Ordspråksboken 14
Svenska Folkbibeln
14 Genom visa kvinnor blir hemmet uppbyggt,
dårskapen river ner det med egna händer.
2 Den som fruktar Herren lever rättsinnigt,
den som föraktar honom går krokiga vägar.
3 I dårens mun är högmodets käpp,
men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Utan dragdjur är krubban tom,
riklig skörd får man genom oxars kraft.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger inte,
ett falskt vittne främjar lögn.
6 Bespottaren söker vishet men finner ingen,
till den förståndige kommer kunskapen lätt.
7 Håll dig borta från dåren,
du finner aldrig förstånd på hans läppar.
8 Den klokes vishet gör att han känner vägen,
dårars oförnuft bedrar.
9 Dårarna hånar skuldoffret,
men bland de rättsinniga finns nåd.
10 Hjärtat känner sin egen sorg,
en främling kan inte dela dess glädje.
11 De ogudaktigas hus raseras,
de rättsinnigas boning blomstrar.
12 En väg kan synas rätt för en människa,
men till slut kan den leda till döden.
13 Mitt under skratt kan hjärtat värka,
och glädje kan sluta i sorg.
14 Den avfällige uppfylls av sina egna vägar,
en god man håller sig borta från honom.
15 Den okunnige tror varje ord,
den kloke ger akt på sina steg.
16 Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren är övermodig och sorglös.
17 En otålig man begår dumheter,
en som smider ränker blir hatad.
18 De oförståndiga ärver dårskap,
de kloka blir krönta med kunskap.
19 Onda måste buga sig för goda,
ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Också av sina närmaste blir den fattige hatad,
men den rike har många vänner.
21 Den som föraktar sin nästa syndar,
lycklig är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 De som tänker ut ont far vilse,
de som tänker ut gott får erfara nåd och sanning.
23 Av all möda kommer någon vinning,
tomt prat leder till fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom,
dårarnas dumhet är dumhet.
25 Ett sanningsenligt vittne räddar liv,
den som far med lögn bedrar.
26 Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste,
hans barn får där en tillflykt.
27 Herrens fruktan är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28 Talrik skara är kungens ära,
brist på folk blir furstens undergång.
29 Den som är långmodig har gott förstånd,
den som är otålig går långt i dårskap.
30 Sinnesro ger kroppen liv,
avund är röta i benen.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare,
den som förbarmar sig över de fattiga ärar honom.
32 Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska,
den rättfärdige har en tillflykt vid sin död.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten,
bland dårarna blir den uppenbar.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd är folkens vanära.
35 En förståndig tjänare vinner kungens välvilja,
den som handlar skamligt drabbas av hans vrede.
Ordspråksboken 14
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
14 Visa kvinnor bygger upp sitt hus,
medan dumma river ner det med egna händer.
2 Den som vandrar rakt fram fruktar Herren,
den som går krokiga vägar föraktar honom.
3 Den dummes tal resulterar i ris för hans rygg,
men de visa skyddas av sina ord.
4 En krubba utan oxar förblir ren,
men det är oxarnas styrka som gör skörden riklig.
5 Ett sant vittne bedrar aldrig,
men ett falskt vittne har bara lögner att komma med.
6 En hädare söker vishet men finner ingen,
men den kommer lätt till den som har omdöme.
7 Håll dig borta från dåren,
för från honom får du aldrig höra några kloka ord.
8 Den klokes vishet kan urskilja den rätta vägen,
men dårars dumhet bedrar.
9 De dumma hånskrattar åt skuldoffer,[a]
men hos de rättsinniga finns välvilja.
10 Varje hjärta känner sin egen sorg,
och ingen annan kan dela dess glädje.
11 Den gudlöses hus rivs ner,
men den rättsinniges boning blomstrar.
12 En väg som kan synas rätt för en människa
kan ändå leda till döden.
13 Även hos den som skrattar kan hjärtat göra ont,
och glädjen kan sluta i sorg.
14 Den trolöse får tillbaka vad han förtjänar,
likaså belönas den gode.
15 Den okunnige tror allt som sägs,
den kloke ger akt på sina steg.
16 Den vise fruktar och undviker faror,
en dåre är arrogant och sorglös.
17 En hetsig man gör dumheter,
en kallt beräknande man blir hatad.
18 De okunniga ärver dumhet,
men de kloka kröns av kunskap.
19 De onda måste buga sig för de goda
och de gudlösa vid de rättfärdigas portar.
20 Också av sina närmaste blir den fattige hatad,
medan den rike har många vänner.
21 Den som föraktar sin medmänniska syndar.
Lycklig är den som visar den fattige nåd.
22 De som planerar ondska far vilse,
men de som planerar det som är gott finner nåd och trofasthet.
23 Arbete ger välstånd
men tomt prat fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom
och dårarnas deras dumhet.
25 Ett sant vittne räddar liv,
men ett falskt vittne är en förrädare.
26 Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste,
och hans barn får där en tillflykt.
27 Herrens fruktan är en källa till liv,
som hjälper människan att undgå dödens snaror.
28 Ett stort folk är en kungs ära,
men utan det går fursten under.
29 Den som kan behärska sitt temperament är förståndig,
men den hetsige visar bara upp sin dumhet.
30 Sinnesro ger kroppen hälsa,
men avundsjuka är röta i benen.
31 Den som förtrycker den fattige förolämpar hans skapare,
men den som hjälper de fattiga ärar honom.
32 Den gudlöse går under på grund av sin ondska,
men den rättfärdige har en tillflykt ända in i döden.
33 I den förnuftiges hjärta bor visheten,
bland dårarna låter den sig bli känd.[b]
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd blir till folkens vanära.
35 En kung gläder sig över en vis tjänare,
men hans vrede drabbar den som handlar skamligt.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.