18 Enslingen följer sin egen lust,
mot all sund insikt går han till storms.

Dåren frågar inte efter förstånd,
    han vill bara föra fram egna tankar.

Kommer en ogudaktig kommer också förakt,
med skamlig vandel följer vanära.

Orden i mannens mun är som djupa vatten,
vishetens källa som en flödande bäck.

Det är inte rätt att ta parti för den skyldige
och vränga rätten för den oskyldige.

Dårens läppar kommer med kiv,
    hans mun tigger om stryk.

Dårens mun är hans fördärv,
    hans läppar en snara för hans liv.

Baktalarens ord är som läckerbitar,
    de tränger in i människans inre.

Den som är försumlig i sitt arbete
    är en broder till rövaren.

10 Herrens namn är ett starkt torn,
    den rättfärdige skyndar dit och får skydd.

11 Den rikes ägodelar är hans fasta borg,
lik en hög mur i hans inbillning.

12 Hjärtats högmod går före fall,
    ödmjukhet föregår ära.

13 Den som svarar innan han lyssnat,
handlar dåraktigt och skamligt.

14 Mod håller mannen uppe i hans svaghet,
men vem orkar bära ett brutet mod?

15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap,
och de visas öron söker kunskap.

16 En gåva öppnar vägen för en människa
och för henne fram inför de stora.

17 Den som först för sin talan tycks ha rätt,
till dess hans motpart kommer och prövar saken.

18 Lotten stillar trätor
    och skiljer mellan mäktiga män.

19 En kränkt broder är svårare att vinna än en befäst stad,
trätor är som bommar för en borg.

20 Av sin muns frukt blir var och en mättad,
buken fylls av läpparnas skörd.

21 Tungan har makt över död och liv,
de som gärna brukar den får äta dess frukt.

22 Den som funnit en hustru har funnit något gott,
han har fått nåd ifrån Herren.

23 Den fattige tigger om nåd,
    den rike svarar med hårda ord.

24 Vänner kan slita varandra i stycken,
men det finns en vän som är mer hängiven än en bror.

18 Den som är självisk och inte vill veta av andra, går emot allt bara för att få sin vilja igenom.

En dåre bekymrar sig inte om han förstår något eller inte. Allt han vill är att få visa hur duktig han är.

Den som inte vill veta av Gud syndar, och med synden följer vanära.

En vis mans ord är som ett källflöde med friskt vatten.

Det är fel av en domare att fria de skyldiga och döma de oskyldiga.

6-7 En dåre råkar ständigt i gräl. Hans mun är hans fördärv! Hans ord försätter honom alltid i farliga situationer.

Vilka läckerbitar rykten är! Man äter dem och njuter.

Den late är bror med sabotören.

10 Herren är lik en stark fästning. De gudfruktiga kan fly till honom och vara trygga.

11 Den rike tror att rikedomen är ett starkt försvar, en hög mur som ger trygghet. Vilka illusioner!

12 Högfärd slutar i fördärv, men ödmjukhet leder till ära.

13 Den som svarar, innan han över huvud taget har hört något, visar hur dum han är.

14 Modet kan hålla en man uppe, även när han är sjuk, men vad finns det för hopp när modet är brutet?

15 En klok människa är alltid öppen för nya idéer, ja, han har alltid ögon och öron öppna.

16 Gåvor kan göra under. De hjälper en att komma i kontakt med betydelsefulla personer!

17 En berättelse kan låta riktig, tills någon berättar den andra sidan av saken och rättar till förhållandet.

18 Att singla slant kan avsluta diskussioner och avgöra tvister mellan starka motståndare.

19 Det är svårare att få tillbaka en besviken broders vänskap än att inta en befäst stad. I sin ilska har han stängt alla dörrar.

20 Att kunna ge visa råd mättar lika mycket som en god måltid!

21 En människa måste stå till svars för sina ord och ta konsekvenserna av vad hon säger. Det kan betyda liv eller död.

22 Den man som finner en god hustru har funnit lyckan! Hon är en välsignelse från Herren.

23 Den fattige måste artigt be om hjälp, och den rike svarar med hårda och ovänliga ord.

24 Det finns vänner som låtsas vara vänner, men en verklig vän står oss närmare än en bror.

18 Enslingen följer

        sin egen lust,
    han går till storms
        mot all sund insikt.

(A) Dåren frågar inte efter förstånd,
    han vill bara uttrycka sina tankar.

(B) Kommer en gudlös
        kommer också förakt,
    med skamligheter följer vanära.

(C) Orden i människans mun
        är som djupa vatten,
    vishetens källa
        som en flödande bäck.

(D) Det är inte rätt
        att ta parti för den skyldige
    och vränga rätten
        för den oskyldige.

(E) Dårens läppar kommer med bråk,
    hans mun tigger om stryk.

(F) Dårens mun är hans fördärv,
    hans läppar en snara för hans liv.

(G) Baktalarens ord är som läckerbitar,
    de tränger ner i människans inre.

(H) Den som är försumlig i sitt arbete
    är broder till den som förstör.

10 (I) Herrens namn är ett starkt torn,
    den rättfärdige skyndar dit
        och får skydd.

11 (J) Den rikes välstånd
        är hans fasta borg,
    som en hög mur i hans inbillning.

12 (K) Hjärtats högmod går före fall,
    ödmjukhet föregår ära.

13 Att svara innan man lyssnat
    är dårskap och skam.

14 (L) Mod håller människan uppe[a]
        under sjukdom,
    men vem kan bära ett brutet mod?

15 Den klokes hjärta skaffar kunskap,
    och de visas öron söker kunskap.

16 (M) En gåva öppnar vägen
    och för givaren fram inför de stora.

17 Den som först för sin talan har rätt,
    tills motparten kommer
        och prövar saken.

18 (N) Lotten stillar dispyter
    och skiljer mellan mäktiga män.

19 En kränkt broder
    är svårare att vinna
        än en befäst stad,
    gräl är som bommar för en borg.

20 (O) Av munnens frukt
        blir magen mättad,
    man mättas av läpparnas skörd.

21 (P) Tungan har makt över död och liv,
    de som gärna brukar[b] den
        får äta dess frukt.

22 (Q) Den som funnit en hustru
        har funnit något gott,
    han har fått nåd från Herren.

23 Den fattige vädjar om nåd,
    den rike svarar med hårda ord.

24 (R) Vänner kan slita varandra i stycken,[c]
    men det finns en vän
        mer trofast än en bror.

Footnotes

  1. 18:14 Mod håller människan uppe   Annan översättning: ”Människans ande håller henne uppe”.
  2. 18:21 gärna brukar   Andra handskrifter (Septuaginta): ”behärskar”.
  3. 18:24 Vänner kan slita varandra i stycken   Annan översättning: ”En man med många vänner går det illa”.

18 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.