Predikaren 5
Svenska Folkbibeln
5 Var inte för snar med din mun och låt inte ditt hjärta förhasta sig med att uttala något ord inför Gud. Ty Gud är i himlen och du är på jorden. Låt därför dina ord vara få. 2 Ty av mycket arbete kommer drömmar och av många ord dåraktigt tal. 3 Dröj inte att infria det löfte du har gett åt Gud, ty han har inte behag till dårar. Håll vad du lovar! 4 Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det. 5 Låt inte din mun vara orsak till att din kropp syndar och säg inte inför sändebudet att löftet var förhastat. Vill du att Gud skall bli vred för dina ords skull och förstöra dina händers verk? 6 Ty där drömmarna är många följer mycket fåfänglighet och många ord. Men frukta du Gud!
Rikedomens och livets förgänglighet
7 Om du ser att den fattige förtrycks och att rätt och rättfärdighet i landet kränks, så bli inte förvånad över detta, ty hög vakar över hög och andra höga över dem båda. 8 Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas.
9 Den som älskar pengar blir inte mätt på pengar, och den som älskar rikedom får aldrig nog. Också detta är fåfänglighet. 10 När ägodelarna förökas är det många som äter av dem. Vilken nytta har ägaren av dem utom att hans ögon får se dem? 11 Ljuv är arbetarens sömn, han må ha litet eller mycket att äta. Men den rikes överflöd ger honom ingen ro att sova.
12 Ett svårt elände har jag sett under solen: hopsparad rikedom som blir sin ägare till skada. 13 Går denna rikedom förlorad genom någon olycka och ägaren har en son, får denne ingenting. 14 Som han kom ut ur moderlivet, lika naken måste han gå bort igen. För sitt slit får han inget att ta med sig. 15 Också detta är ett svårt elände. Han skall gå bort som han kom. Vad vinner han som mödar sig för vinden! 16 Ja, alla dagar lever han i mörker med mycken oro, sjukdom och besvikelse.
17 Se, detta är vad jag har insett: Det är gott och skönt att människan äter och dricker och gör sig goda dagar mitt i sin möda, när hon strävar under solen, de levnadsdagar som Gud ger henne. Ty detta är hennes del. 18 Om Gud ger rikedom och skatter åt någon och dessutom förmåga att njuta av det och ta ut sin del och finna glädje i sin möda, då är det en Guds gåva. 19 Ty han tänker knappt på sina levnadsdagar eftersom Gud ger honom glädje i hjärtat.
Predikaren 5
Svenska 1917
5 Var icke obetänksam med din mun, och låt icke ditt hjärta förhasta sig med att uttala något ord inför Gud. Gud är ju i himmelen, och du är på jorden; låt därför dina ord vara få.
2 Ty tanklöshet har med sig mångahanda besvär, och en dåres röst har överflöd på ord.
3 När du har gjort ett löfte åt Gud, så dröj icke att infria det; ty till dårar har han icke behag. Det löfte du har givit skall du infria.
4 Det är bättre att du intet lovar, än att du gör ett löfte och icke infriar det.
5 Låt icke din mun draga skuld över hela din kropp; och säg icke inför Guds sändebud att det var ett förhastande. Icke vill du att Gud skall förtörnas för ditt tals skull, så att han fördärvar sina händers verk?
6 Se, där mycken tanklöshet och fåfänglighet är, där är ock en myckenhet av ord. Ja, Gud må du frukta.
7 Om du ser att den fattige förtryckes, och att rätt och rättfärdighet våldföres i landet, så förundra dig icke däröver; ty på den höge vaktar en högre, och andra ännu högre vakta på dem båda.
8 Och vid allt detta är det en förmån för ett land att hava en konung som så styr, att marken bliver brukad.
9 Den som så älskar penningar bliver icke mätt på penningar, och den som älskar rikedom har ingen vinning därav. Också detta är fåfänglighet.
10 När ägodelarna förökas, bliva ock de som äta av dem många; och till vad gagn äro de då för ägaren, utom att hans ögon få se dem?
11 Söt är arbetarens sömn, vare sig han har litet eller mycket att äta; men den rikes överflöd tillstädjer honom icke att sova.
12 Ett bedrövligt elände som jag har sett under solen är det att hopsparad rikedom kan bliva sin ägare till skada.
13 Och om rikedomen har gått förlorad för någon genom en olycka, så får hans son, om han har fött en son, alls intet därav.
14 Sådan som han kom ur sin moders liv måste han själv åter gå bort, lika naken som han kom, och för sin möda får han alls intet som han kan taga med sig.
15 Också det är ett bedrövligt elände. Om han måste gå bort alldeles sådan som han kom, vad förmån har han då därav att han så mödar sig -- för vind?
16 Nej, alla sina livsdagar framlever han i mörker; och mycken grämelse har han, och plåga och förtret.
17 Se, vad jag har funnit vara bäst och skönast för människan, det är att hon äter och dricker och gör sig goda dagar vid den möda som hon har under solen, medan de livsdagar vara, som Gud giver henne; ty detta är den del hon får.
18 Och om Gud åt någon har givit rikedom och skatter, och därtill förunnat honom makt att njuta härav och att göra sig till godo sin del och att vara glad under sin möda, så är också detta en Guds gåva.
