Añadir traducción en paralelo Imprimir Opciones de la página

De visas ord

(22:17—24:22)

17 Var uppmärksam och lyssna till de visas ord,
    lägg min kunskap på ditt hjärta.
18 Det blir ljuvt för dig att bära dem inom dig
    och behålla dem på dina läppar.
19 För att du ska förtrösta på Herren,
    undervisar jag dig nu.
20 Har jag inte skrivit till dig
    trettio ord av råd och kunskap
21 för att lära dig sanna och tillförlitliga ord,
    så att du kan svara dem som sänt dig?

22 Plundra inte den fattige därför att han är fattig,
    och krossa inte den hjälplöse i rätten,
23 för Herren tar sig an deras sak
    och berövar plundrarna livet.

24 Slå dig inte ihop med en hetlevrad man,
    umgås inte med den hetsige,
25 för du kan lätt ta efter en sådan,
    och det blir en fara för ditt liv.

26 Var inte den som ger handslag
    och går i borgen för en skuld.
27 Om du inte kan betala
    kommer man att ta sängen ifrån dig.

28 Flytta inte på en uråldrig gränssten
    som dina förfäder rest.

29 Ser du någon som arbetar skickligt
    så kommer han att få tjäna kungar och inte vanligt folk.[a]

23 När du sitter till bords med en mäktig man,
    tänk då på vem du har framför dig.
Sätt kniven på din strupe
    om du vill frossa.
Längta inte efter hans delikatesser,
    för de kan vara bedräglig mat.

Slit inte ut dig för att bli rik.
    Var förståndig och avstå.
När du blickar[b] efter rikedomen är den redan borta,
    den gör sig vingar och flyger som en örn mot himlen.

Ät inte den ondsintes[c] mat.
    Längta inte efter hans läckerheter.
Han tänker bara på sina kostnader;
    han säger till dig: ”Ät och drick!”
        men menar det inte.
Det lilla du ätit får du spy upp,
    och dina vackra ord är bortkastade.

Tala inte till en dåre.
    Han föraktar dina kloka ord.

10 Flytta inte en uråldrig gränssten,
    och gör inte intrång på de faderlösas mark.
11 Deras försvarare är stark,
    och han kommer själv att ta sig an deras sak mot dig.

12 Ta till dig kritik,
    och lyssna till kunskapens ord.

13 Undanhåll inte den unge fostran,
    för om du tuktar honom med ris slipper han dö.
14 Straffa honom med ris
    och rädda honom från dödsriket.

15 Min son, om du blir vis
    gläder jag mig.
16 Det blir min innerliga glädje
    om du talar det som är rätt.

17 Var inte avundsjuk på syndare,
    utan sträva hela tiden efter att frukta Herren.
18 Då har du verkligen en framtid,
    och ditt hopp kommer inte att svikas.

19 Lyssna, min son, var vis
    och håll dina tankar på rätt väg.
20 Håll dig borta från dem
    som super och frossar på kött,
21 för drinkare och frossare blir utfattiga,
    och dåsigheten klär dem i trasor.

22 Lyssna till din far som gett dig livet,
    och förakta inte din mor när hon blir gammal.
23 Ta till dig sanningen och sälj den inte,
    förvärva vishet, vägledning och insikt.
24 Den rättfärdiges far får fröjdas,
    en vis son blir till stor glädje för honom.
25 Låt din far och mor glädjas,
    låt henne som fött dig få jubla.

26 Min son, lita på mig
    och ta mig som förebild.
27 Den prostituerade är en djup grop
    och den främmande kvinnan en trång brunn.
28 Som en bandit ligger hon på lur,
    och männen som är otrogna blir bara fler och fler.

29 Vem har bedrövelse och sorg?
    Vem grälar och slåss?
Vem har sår utan orsak?
    Vem har blodsprängda ögon?
30 Den som blir kvar vid vinbägaren
    och tar sig den ena drinken efter den andra av det kryddade vinet.
31 Stirra inte på det röda vinet som glittrar i bägaren,
    för det rinner ner så lätt.
32 Till slut biter det som en giftorm,
    stinger som en huggorm.[d]
33 Du ser underliga syner,
    och du tänker perversa tankar.
34 Du är som om du låg mitt ute på havet,
    eller satt uppe i den svajande masten[e].
35 ”Någon måste ha slagit mig, men jag kände ingen smärta,
    någon måste ha gett mig stryk, men det märkte jag inte.
När ska jag vakna upp ur mitt rus,
    så att jag kan ta mig en sup till?”

24 Var inte avundsjuk på onda människor
    och längta inte efter deras gemenskap.
De planerar för våldsdåd,
    och så fort de öppnar munnen skapar de ofärd.

Med vishet byggs huset,
    och genom gott omdöme befästs det,
genom kunskap fylls rummen
    med värdefulla och vackra saker.

Den vise är stark
    och en kunskapens man har en växande kraft.
Med planläggning ska du föra krig,
    och räddning kommer när det finns många rådgivare.

Visheten är ouppnåelig för den dumme.
    När rådsmötet hålls i byporten kan han inte öppna munnen.

Den som planerar något ont
    gör sig känd som intrigmakare.
Den dummes planer är synd,
    och smädaren är avskydd av alla.

10 Om du blir modlös i nödens stund,
    är din kraft ringa.
11 Rädda dem som släpas till döden,
    grip in när de stapplar till att slaktas.
12 Om du säger: ”Vi kände inte till detta”,
    så märker han som prövar hjärtan det,
han som vakar över ditt liv vet,
    och han belönar varje människa efter vad hon gjort.

13 Min son, ät honung, för det är gott,
    honung från honungskakan smakar sött.
14 Du ska veta att sådan är också visheten för din själ.
    Om du finner den finns det en framtid för dig,
    och ditt hopp görs inte om intet.

15 Du gudlöse, ligg inte på lur vid den rättfärdiges hem,
    ödelägg inte hans boning.
16 Sju gånger kan de rättfärdiga falla och resa sig igen,
    men de onda stupar i sin olycka.

17 Bli inte skadeglad när din fiende råkar illa ut.
    Tillåt dig inte att jubla när han faller,
18 så att Herren ser på det med missnöje
    och vänder sin vrede från honom.

19 Reta dig inte på de onda,
    avundas inte de gudlösa,
20 för de onda har ingen framtid,
    och de gudlösas ljus kommer att blåsas ut.

21 Min son, frukta Herren och kungen,
    och ha ingenting att göra med de upproriska.
22 En olycka kan plötsligt drabba dem,
    och vem vet när en katastrof kommer från någon av dem?[f]

Notas al pie

  1. 22:29 Innebörden av grundtextens vanligt folk är osäker.
  2. 23:5 Grundtextens satskonstruktion är något svårförståelig.
  3. 23:6 Ordagrant: den som har ett ont öga.
  4. 23:32 Grundtextens exakta innebörd är osäker.
  5. 23:34 den svajande masten – grundtextens innebörd är osäker.
  6. 24:22 Den sista delen av versen är svårtolkad i grundtexten; någon av dem är en dualis och det framkommer inte vilka två som avses (Herren och kungen?). Prepositionen från är också en osäker tolkning, och om den tolkas som över, blir tanken att en katastrof kan när som helst drabba de upproriska.

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

23 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

24 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----