Add parallel Print Page Options

12 Den som älskar fostran älskar kunskap.
    Den som tycker illa om tillrättavisning är oförståndig.

Den gode får Herrens behag,
    men intrigmakaren dömer han.

Ondskan ger inget fotfäste,
    men den rättfärdige står fast rotad.

En god hustru är sin mans krona
    men en skamlös som röta i hans ben.

Den rättfärdiges planer är rätta
    men de ondas råd bedrägliga.

De ondas ord bär på illvilliga planer,
    men i de rättsinnigas tal finns räddning.

De onda omstörtas och finns inte mer,
    men den rättfärdiges hus står stadigt.

Människan blir prisad efter sitt förstånd,
    men den dumme möts av förakt.

Det är bättre att leva enkelt, med en tjänare,
    än att låtsas vara viktig och sakna bröd.

10 Den rättfärdige sköter om sina djur,
    men den ondes omsorg är grymhet.

11 Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
    men den som jagar efter tomhet saknar vett.

12 Den onde finner nöje i att fånga det onda,
    men den rättfärdige står orubbligt rotad.[a]

13 Den onde snärjs i sitt syndfulla prat,
    men den rättfärdige går oskadd ur nöden.

14 Mannen mättas med det goda han talar,
    och belönas av sina händers verk.

15 Den dumme anser sin väg vara rätt,
    men en vis man lyssnar till råd.

16 Den dumme tappar lätt humöret,
    men den kloke håller sig lugn när han blir förolämpad.

17 Ett trovärdigt vittne ger ett ärligt vittnesbörd,
    men ett falskt bedrar.

18 Den som talar tanklösa ord sårar som med svärd,
    men de visas ord helar.

19 Sanningens ord består för evigt,
    men lögnaktigt tal bara ett ögonblick.

20 Falskhet finns i de hjärtan som planerar det onda,
    men de som främjar det goda fylls av glädje.

21 Ingen olycka drabbar den rättfärdige,
    men de onda har fullt upp med problem.

22 Herren avskyr dem som talar lögner,
    men han gläder sig över de ärliga.

23 Den kloke döljer sin kunskap,
    men den dumme gör en stor affär av sin enfald.

24 Den flitiges hand får makt,
    men den late får tjäna som slav.

25 Bekymmer tynger människans hjärta,
    men ett vänligt ord ger uppmuntran.

26 Den rättfärdige är omsorgsfull i sitt umgänge,
    men den ondes väg leder vilse.

27 Den late fångar inget byte,
    men den flitige får rika skatter.

28 Den rättfärdiges väg leder till livet,
    ingen död finns på den vägen.[b]

Footnotes

  1. 12:12 Grundtextens formulering är något svårförståelig; översättningen följer här Septuaginta.
  2. 12:28 Tanken i den senare delen av versen kan också vara att de som inte håller sig på den rättfärdiges väg leds in i döden; så bl.a. Septuaginta: …de ondsintas väg till döden.

12 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.

Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.

Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.

En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.

De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.

De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.

De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.

I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.

Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.

10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.

12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.

13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden

14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.

15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.

16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam

17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.

18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.

19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.

21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.

22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.

23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.

24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.

25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.

26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.

27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.

28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.

12 Den som älskar fostran älskar kunskap,
oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.

Den som är god vinner Herrens behag,
den som smider ränker blir fördömd.

Ingen människa kan bestå genom ogudaktighet,
men de rättfärdigas rot skall inte rubbas.

En idog hustru är sin mans krona,
    en skamlös är som röta i hans ben.

De rättfärdigas tankar är rätta,
    de ogudaktigas råd bedrar.

De ogudaktigas ord lurar efter blod,
de rättsinnigas tal räddar dem.

De ogudaktiga omstörtas och finns ej mer,
men de rättfärdigas hus består.

Efter sitt förstånd blir en man prisad,
den som har ett förvänt hjärta blir föraktad.

Bättre vara ringa och ha en tjänare,
    än spela förnäm och sakna bröd.

10 Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det,
de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

11 Den som brukar sin åker får bröd så det räcker,
den som jagar efter fåfängliga ting saknar förstånd.

12 Den ogudaktige har begär till de ondas fångst,
men de rättfärdigas rot ger frukt.

13 Den onde snärjs i sina läppars synd,
men den rättfärdige slipper ut ur nöden.

14 Av sin muns frukt blir man mättad med gott,
vad en människa gjort får hon tillbaka.

15 Dårens väg är rätt i hans egna ögon,
den är vis som lyssnar till råd.

16 Dåren visar genast sin vrede,
    klok är den som döljer smälek.

17 Den ärlige talar sanning,
    ett falskt vittne bedrar.

18 Ord från en tanklös kan hugga som svärd,
de visas tunga ger läkedom.

19 Sanna ord består för evigt,
    en lögnaktig tunga blott ett ögonblick.

20 De som smider onda planer har falskhet i hjärtat,
de som främjar frid får glädje.

21 Inget ont drabbar den rättfärdige,
    men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.

22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren,
de som handlar rättfärdigt behagar honom.

23 En klok man döljer sin kunskap,
    dårars hjärtan ropar ut sitt oförnuft.

24 Flitig hand får härska,
    den late tvingas till trältjänst.

25 Bekymmer tynger en mans hjärta,
ett vänligt ord ger det glädje.

26 Den rättfärdige väljer sitt sällskap,
de ogudaktigas väg för andra vilse.

27 Den late får inte tag i sitt villebråd,
flit är för människan en dyrbar skatt.

28 På rättfärdighetens väg är liv,
    ingen död finns på den vägen.