Predikaren 9
Svenska Folkbibeln 2015
9 (A) Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne. 2 (B) Allt händer lika för alla: för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode[a], den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed liksom den som skyr eden. 3 (C) Detta är något ont i allt som händer under solen, att det går alla lika. Och människornas hjärtan är fulla av ondska, av dårskap i deras hjärtan så länge de lever, och sedan går de ner bland de döda. 4 Den som är med i[b] de levandes skara har ett hopp, för en levande hund har det bättre än ett dött lejon. 5 (D) De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.
7 (E) Så ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta, för Gud är redan nöjd med det du gör. 8 Låt dina kläder alltid vara vita[c] och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud[d]. 9 (F) Njut livet med en kvinna som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv som Gud ger dig under solen, alla dina förgängliga dagar. För det är din lott i livet och mödan som du har under solen. 10 (G) Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet.
11 (H) Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet eller hjältarna som vinner striden. Det är inte de visa som får bröd, de kloka som får rikedom eller de kunniga som får uppskattning. Allt beror på tid och tillfälle. 12 (I) Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.
13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: 14 Det fanns en liten stad[e] med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. 15 (J) Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen. 16 (K) Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.
Vishet och dårskap
17 De visas ord som hörs i stillhet
är bättre än rop från en härskare
bland dårar.
18 Vishet är bättre än vapen.
Men en enda syndare
fördärvar mycket gott.
Footnotes
- 9:2 för den gode Septuaginta och Peshitta tillägger: ”och den onde”.
- 9:4 är med i Andra handskrifter: ”är utvald att tillhöra”.
- 9:8 kläder … vita Uttryck för fest, renhet och upphöjdhet (Upp 3:4, 18, 7:14, 19:8).
- 9:8 oljan … på ditt huvud Uppfriskande i det varma klimatet (Ps 92:11, Matt 6:17), vanligt vid bjudningar (Ps 23:5, Luk 7:46). Symbol för den helige Ande (1 Sam 16:13).
- 9:14 en liten stad Situationen liknar Davids och Joabs belägring av Abel Bet-Hammaaka (2 Sam 20:15f), förutom att den bortglömda räddaren var en vis kvinna.
傳道書 9
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
9 我仔細思想、探究這些事，就知道義人、智者及他們的行事為人都由上帝掌管，人無法知道前面等待自己的是愛還是恨。 2 義人和惡人、好人和壞人、潔淨的和污穢的、獻祭的和不獻祭的、行善的和犯罪的、敢於起誓的和不敢起誓的人，最終的命運都一樣。 3 在日光之下有一件可悲的事，就是人最終的命運都一樣。再者，人內心都充滿邪惡，活著的時候行事狂妄，最後都步入死亡。 4 有生命就有希望，一條活狗總比一頭死獅子強。 5 因為活著的人還知道自己終有一死，但死了的人什麼都不知道，再也得不到任何賞賜，他們被忘得一乾二淨。 6 他們的愛、恨和嫉妒早已不復存在，他們再也無法參與日光之下的事。
7 去歡歡喜喜、快快樂樂地吃喝吧！因為上帝已經悅納你所做的。 8 你的衣服要經常保持潔白，頭上也不要缺少膏油。 9 在你虛空的人生中，就是在上帝所賜、日光之下虛空的歲月裡，你要與愛妻快樂度日，因為這是你一生在日光之下的勞碌中所當得的。 10 凡你的手能做的，都要盡力去做，因為在你要去的陰間沒有工作，沒有計劃，也沒有知識和智慧。 11 我又發現，日光之下，跑得快的未必能得獎，強大的未必能得勝，智者未必得溫飽，聰明人未必有財富，博學者未必受愛戴，因為時機和境遇左右眾人。 12 再者，人無法知道何時大難臨頭。禍患突然臨到時，人根本無法擺脫，就像魚落入險惡的網中，又像鳥兒陷入網羅。 13 我看見日光之下有一種智慧，對我來說意義深遠。 14 有一個勢力強大的君王來攻擊一個人口不多的小城，他建造營壘圍困這城。 15 這城裡有一個貧窮的智者，他用智慧拯救了這城，但事後人們卻把他遺忘了。 16 我認為智慧勝過武力，然而那位窮人的智慧卻被輕視，他所說的話也無人理會。 17 智者的細語勝過官長在愚人中的喊叫。 18 智慧勝過兵器，但一個罪人卻能破壞許多善事。
Ecclesiastes 9
King James Version
9 For all this I considered in my heart even to declare all this, that the righteous, and the wise, and their works, are in the hand of God: no man knoweth either love or hatred by all that is before them.
2 All things come alike to all: there is one event to the righteous, and to the wicked; to the good and to the clean, and to the unclean; to him that sacrificeth, and to him that sacrificeth not: as is the good, so is the sinner; and he that sweareth, as he that feareth an oath.
3 This is an evil among all things that are done under the sun, that there is one event unto all: yea, also the heart of the sons of men is full of evil, and madness is in their heart while they live, and after that they go to the dead.
4 For to him that is joined to all the living there is hope: for a living dog is better than a dead lion.
5 For the living know that they shall die: but the dead know not any thing, neither have they any more a reward; for the memory of them is forgotten.
6 Also their love, and their hatred, and their envy, is now perished; neither have they any more a portion for ever in any thing that is done under the sun.
7 Go thy way, eat thy bread with joy, and drink thy wine with a merry heart; for God now accepteth thy works.
8 Let thy garments be always white; and let thy head lack no ointment.
9 Live joyfully with the wife whom thou lovest all the days of the life of thy vanity, which he hath given thee under the sun, all the days of thy vanity: for that is thy portion in this life, and in thy labour which thou takest under the sun.
10 Whatsoever thy hand findeth to do, do it with thy might; for there is no work, nor device, nor knowledge, nor wisdom, in the grave, whither thou goest.
11 I returned, and saw under the sun, that the race is not to the swift, nor the battle to the strong, neither yet bread to the wise, nor yet riches to men of understanding, nor yet favour to men of skill; but time and chance happeneth to them all.
12 For man also knoweth not his time: as the fishes that are taken in an evil net, and as the birds that are caught in the snare; so are the sons of men snared in an evil time, when it falleth suddenly upon them.
13 This wisdom have I seen also under the sun, and it seemed great unto me:
14 There was a little city, and few men within it; and there came a great king against it, and besieged it, and built great bulwarks against it:
15 Now there was found in it a poor wise man, and he by his wisdom delivered the city; yet no man remembered that same poor man.
16 Then said I, Wisdom is better than strength: nevertheless the poor man's wisdom is despised, and his words are not heard.
17 The words of wise men are heard in quiet more than the cry of him that ruleth among fools.
18 Wisdom is better than weapons of war: but one sinner destroyeth much good.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation