Matthieu 17
La Bible du Semeur
La révélation du royaume(A)
17 Six jours plus tard, Jésus prit avec lui Pierre, Jacques et Jean son frère, et les emmena sur une haute montagne, à l’écart. 2 Il fut transfiguré devant eux : son visage se mit à resplendir comme le soleil ; ses vêtements prirent une blancheur éclatante, comme la lumière. 3 Et voici que Moïse et Elie[a] leur apparurent : ils s’entretenaient avec Jésus.
4 Pierre s’adressa à Jésus et lui dit : Seigneur, il est bon que nous soyons ici. Si tu es d’accord, je vais dresser ici trois tentes, une pour toi, une pour Moïse et une pour Elie…
5 Pendant qu’il parlait ainsi, une nuée lumineuse les enveloppa, et une voix en sortit qui disait : Celui-ci est mon Fils bien-aimé, celui qui fait toute ma joie. Ecoutez-le !
6 En entendant cette voix, les disciples furent terrifiés et tombèrent le visage contre terre.
7 Mais Jésus s’approcha et posa la main sur eux en disant : Relevez-vous et n’ayez pas peur.
8 Alors ils levèrent les yeux et ne virent plus que Jésus seul.
9 Pendant qu’ils descendaient de la montagne, Jésus leur donna cet ordre : Ne racontez à personne ce que vous venez de voir avant que le Fils de l’homme soit ressuscité.
(Mc 9.10-13)
10 Les disciples lui demandèrent alors : Pourquoi donc les spécialistes de la Loi disent-ils qu’Elie doit venir d’abord ?
11 Il leur répondit : Effectivement, Elie doit venir remettre toutes choses en ordre. 12 Or, je vous le déclare : Elie est déjà venu, mais ils ne l’ont pas reconnu. Au contraire, ils l’ont traité comme ils ont voulu. Et c’est le même traitement que va subir de leur part le Fils de l’homme.
13 Les disciples comprirent alors qu’il parlait de Jean-Baptiste.
La guérison d’un enfant habité par un démon(B)
14 Quand ils furent revenus auprès de la foule, un homme s’approcha de Jésus, se jeta à genoux devant lui et le supplia : 15 Seigneur, aie pitié de mon fils : il est épileptique[b] et il souffre beaucoup : il lui arrive souvent de tomber dans le feu ou dans l’eau. 16 Je l’ai bien amené à tes disciples, mais ils n’ont pas réussi à le guérir.
17 Jésus s’exclama alors : Gens incrédules et infidèles à Dieu ! Jusqu’à quand devrai-je encore rester avec vous ? Jusqu’à quand devrai-je encore vous supporter ? Amenez-moi l’enfant ici !
18 Jésus commanda avec sévérité au démon de sortir et, immédiatement, celui-ci sortit de l’enfant, qui fut guéri à l’heure même.
19 Alors, les disciples prirent Jésus à part et le questionnèrent : Pourquoi n’avons-nous pas réussi, nous, à chasser ce démon ?
20 – Parce que vous n’avez que peu de foi, leur répondit-il. Vraiment, je vous l’assure, si vous aviez de la foi, même si elle n’était pas plus grosse qu’une graine de moutarde[c], vous pourriez commander à cette montagne : Déplace-toi d’ici jusque là-bas, et elle le ferait. Rien ne vous serait impossible[d].
La nouvelle annonce de la mort et de la résurrection de Jésus(C)
22 Un jour qu’ils parcouraient ensemble la Galilée, Jésus leur dit : Le Fils de l’homme va être livré aux mains des hommes ; 23 ils le feront mourir mais, le troisième jour, il ressuscitera.
Les disciples furent extrêmement affligés par ces paroles.
L’impôt du Temple
24 Ils se rendirent à Capernaüm. Là, les agents chargés de percevoir l’impôt pour le Temple vinrent trouver Pierre et lui demandèrent : Votre Maître ne paie-t-il pas l’impôt du Temple ?
