4 Moseboken 23
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
23 Bileam sa: ”Bygg sju altaren åt mig och gör i ordning sju unga tjurar och sju baggar till offer!” 2 Balak gjorde som Bileam sa och tillsammans offrade de en ung tjur och en bagge på varje altare.
3 Sedan sa Bileam till kungen: ”Stå här vid ditt brännoffer, så ska jag gå åt sidan och se om Herren vill visa sig för mig. Vad han än avslöjar för mig ska du få veta.”
Bileam gick upp på en kal höjd 4 och Gud visade sig där för honom. ”Jag har gjort i ordning sju altaren och jag har låtit offra en ung tjur och en bagge på varje altare”, sa Bileam.
5 Då gav Herren Bileam ett budskap och befallde honom att gå och tala det till Balak.
6 När Bileam kom tillbaka, stod kungen bredvid brännoffren tillsammans med alla hövdingarna i Moab 7 och Bileam stämde upp sin siarsång:
”Balak har fört mig hit från Arams land,
kungen i Moab från bergen i öster.
’Kom’ sa han, ’förbanna Jakob åt mig!
Låt din vrede uppväckas mot Israel!’
8 Men hur skulle jag kunna förbanna
vad Gud inte har förbannat?
Hur kan jag fördöma ett folk
som Herren inte har fördömt?
9 Jag ser dem från klippornas topp,
jag iakttar dem från höjderna.
De bor avskilt och vill inte jämföra sig med andra.
10 Vem kan mäta dem som är som sandkorn?
Det går inte att räkna ens en fjärdedel av dem.
Om jag bara kunde få dö som de rättfärdiga!
Ja, låt mig få sluta som de!”
11 ”Vad är det du har gjort mot mig?” frågade Balak Bileam. ”Jag hämtade dig för att förbanna mina fiender och nu har du välsignat dem!” 12 Men Bileam svarade: ”Hur skulle jag kunna säga något annat än det som Herren har befallt mig?”
Bileam välsignar Israel för andra gången
13 ”Följ med mig till en annan plats”, sa Balak till honom. ”Där kommer du att se en annan del av folket men inte dem alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig.”
14 Balak tog med sig Bileam till Väktarplatån på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och på vart och ett av dem offrade han en ung tjur och en bagge.
15 Sedan sa Bileam till Balak: ”Stå här vid ditt brännoffer medan jag går för att möta honom där borta.”
16 Och Herren visade sig för Bileam och talade om för honom vad han skulle säga och befallde honom att gå tillbaka till Balak och framföra det. 17 Bileam återvände till Moabs kung och hövdingar som stod bredvid sitt brännoffer. ”Vad har Herren sagt?” frågade Balak. 18 Bileam stämde upp sin siarsång:
”Res dig, Balak,
och lyssna på mig, du Sippors son!
19 Inte är väl Gud en människa,
så att han skulle kunna ljuga?
Han ändrar sig inte som människor gör.
Gör han inte det han säger?
Fullföljer han inte det han lovar?
20 Jag har fått befallning att välsigna.
Gud har välsignat dem och jag kan inte ändra det.
21 Ingen olycka[a] syns i Jakob,
han ser ingen ofärd i Israel.
Herren deras Gud är med dem.
Han hyllas med jubelrop som kung bland dem.
22 Gud har lett dem ut ur Egypten.
Israel äger styrka som en vildoxe.
23 Ingen svartkonst kan komma över Jakob,
och ingen spådom ska drabba Israel.
För nu ska det sägas om Jakob och Israel:
’Vad har inte Gud gjort!’
24 Det folket reser sig upp som en lejoninna
och vilar inte förrän de har ätit upp sitt byte
och druckit de slagnas blod.”
25 Då sa Balak till Bileam: ”Om du inte tänker förbanna dem, kunde du väl åtminstone låta bli att välsigna dem!” 26 Men Bileam svarade Balak: ”Sade jag inte till dig att jag måste göra allt som Herren befaller?”
