Predikaren 6
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Hela livet är meningslöst
6 Det finns en stor orättvisa som jag har sett överallt i världen.
2 Gud har gett en del människor stor rikedom och ära, så att de kan få allt de vill, men sedan har han inte gett dem möjlighet att njuta av det. Snart dör de, och andra får alltsammans! Det är både meningslöst och smärtsamt.
3 Även om en man har hundra söner och lika många döttrar och får leva tills han blir riktigt gammal, men ändå inte fått ut något av livet och inte ens har pengar till en hederlig begravning, då hade det varit bättre att han aldrig blivit född.
4 För ett dödfött barn som med detsamma överlämnas åt mörkret utan att ha fått något namn har det bättre än han.
5 Fast det aldrig har sett solen, eller vetat om dess existens, så har det mer ro än en gammal olycklig man.
6 Och även om en människa lever tusen år två gånger om, men inte finner någon glädje, vad är det då för nytta med det hela?
7-8 Både visa och dårar lever och arbetar för att skaffa sig mat, och aldrig tycks de få nog. Båda ställs inför samma problem, men det är bara den vise som vet hur han ska leva.
9 Att drömma om det man inte har är lika meningslöst som att jaga efter vinden.
10 Allt är bestämt av Gud. Redan för länge sedan bestämde han varje människas livsväg. Därför är det ingen idé att diskutera med Gud om sitt öde.
11 Ju fler ord du använder desto tommare blir de, så varför bry sig om att tala över huvud taget?
12 Vem kan säga hur man bäst bör använda de få dagarna under sitt korta liv? Och vem kan veta något om framtiden sedan han är död?
Predikaren 6
Svenska 1917
6 Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det,
2 när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.
3 Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster.
4 Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn;
5 det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han.
6 Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål?
7 All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.
8 Ty vad förmån har den vise framför dåren? Vad båtar det den fattige, om han förstår att skicka sig inför de levande?
9 Bättre är att se något för ögonen än att fara efter något med begäret. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
10 Vad som är, det var redan förut nämnt vid namn; förutbestämt var vad en människa skulle bliva. Och hon kan icke gå till rätta med honom som är mäktigare än hon själv.
11 Ty om man ock ordar än så mycket och därmed förökar fåfängligheten, vad förmån har man därav? 7:1. elektroniska utgåvan.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica