Israel skall komma tillbaka till sitt land

Det skall ske i den yttersta tiden,
att det berg där Herrens hus är
    skall stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
    upphöjt över höjderna.
Och alla folk skall strömma dit.
Ja, många folk skall gå i väg och säga:
"Kom, låt oss gå upp
    till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
    Han skall undervisa oss om sina vägar,
så att vi kan vandra på hans stigar."
Ty undervisningen skall gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
Han skall döma mellan många folk
och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
ända bort i fjärran land.
    Då skall de smida sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
    Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra
och inte mer träna sig för krig.
Var och en skall sitta under sitt vinträd
och under sitt fikonträd utan fruktan,
ty så har Herren Sebaots mun talat.
Ty alla andra folk vandrar
    vart och ett i sin guds namn,
men vi, vi skall vandra i Herrens, vår Guds, namn,
alltid och för evigt.

På den dagen, säger Herren,
    skall jag samla ihop de haltande
och föra samman dem som drivits bort
och dem som jag låtit drabbas av olyckor.
Jag skall låta de haltande bli en kvarleva,
och de som drivits långt bort ett mäktigt folk,
och Herren skall vara konung
    över dem på Sions berg,
från nu och till evig tid.
Och du Herdetorn,
    du dotter Sions kulle,
till dig skall det komma,
    det forna herraväldet skall komma,
dottern Jerusalems kungadöme.

Men varför ropar du så högt?
    Finns det då ingen kung hos dig,
har du inte längre någon rådgivare
    eftersom du har gripits av vånda
likt en barnaföderska?
10 Vrid dig i födslosmärtor,
    du dotter Sion,
likt en kvinna som föder barn,
    ty nu måste du dra ut ur staden,
och bo på öppna fältet.
    Ända till Babel skall du komma.
Där skall du befrias,
    där skall Herren förlossa dig
ur dina fienders hand.

11 Nu samlas många hednafolk mot dig,
och de säger: "Låt henne bli orenad
och låt våra ögon se med lust på Sion."
12 Men de känner inte
    Herrens tankar,
de förstår inte hans rådslut,
    att han har samlat dem som kärvar till tröskplatsen.
13 Stå upp och tröska, du dotter Sion,
ty jag skall ge dig horn av järn
    och klövar av koppar.
Du skall krossa många folk
    och helga bytet från dem åt Herren,
deras skatter åt hela jordens Herre.

Israel ska återvända till sitt land

(A) Det ska ske i den yttersta tiden

        att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Och alla folk ska strömma dit.
(B) och många folk ska gå i väg och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar.”
    För undervisningen
        ska gå ut från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
(C) Han ska döma mellan många folk
    och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
        ända bort i fjärran land.
    Då ska de smida sina svärd
            till plogbillar
        och sina spjut till vingårdsknivar.
    Folken ska inte lyfta svärd
        mot varandra
    och inte mer öva för krig.[a]
(D) Var och en ska sitta
    under sin vinstock och sitt fikonträd[b]
        utan fruktan,
    för så har Herren Sebaots mun talat.
(E) Alla andra folk vandrar
        vart och ett i sin guds namn,
    men vi ska vandra
        i Herren vår Guds namn,
    alltid och för evigt.

(F) På den dagen, säger Herren,
        ska jag samla de haltande
    och föra samman de fördrivna
        och dem som jag har plågat.
(G) Jag ska göra de haltande till en rest
    och de fördrivna
        till ett mäktigt folk,
    och Herren ska vara kung
        över dem på Sions berg
            från nu och till evig tid.
(H) Och du Herdetorn,
        dottern Sions kulle,
    till dig ska det komma,
        det forna herraväldet ska komma,
    dottern Jerusalems kungadöme.

(I) Men varför ropar du så högt?
    Finns det ingen kung hos dig,
        är din rådgivare borta
    eftersom du gripits av vånda
        likt en barnaföderska?
10 (J) Vrid dig i födslosmärtor
    likt en födande kvinna,
        dotter Sion,
    för nu måste du dra ut ur staden
        och bo på öppna fältet.
    Ända till Babel[c] ska du komma.
        Där ska du befrias,
    där ska Herren förlossa dig
        ur dina fienders hand.

11 (K) Nu samlas många folk mot dig,
        och de säger:
    ”Hon ska bli orenad,
        och våra ögon ska se
            med lust på Sion.”
12 (L) Men de känner inte
        Herrens tankar,
    de förstår inte hans rådslut,
        att han har samlat dem
            som kärvar till tröskplatsen.
13 (M) Res dig och tröska[d], dotter Sion,
    för jag ska ge dig horn av järn
        och klövar av koppar.
    Du ska krossa många folk
        och viga bytet från dem åt Herren,
    deras skatter åt hela jordens Herre.

Footnotes

  1. 4:1f Stycket återfinns även i Jesaja 2:2-4. De två profeterna var samtida och kände troligen varandra.
  2. 4:4 under sin vinstock och sitt fikonträd   Uttryck för trygghet och gott liv (jfr 1 Kung 4:25, Sak 3:10).
  3. 4:10 till Babel   Hit fördes folket bort över hundra år senare, 597 och 587 f Kr (se 2 Kung 24-25). De befriades av perserkungen Koresh 539 f Kr (Esra 1) och fick återvända till sitt land (vers 6).
  4. 4:13 tröska   Att krossa skördad säd på tröskplatsen (Jes 28:28), en bild för våldsam behandling.

But in the last days it shall come to pass, that the mountain of the house of the Lord shall be established in the top of the mountains, and it shall be exalted above the hills; and people shall flow unto it.

And many nations shall come, and say, Come, and let us go up to the mountain of the Lord, and to the house of the God of Jacob; and he will teach us of his ways, and we will walk in his paths: for the law shall go forth of Zion, and the word of the Lord from Jerusalem.

And he shall judge among many people, and rebuke strong nations afar off; and they shall beat their swords into plowshares, and their spears into pruninghooks: nation shall not lift up a sword against nation, neither shall they learn war any more.

But they shall sit every man under his vine and under his fig tree; and none shall make them afraid: for the mouth of the Lord of hosts hath spoken it.

For all people will walk every one in the name of his god, and we will walk in the name of the Lord our God for ever and ever.

In that day, saith the Lord, will I assemble her that halteth, and I will gather her that is driven out, and her that I have afflicted;

And I will make her that halted a remnant, and her that was cast far off a strong nation: and the Lord shall reign over them in mount Zion from henceforth, even for ever.

And thou, O tower of the flock, the strong hold of the daughter of Zion, unto thee shall it come, even the first dominion; the kingdom shall come to the daughter of Jerusalem.

Now why dost thou cry out aloud? is there no king in thee? is thy counsellor perished? for pangs have taken thee as a woman in travail.

10 Be in pain, and labour to bring forth, O daughter of Zion, like a woman in travail: for now shalt thou go forth out of the city, and thou shalt dwell in the field, and thou shalt go even to Babylon; there shalt thou be delivered; there the Lord shall redeem thee from the hand of thine enemies.

11 Now also many nations are gathered against thee, that say, Let her be defiled, and let our eye look upon Zion.

12 But they know not the thoughts of the Lord, neither understand they his counsel: for he shall gather them as the sheaves into the floor.

13 Arise and thresh, O daughter of Zion: for I will make thine horn iron, and I will make thy hoofs brass: and thou shalt beat in pieces many people: and I will consecrate their gain unto the Lord, and their substance unto the Lord of the whole earth.