Add parallel Print Page Options

16 Människan gör upp planer,
    och Herren lägger svaret i hennes mun.

Människan kan anse sig vara ren,
    men Herren prövar sinnelaget.

Överlåt ditt arbete åt Herren,
    så kommer dina planer att lyckas.

Herren genomför allt enligt sina egna planer,
    även den gudlöses onda dag.

Herren avskyr alla högfärdiga.
    De kommer aldrig undan sitt straff.

Genom nåd och trofasthet sonas skuld.
    Genom Herrens fruktan undviks det onda.

När en människas liv behagar Herren,
    har han fred även med sina fiender.

Det är bättre att äga lite i rättfärdighet
    än att ohederligt skaffa sig mycket.

Människan planerar sin väg
    men Herren leder hennes steg.

10 Kungens ord är ett orakel,
    han ska inte döma orätt.

11 Rätt våg och vikt är från Herren,
    alla vikter har han gjort.

12 Kungar avskyr onda gärningar,
    för det är rättfärdigheten som befäster tronen.

13 Rättfärdigt tal behagar kungar,
    han värdesätter den som talar sanning.

14 Kungens vrede är en dödens budbärare,
    men en vis man kan mildra den.

15 Ljus uppsyn hos kungen betyder liv.
    Hans välvilja är som ett vårregn.

16 Att skaffa vishet är mycket bättre än guld,
    och gott omdöme mycket bättre än silver.

17 De rättsinnigas väg leder bort från det onda.
    Den som ger akt på sin väg bevarar sitt liv.

18 Stolthet slutar i fördärv
    och högfärd leder till fall.

19 Det är bättre att vara försynt bland de ödmjuka
    än att dela byte med de högmodiga.

20 Den som tar vara på ordet finner det goda.
    Lycklig är den som förtröstar på Herren.

21 Den vise kallas förståndig,
    och vältalighet främjar lärdomen.

22 De som äger insikt har en källa till liv,
    men dumhet är de dåraktigas straff.

23 Den vises tankar vägleder hans tal,
    det han säger främjar lärdom.

24 Vänliga ord är som honung,
    njutbara för själen och helande för kroppen.

25 En väg som kan synas rätt för en människa
    kan ändå leda till döden.

26 Arbetarens hunger får honom att arbeta,
    hans egen mun driver honom.

27 En ondsint man rotar fram det onda,[a]
    och hans prat är som förtärande eld.

28 Den falske sår splittring.
    Skvaller skiljer vänner åt.

29 Den våldsamme lockar sin nästa med sig
    och leder honom på orätta vägar.

30 Den som tittar under lugg bär på lömska planer,
    den som kniper ihop munnen bär något ont inom sig.

31 Grått hår är en ärekrona,
    något man vinner på rättfärdighetens väg.

32 Det är bättre att ha tålamod än att vara en hjälte.
    Det är bättre att behärska sig själv än att inta en stad.

33 Lotten kastas i knät,
    men det är Herren som avgör hur den faller.

Read full chapter

Footnotes

  1. 16:27 Grundtextens innebörd är osäker.

Människan planerar sin väg
    men Herren leder hennes steg.

Read full chapter

21 Herren styr kungens tankar som vattenbäckar.
    Han leder dem i den riktning han vill.

En människa tycker att allt hon gör är rätt,
    men Herren prövar hjärtat.

Att handla rättfärdigt och rättvist
    är mer värt för Herren än offer.

Stolta ögon och högfärdigt hjärta,
    de ondas lampa, är synd.

Den flitiges planer ger framgång,
    ett hastverk bara förlust.

Skatter som skaffas genom lögn
    är en flyende dimma och dödlig snara.[a]

De gudlösas våld snärjer dem själva,
    eftersom de vägrar göra det som är rätt.

Den skuldtyngdes väg är svårframkomlig,
    men den oskyldige går sin väg rakt fram.

Det är bättre att bo i ett hörn på taket
    än att dela hus med en grälsjuk kvinna.

10 Den gudlöse längtar efter det onda,
    hans medmänniska får ingen nåd av honom.

11 När hädaren straffas lär sig den okunnige visdom,
    när den vise vägleds får han kunskap.

12 Den Rättfärdige betraktar den ondes hus
    och låter olyckan drabba de onda.[b]

13 Den som håller för öronen för den fattiges rop,
    kommer själv att få ropa utan att någon svarar.

14 En gåva i hemlighet stillar vrede,
    en muta i det fördolda lugnar förbittring.

15 När rättvisan gäller gläds de rättfärdiga,
    och de som gör orätt förfäras.

16 Den som irrar bort från förnuftets väg
    hamnar i de dödas[c] skara.

17 Den som älskar nöjen blir fattig.
    Den som älskar vin och olja blir aldrig rik.

18 Den gudlöse straffas i stället för den rättfärdige
    och den trolöse i stället för den rättsinnige.[d]

19 Det är bättre att leva i öknen
    än att bo ihop med en grälsjuk och argsint kvinna.

20 Den vise har dyrbara skatter och oljor i sitt hus,
    men dåren gör genast av med dem.

21 Den som strävar efter rättfärdighet och nåd
    finner livet, rättfärdigheten och äran.

22 Den vise kan inta de mäktigas stad
    och riva ner det fäste som de litade på.

23 Den som vaktar sin mun och tunga
    skonar sig själv från bekymmer.

24 Smädare heter den som är högfärdig och fräck
    och handlar i måttlöst övermod.

25 Den lates åstundan blir hans död,
    för hans händer vägrar att arbeta.

26 Den girige vill hela tiden ha mer,
    men den rättfärdige ger generöst till andra.

27 De gudlösas offer är avskyvärt,
    särskilt om det bärs fram av onda motiv.

28 Ett falskt vittne kommer att förgås,
    och den som lyssnar går det illa för.[e]

29 Den gudlöse visar upp en fräck min,
    den rättsinnige tänker sig för var han går.

30 Ingen vishet, insikt eller plan
    kan stå emot Herren.

31 Hästen rustas för stridens dag,
    men räddningen kommer från Herren.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:6 Enligt andra handskrifter: …dimma för dem som söker döden.
  2. 21:12 Grundtextens innebörd är osäker, huruvida den rättfärdige är Gud eller en människa.
  3. 21:16 Det hebreiska ordet är mångtydigt (se not till Ps 88:11); översätts också ibland med ”jättar” i Septuaginta och Vulgata.
  4. 21:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  5. 21:28 Grundtextens innebörd är inte helt klar, men antagligen är tanken att ett vittne som tänker igenom noga vad han hör (eller ser) inte kommer med några förhastade utsagor och får därmed tala till punkt.