Add parallel Print Page Options

Ordspråk som påverkar livet

10 Detta är Salomos ordspråk:Lycklig är den man som har en förståndig son, men den mor som har en oförståndig son får bekymmer.

Det man skaffat sig genom bedrägeri för inget gott med sig. Ärlighet däremot räddar från döden.

Herren låter inte en rättfärdig människa svälta ihjäl, inte heller låter han den ogudaktige få det han vill ha.

Lata människor blir snart fattiga, men den som arbetar hårt blir rik.

En vis ung man bärgar sitt hö medan solen skiner, men det är en skam att se en ung man sova under skördetiden.

En rättfärdig människa överhopas med välsignelser, men den ogudaktige bär på förbannelser.

Rättfärdiga människor kommer man gärna ihåg, även efter deras död, men de ogudaktiga glömmer man fort.

Den som är vis tar gärna emot undervisning, men en självsäker pratmakare faller platt till marken.

En god människa är lugn och trygg, men en brottsling blir snart avslöjad.

10 Att leka med synden leder till sorg. En kraftig tillrättavisning leder till frid.

11 Det är sanning och liv i vad en god människa säger, men den ogudaktiges mun är full av förbannelser.

12 Hatet underblåser gräl, men kärleken har överseende med förolämpningar.

13 Människor med sunt förnuft är bra rådgivare, men de oförnuftiga får sitt straff.

14 En vis man tänker över sina ord. Bara en dåre talar om allt han vet, och det leder bara till sorg och elände.

15 Den rikes rikedom är hans styrka. Den fattiges fattigdom är hans förbannelse.

16 Vad den gudfruktige förtjänar leder till liv. Den ogudaktige däremot sätter sig i skuld.

17 Den som lyssnar när han blir tillrättavisad är på rätt väg. Den som vägrar lyssna går vilse.

18 Den som hatar han är en lögnare och den som skvallrar han är en dåre.

19 Prata inte så mycket! Då riskerar du att säga något galet. Den förståndige tänker därför på vad han säger.

20 När en gudfruktig människa talar är det värt att lyssna till henne, men dårars ord är inget värda.

21 Den gudfruktige ger goda råd, men den oförståndige dör därför att han saknar sunt förnuft.

22 Det är bara den som Herren välsignar som blir rik. Tro inte att du blir det genom hårt arbete.

23 En dåres nöje består i att vara dåraktig. En vis mans nöje består i att vara vis!

24 Vad den ogudaktige fruktar händer alltid, och vad den gudfruktige hoppas på slår alltid in.

25 Olyckan far fram som en stormvind, och de ogudaktiga förs bort med den. Men den gudfruktige står fast förankrad.

26 En lat tjänsteman är en plåga för arbetsgivaren, lika irriterande som rök i ögonen eller som ättika på tungan.

27 Den som tar Herren på allvar och lyder honom kommer att leva länge. Hur kan då de ogudaktiga vänta sig ett långt, gott liv?

28 De rättfärdiga kan se framåt med glädje, men de ogudaktiga har ingenting att vänta sig.

29 Herren skyddar de uppriktiga och ärliga, men de ogudaktiga störtar han i fördärvet.

30 De rättfärdiga kan alltid känna sig trygga, men de ogudaktiga ska förlora allt.

31 De rättfärdiga ger goda råd, men lögnarens mun borde täppas till.

32 De ärliga talar om sådant som kan vara till hjälp. De ogudaktiga däremot säger bara sådant som ställer till skada.

10 The mishle (proverbs) of Sh’lomo. A ben chacham maketh glad an av, but a ben kesil is the grief of his em.

Otzarot resha profit nothing, but tzedakah (righteousness) saveth from mavet.

Hashem will not suffer the nefesh of the tzaddik to famish, but He thwarteth the craving of the resha’im.

He becometh poor that dealeth with a negligent palm, but the yad of the diligent maketh wealth.

He that gathereth in kayitz is a ben maskil (son of wisdom), but he that sleepeth in katzir (harvest) is a ben that causeth shame.

Brakhot are upon the head of the tzaddik, but chamas covereth the peh (mouth) of the resha’im.

The memory of the tzaddik is as bracha, but the shem resha’im shall rot.

The chacham lev will receive mitzvot, but one with foolish sfatayim (lips) shall be thrust down.

He that walketh uprightly walketh securely, but he that perverteth his drakhim shall be known.

10 He that winketh with the ayin causeth trouble, but one with foolish sfatayim shall come to ruin.

11 The peh (mouth) of a tzaddik is a Makor Chayyim, but chamas covereth the peh (mouth) of the resha’im.

12 Sin’ah (hatred) stirreth up medanim (dissensions), but ahavah covereth all peysha’im.

13 In the sfatayim (lips) of him that hath understanding chochmah is found, but a shevet (rod) is for the back of him that is devoid of lev [understanding].

14 Chachamim treasure up da’as (knowledge); but the peh (mouth) of the foolish is near destruction.

15 The oisher’s wealth is his strong city; the destruction of the poor ones is their poverty.

16 The wage of the tzaddik leadeth to Chayyim; the wage of the rashah is for chattat [Ro 6:23].

17 He is in the orach (path) of Chayyim that is shomer over musar, but he that abandoneth tokhakhat (reproof) goes astray.

18 He that hideth sin’ah with sfatayim sheker, and he that uttereth a slander, is a kesil (fool).

19 In the multitude of devarim there wanteth not sin, but he that restraineth his sfatayim (lips) is maskil (wise).

20 The lashon of the tzaddik is as choice kesef; the lev of the resha’im is of little worth.

21 The sfatayim (lips) of the tzaddik feed rabbim (many), but fools die for lack of lev [of chochmah].

22 The Birkat Hashem, it maketh wealthy, and He addeth no sorrow with it.

23 It is as sport to a kesil to do zimmah (evil design), but an ish tevunah (man of understanding) hath chochmah.

24 What the rashah dreads, it shall come upon him, but the ta’avat tzaddikim shall be granted.

25 As the whirlwind passeth, so is the rashah no more, but the tzaddik is a yesod olam (an everlasting foundation).

26 As chometz to the teeth, and as smoke to the eyes, so is the atzel (sluggard, lazy one) to them that send him.

27 The Yirat Hashem prolongeth yamim; but the shanot of the resha’im shall be cut short.

28 The prospect of the tzaddikim shall be simchah, but the tikveh of the resha’im shall perish.

29 The Derech Hashem is maoz to the blameless, but destruction shall be to the workers of iniquity.

30 The tzaddik shall never be removed, but the resha’im shall not inhabit Eretz.

31 The peh (mouth) of the tzaddik bringeth forth chochmah, but the lashon tahpukhot (tongue of perversion, distortion) shall be cut off.

32 The sfatayim (lips) of the tzaddik know what is ratzon (acceptable), but the peh (mouth) of the resha’im speaketh tahpukhot (perversity).