³ Därför säger Herren så:
    Se, jag tänker ut ont mot detta släkte.
Ni skall inte kunna dra er hals ur det
och ni skall inte gå så stolta,
    ty det blir en ond tid.
⁴ På den dagen
    skall man stämma upp en nidvisa över er
och klaga i en klagosång.
    Man skall säga:
"Vi är i grund förstörda.
    Mitt folks arvslott ändrar han.
O, att han skulle rycka den ifrån mig,
åt förrädare ger han våra åkrar."
⁵ Därför kommer det inte att hos dig finnas någon
som får spänna mätsnöre över en jordlott
i Herrens församling.

⁶ "Sluta predika", så predikar de.
    "Om sådant får man inte predika,
skall aldrig smädelserna ta slut!"
⁷ Är det så du talar, du Jakobs hus?
    Har Herrens Ande varit otålig?
Har hans gärningar visat något sådant?
Är inte mina ord goda
    mot den som lever rättfärdigt?
⁸ Men sedan en tid har mitt folk
    rest sig upp som en fiende.
Ni sliter manteln av dem
    som går trygga på vägen
och inte vill veta av någon strid.
⁹ Mitt folks kvinnor driver ni ut
    från de hem där de har sin glädje.
Från deras barn
    tar ni min härlighet för alltid.
¹⁰ Stå upp och gå er väg,
    här har ni ingen viloplats.
Orenheten drar er i fördärvet,
    i fruktansvärt fördärv.
¹¹ Om någon skulle komma
    med tomt prat, svek och lögn
och säga: "Jag kan profetera för dig
    om vin och starka drycker",
då skulle han passa som profet
    för detta folk.