Add parallel Print Page Options

Ang Babae at ang Dragon

12 Pagkatapos nito, isang kagila-gilalas na bagay ang nagpakita sa langit. Nakita ko ang isang babaeng nadaramitan ng araw at nakatuntong sa buwan. May korona siya sa ulo na may 12 bituin. Manganganak na siya, kaya dumadaing siya dahil sa matinding sakit.

May isa pang kagila-gilalas na bagay akong nakita sa langit: isang malaking pulang dragon na may pitong ulo at sampung sungay na may korona sa bawat ulo. Tinangay ng buntot niya ang ikatlong bahagi ng mga bituin sa langit at itinapon sa lupa. Tumayo ang dragon sa harap ng babaeng manganganak na upang lamunin ang sanggol sa oras na isilang ito. At nanganak nga ang babae ng isang sanggol na lalaki na siyang maghahari[a] sa lahat ng bansa sa pamamagitan ng kamay na bakal. Hindi nakain ng dragon ang sanggol dahil inagaw agad ang sanggol at dinala sa Dios doon sa kanyang trono. Ang babae naman ay tumakas sa ilang, sa isang lugar na inihanda ng Dios para sa kanya, upang maalagaan siya roon sa loob ng 1,260 araw.

Pagkatapos nito, nagkaroon ng digmaan sa langit. Si Micael at ang mga kasama niyang mga anghel ay nakipaglaban sa dragon. At lumaban din ang dragon at ang kanyang mga anghel. Ngunit natalo ang dragon at ang kanyang mga anghel, at pinalayas sila mula sa langit. Kaya itinaboy ang malaking dragon – ang ahas noong unang panahon na tinatawag na diyablo o Satanas na nanlilinlang sa mga tao sa buong mundo. Itinapon siya sa lupa kasama ang kanyang mga anghel.

10 Pagkatapos, narinig ko ang malakas na tinig mula sa langit na nagsasabi, “Dumating na ang pagliligtas ng Dios sa mga tao. Ipinapakita na niya ang kanyang kapangyarihan bilang hari at ang awtoridad ni Cristo na kanyang pinili. Sapagkat pinalayas na mula sa langit ang umaakusa sa ating mga kapatid sa harap ng Dios araw at gabi. 11 Ngunit natalo na siya ng ating mga kapatid sa pamamagitan ng dugo ng Tupa at ng katotohanang ipinangangaral nila. Hindi sila takot na ialay ang kanilang buhay alang-alang sa kanilang pananampalataya. 12 Kaya magalak kayo, kayong nakatira sa kalangitan. Pero nakakaawa kayong mga nakatira sa lupa at dagat dahil itinapon na riyan sa inyo si Satanas. Galit na galit siya dahil alam niyang kakaunti na lang ang natitirang panahon para sa kanya.”

13 Nang makita ng dragon na itinapon na siya sa lupa, tinugis niya ang babaeng nanganak ng sanggol na lalaki. 14 Ngunit binigyan ang babae ng dalawang pakpak na tulad sa malaking agila upang makalipad sa isang lugar sa ilang na inihanda para sa kanya. Doon siya aalagaan sa loob ng tatloʼt kalahating taon, malayo at ligtas sa dragon. 15 Dahil dito, nagbuga ang dragon ng maraming tubig, parang baha, upang tangayin ang babae. 16 Pero tinulungan ng lupa ang babae. Bumitak ito nang malalaki at hinigop ang tubig na galing sa bibig ng dragon. 17 Lalo pang nagalit ang dragon kaya nilusob niya ang iba pang mga anak ng babae. Itoʼy walang iba kundi ang mga taong sumusunod sa mga utos ng Dios at sa mga katotohanang itinuro ni Jesus. 18 At tumayo ang dragon sa tabi ng dagat.

Footnotes

  1. 12:5 maghahari: sa literal, magpapastol.

12 Och ett stort tecken visade sig i himmelen: där syntes en kvinna, som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter, och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud.

Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovånda.

Ännu ett annat tecken visade sig i himmelen: där syntes en stor röd drake, som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.

Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.

Och hon födde ett barn gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron;

Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle under ett tusen två hundra sextio dagar.

Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem,

men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem.

Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.

10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: »Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.

11 De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.

12 Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort.»

13 Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet.

14 Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn.

15 Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.

16 Men jorden kom kvinnan till hjälp; jorden öppnade sin mun och drack upp strömmen, som draken hade sprutat ut ur sitt gap.

17 Och draken vredgades än mer på kvinnan och gick åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds bud och hava Jesu vittnesbörd. Johannes' uppenbarelse, 13 Kapitlet De två vilddjuren.

18 Och han ställde sig på sanden invid havet.

Kvinnan och draken

12 Sedan syntes ett tecken i himlen: en kvinna som var insvept i solen och hade månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. Hon var gravid och ropade i sin vånda när födslovärkarna kom.

Ett annat tecken syntes i himlen: en stor röd drake som hade sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. Hans svans drog med sig en tredjedel av stjärnorna och slängde ner dem på jorden, och han stod framför kvinnan som skulle föda, så att han kunde äta upp barnet när det föddes. Kvinnan födde nu en son, som ska valla alla folk med en spira av järn[a], och barnet rycktes bort och fördes upp till Gud och hans tron. Kvinnan flydde sedan ut i öknen, där Gud hade gjort i ordning en plats åt henne, för att hon skulle tas om hand under 1 260 dagar[b].

Sedan bröt ett krig ut i himlen. Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred. Men draken förlorade slaget, och han och hans änglar tvingades ut ur himlen. Han, den stora draken, den gamla ormen, som kallas djävulen eller Satan,[c] och som bedrar hela världen, kastades ner till jorden tillsammans med sina änglar.

10 Sedan hörde jag en stark röst i himlen säga:
    ”Nu tillhör frälsningen, kraften och riket vår Gud,
och makten hans Smorde.
    Anklagaren, han som dag och natt
anklagade våra trossyskon inför vår Gud,
    har nu kastats ner.
11 Men de besegrade honom genom Lammets blod
    och genom sina vittnesbörds ord
och de älskade inte sina liv utan kunde gå i döden.
12     Jubla därför, ni himlar och alla ni himlarnas invånare.
Men ve över jorden och havet,
    för djävulen har kommit ner till er
och hans vrede är stor,
    eftersom han vet att han bara har en kort tid kvar.”

13 När draken märkte att han hade kastats ner till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött pojken. 14 Men hon fick vingarna av en stor örn, så att hon kunde fly ut i öknen, till den plats där hon skulle tas om hand och skyddas från draken under en tid och två tider och en halv tid[d].

15 Ormen sprutade nu ut en flod av vatten ur sin mun efter kvinnan, för att strömmen skulle föra bort henne, 16 men jorden hjälpte kvinnan och öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutat ut. 17 Då blev draken rasande på kvinnan och gav sig ut för att kriga mot resten av hennes barn, mot alla dem som håller Guds bud och har Jesus vittnesbörd. 18 Och draken ställde sig på sanden vid havet.

Footnotes

  1. 12:5 Jfr Ps 2:9.
  2. 12:6 1 260 dagar är detsamma som 3,5 år, vilket är hälften av 7 (fullkomlighetens tal). Se not till 11:2. Samma symbolik finns i v.14.
  3. 12:9 Djävulen kommer från grekiskans diabolos, Satan är hebreiska. Båda orden betyder anklagare.
  4. 12:14 Se noter till 12:6 och 11:2.