Add parallel Print Page Options

17 Dina många furstar och ledare slår sig ner som en svärm gräshoppor. De gömmer sig bakom murarna så länge det är svalt, men när solen går upp och det blir varmt flyr de och försvinner.

18 Assyriens kung, dina furstar ligger döda på marken! Ditt folk är förskingrat bland bergen, och det finns inte längre någon herde som samlar dem.

19 Det finns ingen läkedom för dina sår, de är alldeles för djupa för att kunna läkas. Alla som hör om ditt öde ska klappa i händerna av glädje, för var finns den sosm inte fått lida för din grymhet?

Read full chapter