare.
⁹ Också Assyrien har förenat sig med dem
    och lånat ut sin styrka åt Lots ättlingar. Séla

¹⁰ Gör med dem som du gjorde med Midjan,
    och med Sisera och Javin vid Kishonbäcken,
¹¹ dem som utplånades i En-Dor
    och som blev till gödsel på marken.
¹² Låt det gå deras mäktiga som Orev och Seev
    och alla deras furstar som Sevach och Salmunna,
¹³ som sa: ”Låt oss inta Guds betesmarker!”

¹⁴ Min Gud, låt dem bli som virvlande ogräsfrö^[a],
    som agnar för vinden.
¹⁵ Så som elden bränner ner skog
    och lågor svedjer berg,
¹⁶ jaga bort dem med din storm
    och förskräck dem med ditt oväder.
¹⁷ Låt deras ansikten täckas av skam,
    så att de söker ditt namn, Herre.

¹⁸ Låt dem skämmas och bli förskräckta,
    låt dem komma på skam och förgås.
¹⁹ Låt dem inse att du, vars namn är Herren,
    är den Högste över hela jorden.