Add parallel Print Page Options

24 Den som spar på riset hatar sin son,
    men den som älskar honom fostrar honom i tid.

Read full chapter

18 Fostra din son så länge det finns hopp,
    du vill ju inte bidra till hans död.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 19:18 Versens sista del kan ev. också tolkas som varning för misshandel: …men vålla inte hans död.

13 Undanhåll inte den unge fostran,
    för om du tuktar honom med ris slipper han dö.
14 Straffa honom med ris
    och rädda honom från dödsriket.

15 Min son, om du blir vis
    gläder jag mig.
16 Det blir min innerliga glädje
    om du talar det som är rätt.

17 Var inte avundsjuk på syndare,
    utan sträva hela tiden efter att frukta Herren.
18 Då har du verkligen en framtid,
    och ditt hopp kommer inte att svikas.

19 Lyssna, min son, var vis
    och håll dina tankar på rätt väg.
20 Håll dig borta från dem
    som super och frossar på kött,
21 för drinkare och frossare blir utfattiga,
    och dåsigheten klär dem i trasor.

22 Lyssna till din far som gett dig livet,
    och förakta inte din mor när hon blir gammal.
23 Ta till dig sanningen och sälj den inte,
    förvärva vishet, vägledning och insikt.
24 Den rättfärdiges far får fröjdas,
    en vis son blir till stor glädje för honom.
25 Låt din far och mor glädjas,
    låt henne som fött dig få jubla.

26 Min son, lita på mig
    och ta mig som förebild.
27 Den prostituerade är en djup grop
    och den främmande kvinnan en trång brunn.
28 Som en bandit ligger hon på lur,
    och männen som är otrogna blir bara fler och fler.

29 Vem har bedrövelse och sorg?
    Vem grälar och slåss?
Vem har sår utan orsak?
    Vem har blodsprängda ögon?
30 Den som blir kvar vid vinbägaren
    och tar sig den ena drinken efter den andra av det kryddade vinet.
31 Stirra inte på det röda vinet som glittrar i bägaren,
    för det rinner ner så lätt.
32 Till slut biter det som en giftorm,
    stinger som en huggorm.[a]
33 Du ser underliga syner,
    och du tänker perversa tankar.
34 Du är som om du låg mitt ute på havet,
    eller satt uppe i den svajande masten[b].
35 ”Någon måste ha slagit mig, men jag kände ingen smärta,
    någon måste ha gett mig stryk, men det märkte jag inte.
När ska jag vakna upp ur mitt rus,
    så att jag kan ta mig en sup till?”

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:32 Grundtextens exakta innebörd är osäker.
  2. 23:34 den svajande masten – grundtextens innebörd är osäker.