4 Mosebok 22
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
22 Israels folk tågade sedan till Moabs slätter och slog läger öster om floden Jordan, mitt emot Jeriko.
2-3 När kung Balak i Moab, Sippors son, fick veta hur många de var och vad de hade gjort mot amoreerna blev han och hans folk mycket uppskrämda
4 och rådgjorde omedelbart med ledarna i Midjan.Denna väldiga hop kommer att förtära oss som en oxe äter ängens gräs, utropade de.
Bileam får i uppdrag att förbanna Israel
5-6 Kung Balak skickade då budbärare till Bileam, Beors son, som bodde i sitt fädernesland Petor, i närheten av floden Eufrat. Han vädjade till Bileam att komma och hjälpa dem.En väldig massa människor har kommit från Egypten. De tycks vara oräkneliga, och nu har de slagit läger mitt emot mig, förklarade han. Kom och förbanna dem åt mig, så att jag kan driva ut dem ur mitt land. Nu är de för starka för mig! Jag vet nämligen vilka oerhörda välsignelser som kommer över dem du välsignar, och att de som du förbannar går under.
7 Budbärarna tillhörde de främsta ledarna i Moab och Midjan. De kom till Bileam beredda att betala honom och förklarade noga vad det var Balak ville.
8 Stanna kvar här över natten, sa Bileam, så ska jag i morgon tala om för er vad det är Herren vill att jag ska säga.De gjorde som han föreslagit.
9 Den natten kom Gud till Bileam och frågade honom: Vad är det för män som du har hos dig?
10 De har kommit från kung Balak i Moab, svarade Bileam.
11 Kungen säger att en väldig massa människor har kommit från Egypten och slagit läger vid hans gräns, och han vill att jag genast ska ge mig i väg och förbanna dem för att han sedan lättare ska kunna besegra dem.
12 Gör inte det! sa Gud till honom. Du ska inte förbanna dem, för jag har välsignat dem!
13 Följande morgon sa Bileam till budbärarna: Gå hem igen. Herren tillåter mig inte att göra det ni bett mig om.
14 Kung Balaks sändebud återvände då utan honom och rapporterade att han vägrat att komma med.
15 Men Balak försökte igen, och denna gång sände han en större delegation med ännu mer framstående män än de som varit med i den första gruppen.
16-17 De kom till Bileam med följande budskap:Kung Balak vädjar till dig att komma. Han lovar att du ska bli mycket ärad och få vad du än begär. Säg bara vad du vill ha! Du måste komma och förbanna detta folk åt oss.
18 Men Bileam svarade: Om han så gav mig sitt palats fyllt med silver och guld kunde jag ändå inte göra något mot Herrens befallning.
19 Men stanna kvar här i natt, så att jag kan få reda på om Herren vill tillägga något till vad han tidigare sagt.
20 Den natten talade Herren till Bileam: Eftersom de har vädjat till dig kan du gå med dem, men se till att du inte säger något annat än det jag befaller.
Bileams åsna talar
21 På morgonen sadlade Bileam sin åsna och gav sig i väg tillsammans med männen.
22-23 Men Gud blev förargad på Bileam för att han var så ivrig att komma iväg och skickade en ängel som ställde sig i vägen för honom. När Bileam och hans båda tjänare kom ridande fick Bileams åsna plötsligt se Herrens ängel stå på vägen med draget svärd. Då vek åsnan av från vägen och gick ut på en åker. Bileam började slå henne och tvingade henne tillbaka upp på vägen.
24 Då ställde sig Herrens ängel i en trång passage mellan två vingårdsmurar.
25 När åsnan fick se ängeln stå där, trängde hon sig förbi genom att pressa sig mot muren. Då kom Bileams fot i kläm mot muren och han slog åsnan på nytt.
26 Då flyttade Herrens ängel sig ytterligare ett stycke framåt vägen och ställde sig på en plats där det var så smalt att åsnan inte hade någon möjlighet att komma förbi.
27 Då lade åsnan sig ner på vägen. Bileam blev rasande och slog henne med sin stav.
28 Då gjorde Herren så att åsnan kunde tala, och hon frågade Bileam: Vad har jag gjort som förtjänar att du slår mig tre gånger?
29 Du har förstört mitt anseende! Jag önskar jag hade ett svärd med mig! skrek Bileam. Då skulle jag döda dig på fläcken.
30 Har jag någon gång tidigare i hela mitt liv gjort så här? frågade åsnan.Nej, medgav Bileam. Det har du inte.
31 Då öppnade Herren Bileams ögon. När han såg ängeln stå där på vägen med draget svärd föll han ner på marken framför ängeln.
32 Varför slog du din åsna tre gånger? frågade ängeln. Jag har kommit för att hindra dig. Du är på väg mot fördärvet.
33 Tre gånger fick åsnan syn på mig och väjde undan för mig, annars hade jag dödat dig och låtit henne leva.
34 Då bekände Bileam: Jag har syndat. Jag förstod inte att du var där. Nu ska jag vända om hem igen, såvida du inte vill att jag ska fortsätta.
35 Men ängeln sa till honom: Följ med männen, men säg bara vad jag befaller dig.Bileam lydde och fortsatte tillsammans med männen.
36 När kung Balak fick höra att Bileam var på väg, gick han ut för att möta honom i en moabitisk stad alldeles intill gränsen som går längs floden Arnon.
Bileam välsignar Israel en första gång
37 Varför dröjde du så länge? frågade han Bileam. Trodde du inte på mig när jag meddelade att du skulle få ära och berömmelse?
38 Bileam svarade: Jag har visserligen kommit hit, men jag har inte makt att säga något annat än det Gud befaller mig att säga.