19 Ty man tänker då icke så mycket på sina livsdagars gång, när Gud förlänar glädje i hjärtat.
Predikaren 5
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Ha respekt för Gud
1-2 Ha öronen öppna och försök lära dig något när du går till templet! Var inte som dåren, som inte inser att det är synd att ge Gud förhastade löften. Gud är i himlen, och du håller till på jorden. Säg därför inte mer än vad som är nödvändigt. För mycket bekymmer ger dig mardrömmar och dårskap gör dig till en pratmakare.
3 När du har lovat Gud att du ska göra någonting, så dröj då inte med det, för Gud har inget till övers för dårar. Håll det du lovat!
4 Det är mycket bättre att tiga med att du ska göra något, än att säga att du ska göra något som du sedan inte gör.
5-6 I så fall får din mun dig att synda. Och försök inte försvara dig genom att säga till Guds sändebud att det var ett misstag att lova något. Gud kan då bli förargad på dig och han kan då förstöra allt vad du har. Det är dåraktigt att drömma i stället för att handla, och en mängd tomma ord kan förorsaka fördärv. Visa i stället respekt för Gud.
7 Om du ser att en rik förtrycker en fattig, och att man överallt i landet vägrar att ge dem rätt, ska du inte bli överraskad! Varje tjänsteman tar ju order från dem som är högre, och varje högre tjänsteman i sin tur ser upp till sina överordnade.
8 Men över dem alla finns kungen, och vilken tillgång är det inte med en kung som brukar sin makt på rätt sätt!
9 Den som älskar pengar får aldrig nog, och det är vansinnigt att tro att pengar och rikedom ger lycka!
10 Ju mer du tjänar, desto större utgifter får du. Vad är det då för glädje med rikedomen, förutom möjligen glädjen att se pengarna rinna mellan fingrarna?
11 En arbetare sover gott, vare sig han har något att äta eller inte, men den som är rik oroar sig och drabbas av sömnlöshet.
12-13 Det finns ett annat allvarligt problem som jag har sett överallt. Människor sparar sina pengar för att ha dem när de behöver dem bättre, men genom någon olycklig affär så förlorar de allt. Följden blir att deras barn inte ärver något.
14 Vi kom till denna världen utan någonting, och vi lämnar den utan någonting.
15 Det här är, som jag sa, ett mycket allvarligt problem. Allt arbete som en människa utfört har varit resultatlöst. Allt är som bortblåst.
16 Resten av sitt liv måste hon leva i mörker och sorg - nedstämd, bitter och arg.
Livsglädje är en gåva av Gud
17 Men jag har insett att det i varje fall finns en sak som är bra. Det är att äta och dricka och acceptera sin ställning i livet och glädja sig åt sitt arbete så länge Gud låter en leva, oavsett vilken uppgift man än har fått.
18-19 Och naturligtvis är det bra om Gud ger en människa rikedom och hälsa, så hon kan njuta av det hon äger. Att vara glad över sitt arbete och acceptera sin lott här i livet, ja, det är verkligen en Guds gåva.
20 Och den som gör det behöver aldrig sörja över sitt förflutna, för Gud fyller honom med glädje.
Ecclesiastes 5
King James Version
5 Keep thy foot when thou goest to the house of God, and be more ready to hear, than to give the sacrifice of fools: for they consider not that they do evil.
2 Be not rash with thy mouth, and let not thine heart be hasty to utter any thing before God: for God is in heaven, and thou upon earth: therefore let thy words be few.
3 For a dream cometh through the multitude of business; and a fool's voice is known by multitude of words.
4 When thou vowest a vow unto God, defer not to pay it; for he hath no pleasure in fools: pay that which thou hast vowed.
5 Better is it that thou shouldest not vow, than that thou shouldest vow and not pay.
6 Suffer not thy mouth to cause thy flesh to sin; neither say thou before the angel, that it was an error: wherefore should God be angry at thy voice, and destroy the work of thine hands?
7 For in the multitude of dreams and many words there are also divers vanities: but fear thou God.
8 If thou seest the oppression of the poor, and violent perverting of judgment and justice in a province, marvel not at the matter: for he that is higher than the highest regardeth; and there be higher than they.
9 Moreover the profit of the earth is for all: the king himself is served by the field.
10 He that loveth silver shall not be satisfied with silver; nor he that loveth abundance with increase: this is also vanity.
11 When goods increase, they are increased that eat them: and what good is there to the owners thereof, saving the beholding of them with their eyes?
12 The sleep of a labouring man is sweet, whether he eat little or much: but the abundance of the rich will not suffer him to sleep.
13 There is a sore evil which I have seen under the sun, namely, riches kept for the owners thereof to their hurt.
14 But those riches perish by evil travail: and he begetteth a son, and there is nothing in his hand.
15 As he came forth of his mother's womb, naked shall he return to go as he came, and shall take nothing of his labour, which he may carry away in his hand.
16 And this also is a sore evil, that in all points as he came, so shall he go: and what profit hath he that hath laboured for the wind?
17 All his days also he eateth in darkness, and he hath much sorrow and wrath with his sickness.
18 Behold that which I have seen: it is good and comely for one to eat and to drink, and to enjoy the good of all his labour that he taketh under the sun all the days of his life, which God giveth him: for it is his portion.
19 Every man also to whom God hath given riches and wealth, and hath given him power to eat thereof, and to take his portion, and to rejoice in his labour; this is the gift of God.
20 For he shall not much remember the days of his life; because God answereth him in the joy of his heart.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica