Herren är sen till vrede
    men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
    Herren har sin väg i storm och oväder,
och molnen är dammet under hans fötter.
Han straffar havet och låter det torka ut,
alla floder låter han sina.
    Då tynar Basan och Karmel bort
och Libanons grönska vissnar.
Bergen darrar för honom
    och höjderna smälter ner.
Jorden bävar för hans ansikte,
    världen och alla som bor där.

Read full chapter