Ordspråksboken 13
Svenska 1917
13 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Ordspråksboken 13
Svenska Folkbibeln
13 En vis son lyssnar till sin fars förmaning,
en bespottare lyder ingen tillsägelse.
2 Envar får njuta av sin muns frukt,
men de trolösa hungrar efter våld.
3 Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv,
den lösmynte råkar i olycka.
4 Den late är full av begär men får ingenting,
de flitigas hunger blir rikligen mättad.
5 Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal,
den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.
6 Rättfärdighet bevarar den redbare,
ondska fäller syndaren.
7 Den ene vill anses rik men har ingenting,
den andre vill anses fattig men äger mycket.
8 Den rike måste ge sin förmögenhet som lösepenning för sitt liv,
den fattige hör inte av något hot.
9 De rättfärdigas ljus lyser klart,
de ogudaktigas lampa slocknar.
10 Övermod vållar bara kiv,
vishet äger de som tar emot råd.
11 Lätt fånget är lätt förgånget,
men den som samlar efter hand får mycket.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat,
uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom,
den som fruktar budet får belöning.
14 Den vises undervisning är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
15 Gott förstånd för med sig välvilja,
de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Den kloke handlar med förstånd,
dåren blottar sin dumhet.
17 En ogudaktig budbärare faller i olycka,
ett tillförlitligt sändebud ger läkedom.
18 Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning,
den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen,
men dårar hatar att överge sin ondska.
20 Den som umgås med visa blir vis,
den som är vän med dårar går det illa.
21 Syndare förföljs av olycka,
de rättfärdigas lön blir lycka.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn,
syndarens egendom förvaras åt den rättfärdige.
23 De fattigas nyodling ger riklig föda,
men den sopas bort när orätt råder.
24 Den som spar på riset hatar sin son,
den som älskar honom fostrar honom i tid.
25 Den rättfärdige äter och blir mätt,
de ogudaktiga får gå med tom mage.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln