Nehemja 13
Svenska Folkbibeln 2015
Avskiljande av främmande folk
13 (A) Den dagen läste man ur Moses bok för folket. Där fann man skrivet[a] att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling, 2 (B) för de hade inte mött Israels barn med mat och dryck utan hade lejt Bileam[b] mot dem för att förbanna dem. Men vår Gud vände förbannelsen till välsignelse. 3 När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.
Nehemjas reformer
4 (C) En tid dessförinnan hade prästen Eljashib, en släkting till Tobia, blivit utsedd att förestå kamrarna i vår Guds hus. 5 (D) Han hade inrett ett stort rum åt Tobia, där man tidigare brukade lägga matoffret, rökelsen och kärlen och det tionde av säd, vin och olja som var bestämt åt leviterna, sångarna och dörrvakterna, likaså offergåvan till prästerna.
6 Medan allt detta hände befann jag mig inte i Jerusalem, för i Babels kung Artashastas trettioandra regeringsår[c] hade jag återvänt till kungen. Men efter en tid bad jag kungen om tillstånd 7 och reste tillbaka till Jerusalem. Där fick jag veta allt det onda som Eljashib hade gjort för Tobias skull, då han hade inrett ett rum åt honom i förgårdarna till Guds hus. 8 Jag tog mycket illa vid mig och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet. 9 Därefter befallde jag att rummen skulle renas, och ställde sedan åter in kärlen där i Guds hus, och matoffret och rökelsen.
10 (E) Jag fick också veta att man inte hade gett leviterna deras andel. Leviterna och sångarna hade därför återvänt var och en till sina åkrar i stället för att sköta sin tjänst. 11 Jag förebrådde föreståndarna och sade: ”Varför har Guds hus blivit försummat?” Jag hämtade tillbaka dem och lät dem inställa sig på sina platser. 12 (F) Hela Juda förde fram sitt tionde av säd, vin och olja till förrådshusen. 13 Jag satte prästen Shelemja och Sadok, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem som hjälp Hanan, son till Sackur, son till Mattanja. För dessa betraktades som pålitliga, och de skulle nu ha hand om utdelningen åt sina bröder.
14 (G) Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där.
15 (H) Vid samma tid såg jag i Juda hur man trampade vinpressarna på sabbaten och tog hem säd som man lastade på åsnor, likaså vin, druvor och fikon och allt möjligt som kunde bäras och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem när de sålde sina varor.
16 Tyrierna som vistades där förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna och i Jerusalem. 17 Då förebrådde jag stormännen i Juda och sade till dem: ”Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen? 18 Var det inte för att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!” 19 Så snart det började bli mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, befallde jag att man skulle stänga portarna och att de inte skulle öppnas förrän efter sabbaten. Jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna för att inga varor skulle kunna föras in på sabbatsdagen. 20 Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger. 21 Men jag varnade dem och sade till dem: ”Varför övernattar ni framför muren? Om ni gör så en gång till, ska jag låta min hand straffa er.” Från den dagen kom de inte mer på sabbaten. 22 Jag befallde leviterna att de skulle rena sig och komma för att hålla vakt vid portarna, så att sabbaten kunde hållas helig.
Tänk också därför på mig, min Gud, och förbarma dig över mig efter din stora godhet.
23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig ashdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade ashdoditiska eller de andra folkens språk, och de kunde inte tala judarnas språk.[d] 25 (I) Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem lova med ed vid Gud och sade: ”Ni ska inte ge era döttrar åt deras söner, och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 (J) Var det inte just så som Israels kung Salomo syndade? Bland de många hednafolken fanns ingen kung som han, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort detta stora onda och varit otrogna mot vår Gud genom att gifta er med främmande kvinnor!” 28 (K) En son till Jojada, översteprästen Eljashibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från mig.
29 Tänk på dem, min Gud, för de har fläckat ner prästämbetet och prästämbetets och leviternas förbund! 30 Så renade jag folket från allt främmande och fastställde vad prästerna[e] och leviterna skulle iaktta, var och en i sin uppgift, 31 (L) hur vedoffret och förstlingsgåvorna skulle avlämnas på bestämda tider och angående förstlingsgåvorna.
Tänk på detta, min Gud, mig till godo!
Footnotes
- 13:1 Där fann man skrivet Se 5 Mos 23:3f.
- 13:2 lejt Bileam Se 4 Mos 22-24. Bileam (”slukar folk”) förledde folket till förbjudna sexuella förbindelser med moabitiska kvinnor (4 Mos 25, 31:16, 2 Petr 2:15f, Upp 2:14).
- 13:6 Babels kung Artashastas trettioandra regeringsår Ca 433 f Kr. Perserkungen Artashasta (Esra 7:11f, Neh 2:1f) gjorde Babel till sitt administrativa centrum, varför han här kallas Babels kung.
- 13:24 ashdoditiska … judarnas språk Staden Ashdod talade vid denna tid troligen arameiska eller kananeiska, båda besläktade med judarnas språk hebreiska.
- 13:30 prästerna Även profeten Malaki tillrättavisade tempelprästerna vid denna tid (Mal 1:6f, 2:1f).
Nehemja 13
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Inga främlingar i templet
13 När man samma dag läste Moses lag, fann man ett avsnitt där det sas att ammoniterna och moabiterna aldrig skulle tillåtas att fira gudstjänst i templet.
2 De hade nämligen inte bistått israeliterna med mat och dryck utan i stället lejt Bileam att förbanna dem, även om Gud vände förbannelsen till välsignelse.
3 När detta påbud lästes, uteslöts omedelbart alla utlänningar från Israels folk.
4 Innan detta hände hade prästen Eljasib, en god vän till Tobia, blivit utsedd att förestå förråden i templet.
5 Han hade inrett ett av förrådsrummen till Tobia. Tidigare hade rummet använts för att förvara spisoffret, rökelsen och kärlen samt tiondet av säden, det nya vinet och olivoljan. Mose hade föreskrivit att dessa offer skulle tillhöra leviterna, sångarna och dörrvakterna.
6 Jag var inte i Jerusalem vid den tiden, för jag återvände till Babylon under det trettioandra året av kung Artasastas regering, även om jag senare fick tillåtelse att återvända till Jerusalem.
7 När jag kom tillbaka till Jerusalem och fick reda på att Eljasib hade inrett ett rum åt Tobia i själva templet,
8 blev jag mycket upprörd och kastade ut alla hans tillhörigheter därifrån.
9 Sedan befallde jag att man genast skulle rena platsen, och jag hämtade tillbaka tempelkärlen, spisoffren och rökelsen.
Leviterna återinkallas
10 Jag fick också reda på att leviterna inte fått vad de var berättigade till, och därför hade de och sångarna som skulle leda gudstjänsterna tvingats att återvända till sina åkrar.
11 Då kallade jag genast samman ledarna och frågade dem: Varför står Guds hus övergivet? Sedan kallade jag tillbaka leviterna och återinsatte dem i deras tjänster,
12 och än en gång började folket i Juda bära fram tionde av säd, vin och olja till templets förråd.
13 Jag tillsatte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, tillsammans med Pedalja, en av leviterna, till att vara förvaltare över förrådshusen, och till deras assistent utsåg jag Hanan, som var son till Sackur och sonson till Mattanja. Dessa män hade ett gott anseende, och deras uppgift var nu att rättvist ombesörja utdelningen till sina bröder.
14 Herre, kom ihåg allt detta, och glöm inte allt jag har gjort för templet!
Inget arbete på sabbaten
15 En sabbat fick jag i Juda se män som trampade sin vinpress och andra som körde hem säd eller lastade sina åsnor med vin, druvor, fikon och alla slags varor för att frakta detta till Jerusalem. Jag varnade dem offentligt.
16 Det fanns också några där från Tyrus, som förde in fisk och annat till försäljning på sabbaten.
17 Då frågade jag ledarna i Juda: Varför missbrukar ni sabbaten?
18 Är det inte nog att era förfäder gjorde sådana överträdelser och lät olyckan drabba oss och vår stad? Nu drar ni ner ytterligare olyckor över Israels folk genom att missbruka sabbaten på det här sättet.
19 Från den stunden befallde jag att stadsportarna skulle stängas vid mörkrets inbrott när sabbaten började, och att de inte fick öppnas förrän den var över. Jag lät några av mina män vakta portarna så att inte några varor kunde föras in i staden under sabbaten.
20 Två eller tre gånger hände det att köpmän och försäljare slog läger utanför Jerusalem,
21 men jag lät dem förstå att om det hände igen skulle det stå dem dyrt. De respekterade detta och kom aldrig mer på en sabbat.
22 Sedan befallde jag leviterna att rena sig och hålla vakt vid portarna för att bevara sabbaten helig. Kom ihåg detta, Herre! Förbarma dig över mig efter din stora nåd!
Nehemja förbjuder blandäktenskap
23 Vid den tiden upptäckte jag också att några män i Juda hade gift sig med kvinnor från Asdod, Ammon och Moab.
24 Många av deras barn kunde inte tala vårt språk ordentligt utan blandade upp det med andra språk.
25 Jag förebrådde dessa föräldrar och uttalade förbannelser över dem. Ja, en del av dem straffade jag handgripligen, tills de lovade inför Gud att inte låta sina barn gifta sig utanför Israel.
26 Var det inte just det här som var kung Salomos problem? frågade jag. Det fanns ingen kung som kunde jämföras med honom, och Gud älskade honom och gjorde honom till kung över hela Israel, men ändå fick utländska kvinnor honom att synda.
27 Tror ni att vi kan tolerera, att ni fortsätter med sådana synder?
28 En son till Jojada, översteprästen Eljasibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från templet och ur min åsyn.
29 Kom ihåg dem, Gud, för de har missbrukat prästens tjänst och prästers och leviters löften till dig.
30 Jag renade präster och leviter, avskilde dem från allt främmande och förvissade mig om att var och en visste vad han skulle göra.
31 Jag såg till att de bar fram veden till altaret på bestämda tider och att de vakade över att alla offer bars fram.Tänk på detta, min Gud, och kom i din godhet ihåg mig!
Nehemja 13
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Nehemjas reformer
Inga främlingar i församlingen eller i templet
13 När man denna dag läste för folket ur Moses bok, fann man att där stod skrivet att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle tillåtas att komma in i Guds församling. 2 De hade nämligen inte bistått israeliterna med mat och dryck utan i stället lejt Bileam att förbanna dem, även om vår Gud vände förbannelsen till välsignelse. 3 När de hörde denna lag, uteslöt de omedelbart alla utlänningar från Israel.
4 Innan detta hände hade prästen Eljashiv, en släkting till Tobia, blivit utsedd att förestå förråden i vår Guds hus. 5 Han hade inrett ett stort rum för honom, där man tidigare hade förvarat matoffren, rökelsen och kärlen samt tiondet av säden, det nya vinet och oljan, som var bestämda åt leviterna, sångarna och dörrvakterna, samt gåvorna till prästerna. 6 Jag var inte i Jerusalem när detta hände, för jag hade återvänt till kung Artaxerxes av Babylon under hans trettioandra regeringsår. Efter en tid bad jag dock kungen om tillstånd 7 att resa tillbaka till Jerusalem. Där fick jag reda på det onda som Eljashiv hade gjort i och med att han hade inrett ett rum åt Tobia på förgårdarna till Guds hus 8 och jag blev mycket upprörd och kastade ut alla hans tillhörigheter därifrån. 9 Sedan befallde jag att man genast skulle rena rummen, och jag hämtade tillbaka tempelkärlen, matoffren och rökelsen.