39 Bileam följde kungen till Kirjat-Husot,
40 där kungen offrade oxar och får. Han gav djur till Bileam och sändebuden, för att de också skulle kunna offra.
41 Nästa morgon tog Balak Bileam med sig upp på berget Bamots topp. Därifrån kunde man se ut över delar av Israels folks läger.
Numbers 22
New International Version
Balak Summons Balaam
22 Then the Israelites traveled to the plains of Moab(A) and camped along the Jordan(B) across from Jericho.(C)
2 Now Balak son of Zippor(D) saw all that Israel had done to the Amorites, 3 and Moab was terrified because there were so many people. Indeed, Moab was filled with dread(E) because of the Israelites.
4 The Moabites(F) said to the elders of Midian,(G) “This horde is going to lick up everything(H) around us, as an ox licks up the grass of the field.(I)”
So Balak son of Zippor, who was king of Moab at that time, 5 sent messengers to summon Balaam son of Beor,(J) who was at Pethor, near the Euphrates River,(K) in his native land. Balak said:
“A people has come out of Egypt;(L) they cover the face of the land and have settled next to me. 6 Now come and put a curse(M) on these people, because they are too powerful for me. Perhaps then I will be able to defeat them and drive them out of the land.(N) For I know that whoever you bless is blessed, and whoever you curse is cursed.”
7 The elders of Moab and Midian left, taking with them the fee for divination.(O) When they came to Balaam, they told him what Balak had said.
8 “Spend the night here,” Balaam said to them, “and I will report back to you with the answer the Lord gives me.(P)” So the Moabite officials stayed with him.
9 God came to Balaam(Q) and asked,(R) “Who are these men with you?”
10 Balaam said to God, “Balak son of Zippor, king of Moab, sent me this message: 11 ‘A people that has come out of Egypt covers the face of the land. Now come and put a curse on them for me. Perhaps then I will be able to fight them and drive them away.’”
12 But God said to Balaam, “Do not go with them. You must not put a curse on those people, because they are blessed.(S)”
13 The next morning Balaam got up and said to Balak’s officials, “Go back to your own country, for the Lord has refused to let me go with you.”
14 So the Moabite officials returned to Balak and said, “Balaam refused to come with us.”
15 Then Balak sent other officials, more numerous and more distinguished than the first. 16 They came to Balaam and said:
“This is what Balak son of Zippor says: Do not let anything keep you from coming to me, 17 because I will reward you handsomely(T) and do whatever you say. Come and put a curse(U) on these people for me.”
18 But Balaam answered them, “Even if Balak gave me all the silver and gold in his palace, I could not do anything great or small to go beyond the command of the Lord my God.(V) 19 Now spend the night here so that I can find out what else the Lord will tell me.(W)”
20 That night God came to Balaam(X) and said, “Since these men have come to summon you, go with them, but do only what I tell you.”(Y)
Balaam’s Donkey
21 Balaam got up in the morning, saddled his donkey and went with the Moabite officials. 22 But God was very angry(Z) when he went, and the angel of the Lord(AA) stood in the road to oppose him. Balaam was riding on his donkey, and his two servants were with him. 23 When the donkey saw the angel of the Lord standing in the road with a drawn sword(AB) in his hand, it turned off the road into a field. Balaam beat it(AC) to get it back on the road.
24 Then the angel of the Lord stood in a narrow path through the vineyards, with walls on both sides. 25 When the donkey saw the angel of the Lord, it pressed close to the wall, crushing Balaam’s foot against it. So he beat the donkey again.
26 Then the angel of the Lord moved on ahead and stood in a narrow place where there was no room to turn, either to the right or to the left. 27 When the donkey saw the angel of the Lord, it lay down under Balaam, and he was angry(AD) and beat it with his staff. 28 Then the Lord opened the donkey’s mouth,(AE) and it said to Balaam, “What have I done to you to make you beat me these three times?(AF)”
29 Balaam answered the donkey, “You have made a fool of me! If only I had a sword in my hand, I would kill you right now.(AG)”
30 The donkey said to Balaam, “Am I not your own donkey, which you have always ridden, to this day? Have I been in the habit of doing this to you?”
“No,” he said.
31 Then the Lord opened Balaam’s eyes,(AH) and he saw the angel of the Lord standing in the road with his sword drawn. So he bowed low and fell facedown.
32 The angel of the Lord asked him, “Why have you beaten your donkey these three times? I have come here to oppose you because your path is a reckless one before me.[a] 33 The donkey saw me and turned away from me these three times. If it had not turned away, I would certainly have killed you by now,(AI) but I would have spared it.”
34 Balaam said to the angel of the Lord, “I have sinned.(AJ) I did not realize you were standing in the road to oppose me. Now if you are displeased, I will go back.”
35 The angel of the Lord said to Balaam, “Go with the men, but speak only what I tell you.” So Balaam went with Balak’s officials.
36 When Balak(AK) heard that Balaam was coming, he went out to meet him at the Moabite town on the Arnon(AL) border, at the edge of his territory. 37 Balak said to Balaam, “Did I not send you an urgent summons? Why didn’t you come to me? Am I really not able to reward you?”
38 “Well, I have come to you now,” Balaam replied. “But I can’t say whatever I please. I must speak only what God puts in my mouth.”(AM)
39 Then Balaam went with Balak to Kiriath Huzoth. 40 Balak sacrificed cattle and sheep,(AN) and gave some to Balaam and the officials who were with him. 41 The next morning Balak took Balaam up to Bamoth Baal,(AO) and from there he could see the outskirts of the Israelite camp.(AP)
Footnotes
- Numbers 22:32 The meaning of the Hebrew for this clause is uncertain.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.