Bileam välsignar Israel för tredje gången
27 Då sa Balak till Bileam: ”Kom! Jag ska ta dig med till en annan plats. Kanske vill Gud låta dig förbanna dem åt mig därifrån.”
28 Han tog Bileam med sig till berget Pegor med utsikt över Jeshimon 29 och än en gång bad Bileam kungen att bygga sju altaren och att göra i ordning sju unga tjurar och sju baggar till offer.
30 Balak gjorde som Bileam sa och offrade en ung tjur och en bagge på varje altare.
Footnotes
- 23:21 Eller: orätt.
Numbers 23
King James Version
23 And Balaam said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven oxen and seven rams.
2 And Balak did as Balaam had spoken; and Balak and Balaam offered on every altar a bullock and a ram.
3 And Balaam said unto Balak, Stand by thy burnt offering, and I will go: peradventure the Lord will come to meet me: and whatsoever he sheweth me I will tell thee. And he went to an high place.
4 And God met Balaam: and he said unto him, I have prepared seven altars, and I have offered upon every altar a bullock and a ram.
5 And the Lord put a word in Balaam's mouth, and said, Return unto Balak, and thus thou shalt speak.
6 And he returned unto him, and, lo, he stood by his burnt sacrifice, he, and all the princes of Moab.
7 And he took up his parable, and said, Balak the king of Moab hath brought me from Aram, out of the mountains of the east, saying, Come, curse me Jacob, and come, defy Israel.
8 How shall I curse, whom God hath not cursed? or how shall I defy, whom the Lord hath not defied?
9 For from the top of the rocks I see him, and from the hills I behold him: lo, the people shall dwell alone, and shall not be reckoned among the nations.
10 Who can count the dust of Jacob, and the number of the fourth part of Israel? Let me die the death of the righteous, and let my last end be like his!
11 And Balak said unto Balaam, What hast thou done unto me? I took thee to curse mine enemies, and, behold, thou hast blessed them altogether.
12 And he answered and said, Must I not take heed to speak that which the Lord hath put in my mouth?
13 And Balak said unto him, Come, I pray thee, with me unto another place, from whence thou mayest see them: thou shalt see but the utmost part of them, and shalt not see them all: and curse me them from thence.
14 And he brought him into the field of Zophim, to the top of Pisgah, and built seven altars, and offered a bullock and a ram on every altar.
15 And he said unto Balak, Stand here by thy burnt offering, while I meet the Lord yonder.
16 And the Lord met Balaam, and put a word in his mouth, and said, Go again unto Balak, and say thus.
17 And when he came to him, behold, he stood by his burnt offering, and the princes of Moab with him. And Balak said unto him, What hath the Lord spoken?
18 And he took up his parable, and said, Rise up, Balak, and hear; hearken unto me, thou son of Zippor:
19 God is not a man, that he should lie; neither the son of man, that he should repent: hath he said, and shall he not do it? or hath he spoken, and shall he not make it good?
20 Behold, I have received commandment to bless: and he hath blessed; and I cannot reverse it.
21 He hath not beheld iniquity in Jacob, neither hath he seen perverseness in Israel: the Lord his God is with him, and the shout of a king is among them.
22 God brought them out of Egypt; he hath as it were the strength of an unicorn.
23 Surely there is no enchantment against Jacob, neither is there any divination against Israel: according to this time it shall be said of Jacob and of Israel, What hath God wrought!
24 Behold, the people shall rise up as a great lion, and lift up himself as a young lion: he shall not lie down until he eat of the prey, and drink the blood of the slain.
25 And Balak said unto Balaam, Neither curse them at all, nor bless them at all.
26 But Balaam answered and said unto Balak, Told not I thee, saying, All that the Lord speaketh, that I must do?
27 And Balak said unto Balaam, Come, I pray thee, I will bring thee unto another place; peradventure it will please God that thou mayest curse me them from thence.
28 And Balak brought Balaam unto the top of Peor, that looketh toward jeshimon.
29 And Balaam said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven bullocks and seven rams.
30 And Balak did as Balaam had said, and offered a bullock and a ram on every altar.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.