Leviterna återinkallas
10 Jag fick också reda på att leviterna inte fått vad de var berättigade till, och därför hade de och sångarna som skötte gudstjänsten återvänt till sina åkrar. 11 Då tillrättavisade jag styresmännen och frågade dem: ”Varför har Guds hus blivit försummat?” Sedan kallade jag tillbaka leviterna och återinsatte dem i deras tjänst. 12 Hela Juda bar då fram tionde av säd, vin och olja till förrådskamrarna.
13 Jag tillsatte prästen Shelemja och Sadok, den skriftlärde, tillsammans med Pedalja, en av leviterna, till att vara förvaltare över förrådshusen, och till sin assistent fick de Hanan, som var son till Sackur och sonson till Mattanja. Dessa män betraktades som pålitliga, och deras uppgift var nu att ombesörja utdelningen till sina bröder.
14 Min Gud, kom ihåg mig för detta, och glöm inte allt det fromma jag har gjort för min Guds hus och tjänsten där.
Inget arbete på sabbaten
15 Vid samma tid fick jag se män i Juda som trampade sin vinpress på sabbaten och andra som körde hem säd eller lastade sina åsnor med vin, druvor, fikon och alla slags bördor för att frakta detta till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem för att sälja mat på den dagen. 16 Det fanns också några där från Tyros, som förde in fisk och alla sorters varor till försäljning till judarna på sabbaten – och detta i Jerusalem!
17 Då tillrättavisade jag de förnäma männen i Juda: ”Hur kan ni göra detta onda? Varför vanhelgar ni sabbaten? 18 Var det inte därför att era fäder gjorde sådana överträdelser som Gud lät denna olycka drabba oss och vår stad? Nu drar ni ner ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!”
19 När det började bli mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, befallde jag att stadsportarna skulle stängas och inte öppnas förrän sabbaten var över. Jag lät några av mina män vakta portarna så att inte några bördor kunde föras in i staden under sabbaten. 20 Två eller tre gånger hände det att köpmän och försäljare övernattade utanför Jerusalem, 21 men jag varnade dem: ”Varför tillbringar ni natten vid muren? Om det händer igen kommer jag att ta till hårda tag!” De kom sedan aldrig mer på en sabbat.
22 Sedan befallde jag leviterna att rena sig och hålla vakt vid portarna för att bevara sabbaten helig.
Min Gud, kom ihåg mig för detta! Förbarma dig över mig efter din stora nåd!
Nehemja förbjuder blandäktenskap
23 Vid den tiden upptäckte jag också att några män i Juda hade gift sig med kvinnor från Ashdod, Ammon och Moab. 24 Hälften av deras barn talade ashdoditiska eller något annat av de andra folkens språk och kunde inte tala hebreiska[a]. 25 Jag förebrådde dem och uttalade förbannelser över dem, jag slog några av dem och drog dem i håret. Jag lät dem svära vid Gud: ”Ni får inte ge era döttrar åt deras söner och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller er själva. 26 Var det inte just så här som kung Salomo av Israel syndade? Det fanns ingen kung bland folken som kunde jämföras med honom, och Gud älskade honom och gjorde honom till kung över hela Israel, men ändå fick utländska kvinnor honom att synda. 27 Och nu måste vi höra att ni gör så mycket ont, att ni är otrogna mot vår Gud, att ni gifter er med främmande kvinnor!”
28 En son till Jojada, översteprästen Eljashivs son, var svärson till horoniten Sanvallat. Honom drev jag bort.
29 Kom ihåg dem, min Gud, för de har smutsat ner prästämbetet och prästernas och leviternas förbund.
30 Jag renade dem från allt främmande och fastställde prästernas och leviternas uppgifter, så att var och en visste vad han skulle göra. 31 Jag satte också upp tidsregler för vedoffret och när den första skörden skulle frambäras.
Tänk på detta, min Gud, mig till godo!
Footnotes
- 13:24 Ordagrant: judiska.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.