Add parallel Print Page Options

Domsord över Juda och Israel

(1:2—3:12)

Detta är Herrens ord som kom till Mika från Moreshet under de judiska kungarna Jotams, Achas och Hiskias regeringar, vad han fick se angående Samaria och Jerusalem.

Hör, alla folk,
    lyssna, du jord
och allt som finns där!
    Herren, Herren, vittnar mot er,
Herren från sitt heliga tempel.

Dom över Samaria och Jerusalem

Se! Herren kommer!
    Han stiger ner från sin boning
och träder fram över jordens höjder.
    Bergen smälter under honom
och dalarna spricker upp,
    som vax för elden
och som vatten störtar utför branten.
    Allt detta är för Jakobs överträdelse
och israeliternas synd.
    Vad är Jakobs överträdelse?
Är det inte Samaria?
    Vad är Judas offerplatser[a]?
Är de inte Jerusalem?

”Därför ska jag göra Samaria
    till en stenhög på en åker,
till en plats där vingårdar kan planteras.
    Jag ska vräka ner hennes stenar i dalen
    och blotta hennes grundvalar.
Alla hennes gudabilder
    ska slås i stycken,
    allt som hon tjänat som prostituerad
ska eldas upp,
    och alla hennes avgudar
ska jag förgöra.
    Med lönen för prostitution har hon skaffat dem,
och lön för prostitution ska de åter bli.”

Gråt och klagan

Över detta gråter och klagar jag.
    Jag går barfota och naken,
ylar som en schakal,
    klagar som en berguv.
Hennes sår kan inte läkas.
    Det har kommit till Juda
och nått till mitt folks port,
    till Jerusalem.
10 Tala inte om det i Gat,
    gråt inte!
Vältra er i stoftet
    i Bet Leafra![b]
11 Dra bort, Shafirs invånare,
    i nakenhet och skam.
De som bor i Saanan
    kan inte komma undan.
I Bet Haesel sörjer man,
    dess beskydd har tagits ifrån er.
12 Marots invånare vrider sig av smärta
    och hoppas på något bättre,
för det onda som kommer från Herren
    har nått Jerusalems portar.
13 Spänn för stridsvagnar,
    befolkningen i Lakish.
Det var början till dotter Sions synd
    att man hos dig fann Israels överträdelser.
14 Därför ska ni ge avskedsgåvor åt Moreshet Gat.
    Husen i Aksiv har lurat kungarna i Israel.
15 Jag ska åter låta erövrare komma mot er,
    Mareshas invånare.
Israels härlighet ska komma
    till Adullam.
16 Raka ditt huvud och skär av ditt hår
    för dina barns skull som var din glädje.
Gör dig skallig som gamen,
    för de har förts bort från dig.

Footnotes

  1. 1:5 Enligt bl.a. Septuaginta synd.
  2. 1:10 Grundtexten innehåller mycket ordlek som inte låter sig översättas, och mycket av innebörden i detta avsnitt är osäkert. För v. 10f. jfr 2 Sam 1:20.

Domsord över Juda och Israel

Herrens ord till morastiten Mika, vid den tid då Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda, det han skådade angående Samaria och Jerusalem.

Hör alla folk,
    lyssna du jord och allt som är därpå.
Herren, Herren skall vara ett vittne mot er,
Herren från sitt heliga tempel.
Ty se, Herren träder ut ur sin boning,
han far ner och går fram över jordens höjder.
Bergen smälter under honom
    och dalarna bryter fram
som vaxet för elden,
    som vattnet när det störtar utför branten.
Allt detta sker för att Jakob har avfallit,
för att Israels hus har syndat.
    Vem är skyldig till Jakobs avfall?
Är det inte Samaria?
    Och vem till Juda offerhöjder?
Är det inte Jerusalem?

Därför skall jag göra Samaria till en stenhög på marken,
till en plats för vinodling.
    Jag skall vräka hennes stenar ner i dalen,
och blotta hennes grundvalar.
Alla hennes utskurna avgudabilder skall krossas,
alla hennes skökogåvor skall brännas upp i eld,
alla hennes avgudar skall jag förstöra.
Ty genom skökolön har hon skaffat dem,
och skökolön skall de bli igen.

Över detta vill jag klaga och jämra mig,
jag vill gå utblottad och naken.
    Jag vill yla som en schakal
och klaga som en struts.
Ty hennes sår kan inte läkas,
    det har kommit ända till Juda,
det har nått ända till mitt folks port,
ända till Jerusalem.
10 Förkunna det inte i Gat,
    gråt inte så bittert!
I Bet-Leafra
    vältrar jag mig i stoftet.
11 Drag ut i nakenhet och skam,
    ni som bor i Safir!
De som bor i Saanan vågar sig inte ut.
Klagoljuden i Bet-Haesel gör att ni inte kan stanna där.
12 De som bor i Marot våndas efter det goda,
ty en olycka har kommit från Herren
till Jerusalems port.
13 Spänn travare för vagnen,
    ni som bor i Lakish,
ni som var orsaken till synd
    hos dottern Sion,
ty det var hos er man fann
    Israels överträdelser.
14 Därför skall du ge skiljebrev
    åt Moreset-Gat.
Husen i Aksib har blivit som en lögn
för Israels kungar.
15 Ännu en gång skall jag låta erövraren komma över er,
ni som bor i Maresa.
    Ända till Adullam skall den komma,
Israels härlighet.
16 Raka dig skallig och skär av ditt hår
för barnen som var din glädje.
    Gör ditt huvud kalt som gamens,
ty de skall föras bort från dig.

These are the words of the Eternal One and the visions about the two capital cities of Israel and Judah, Samaria and Jerusalem, that were given to Micah of Moresheth during the reigns of kings Jotham, Ahaz, and Hezekiah over Judah.

The Northern Kingdom of Israel, sometimes called Samaria after its capital city, was conquered by the Assyrian Empire in 722 b.c. The Southern Kingdom of Judah, where Micah lives and speaks, has been spared that fate, but at a high price: the people have lost the power to govern themselves, pay huge tributes to the Assyrians, and allow the corruption of their religious practices because of the Assyrians’ influence. All Israelites suffer under these conditions, but Micah’s attention is drawn especially to the poor and dispossessed; somehow, as often happens in wartime, rich people manage to get richer while the poor are exploited, and Micah is outraged at the way the rulers of Judah have taken advantage of those who had little—and now have less.

Listen, all of you people![a]
    Pay attention, earth and all upon it!
The Eternal Lord gives evidence against you;
    the Lord speaks from His holy temple.
Look at this: the Eternal is leaving His home in heaven,
    and He is coming down to walk[b] over the high places of the earth.
The mountains will melt beneath His feet;
    the valleys will burst open,
Like wax next to a raging fire,
    as water pours from the heights.

Eternal One: All of this is happening because of the crimes of Jacob,
        the wrongdoings of the people of Israel.
    And what is the crime of Jacob? Isn’t it Samaria?
        And what is the high place of Judah? Isn’t it Jerusalem?
    And so I will turn Samaria into a pile of ruins in an open field.
        To make her properly into a place to plant a vineyard,
    I will roll her stones into the valley
        and bare her foundations for all to see.
    I will shatter her images and burn her immoral riches with fire,
        and all her idols I will break down.
    They came from the earning of prostitutes, servants of other gods,
        and they will be used again to pay the wages of another prostitute.

Because of this, I will howl and wail;
    this is why I will go barefoot and naked,
Why I will scream like the jackals
    and screech like the ostriches as if in mourning.

Eternal One: For her wounds cannot be cured because Samaria’s transgression has reached Judah.
        It now has reached the gate of My people, even in Jerusalem.

This listing of 11 conquered Israelite cities begins with David’s quote about Gath when he was lamenting the deaths of Saul and Jonathan (2 Samuel 1:20).

10     Do not tell this in Gath. Do not weep even a little.[c]
        In Beth-le-aphrah, wallow in the dust as you mourn.
11     Travel on, you who live in Shaphir, no longer beautiful but naked and ashamed.
        You who live in Zaanan, do not come out when the enemy approaches.
    Beth-ezel is weeping, “He is tearing you away from His foundations,”
        and she won’t be there to support her neighbors.
12     Those who live in Maroth wait anxiously for good news;
        the Eternal sends disaster down to the gates of Jerusalem.
13     Harness your horses to the chariots, you who live in the stronghold called Lachish;
        in you are the seeds of the sin of My daughter Zion;
        in you are the crimes of Israel.
14     That is why you will pay a dowry to Moresheth-gath
        when Israel departs for exile.
    The houses of Achzib will deceive and disappoint the kings of Israel.
15     I will send a conqueror again to all of you living in Mareshah,
        and the glory of Israel, her treasures and leaders, will come to Adullam for refuge as David once did.

The list of cities given here matches the path Sennacherib took when he marched against Jerusalem in 701 b.c.

16 Cut off your hair and shave your heads. Prepare yourselves for slavery
    on account of the children whom you pampered and privileged.
Make yourself as bald as an eagle,
    for they have been removed from you into exile.

Footnotes

  1. 1:2 Hebrew manuscripts read, “them.”
  2. 1:3 Greek and Latin manuscripts omit, “to walk.”
  3. 1:10 Greek manuscripts read, “not in Acco.”