25 – Si, répondit-il, il le paie.
Quand Pierre fut entré dans la maison, Jésus, prenant les devants, lui demanda : Qu’en penses-tu, Simon ? Qui est-ce qui paie les taxes et les impôts aux rois de la terre ? Les fils ou les étrangers ?
26 – Les étrangers, répondit Pierre.
– Donc, reprit Jésus, les fils n’ont rien à payer. 27 Toutefois, ne semons pas le trouble chez ces gens. Descends donc jusqu’au lac, lance ta ligne à l’eau, attrape le premier poisson qui mordra, et ouvre-lui la bouche : tu y trouveras une pièce d’argent. Prends-la et donne-la aux agents en paiement de l’impôt pour nous deux.
Footnotes
- 17.3 Moïse et Elie représentent toute l’ancienne alliance : la Loi et les prophètes.
- 17.15 épileptique: voir note Mt 4.24.
- 17.20 La graine de moutarde était, en Israël, la plus petite graine connue.
- 17.20 Certains manuscrits ajoutent : 21 Mais cette sorte de démon ne sort que par la prière et le jeûne.
馬 太 福 音 17
Chinese New Testament: Easy-to-Read Version
看到耶稣和摩西、以利亚在一起
17 六天后,耶稣带着彼得、雅各和约翰两兄弟登上一座高山,当时只有他们几个人在那里。 2 在他们面前,耶稣的容貌变了,他的脸庞像太阳一样明亮,衣服洁白如光。 3 突然,摩西和以利亚 [a]出现在他们面前,与耶稣谈话。
4 彼得对耶稣说∶“主,我们在这里真是太好了!如果您愿意,我在这里搭三个帐篷,一个给您,一个给摩西,另一个给以利亚。” 5 彼得正在说话时,一朵白云飘来,笼罩住他们,从云里传来一个声音说∶“这是我的爱子,他令我喜悦,你们要听他的话。”
6 门徒们听到这些,吓得匍匐在地上。 7 耶稣走过来抚摸着他们,说∶“起来吧,别害怕。” 8 他们再抬眼看时,除了耶稣以外,没有别人。
9 他们下山时,耶稣嘱咐他们∶“在人子从死里复活之前,不要告诉别人你们在山上看见的事。”
10 门徒问∶“律法师为什么说以利亚必定会先来临呢?”
11 耶稣回答说∶“以利亚的确将来临,他会把一切都安排的井井有条。 12 我告诉你们,以利亚已经来了,只是众人不知道他是谁,他们为所欲为地虐待他。这些人也会让人子遭受到同样虐待。” 13 门徒们这才明白耶稣以前说过的关于施洗者约翰的话。
耶稣治愈被邪灵缠身的病童
14 耶稣回到人群当中,一个人走过来,跪在他面前说: 15 “主啊,怜悯我的儿子吧!他得了癫痫病,痛苦极了,经常不是跌到火里,就是跌进水里, 16 我带他去见您的门徒,可是他们治不好他。”
17 耶稣回答说∶“你们这代毫无信仰、做恶的人啊!我还要和你们在一起呆多久呢?我还得忍耐你们到何时呢?把孩子带到我这里来吧。” 18 耶稣命令鬼离开那孩子,那孩子的病立刻就痊愈了。
19 耶稣的门徒走过来私下问他∶“我们为什么就赶不走鬼呢?”
20 耶稣说∶“那是因为你们缺乏信仰的缘故。我实话告诉你们,如果你们有像芥茉籽那样大的信仰,你们就能对这座山说∶‘从这里移到那边去。’山就会移过去,而且对你们来说,没有什么事情是不可能的。” 21 [b]
耶稣谈到自己的死
22 门徒们在加利利相聚。耶稣说∶“人子将被交到凡人手里, 23 他们将杀害他,但是,第三天他会复活。”听到这些,门徒们都很伤心。
耶稣谈交税
24 当耶稣和门徒们来到迦百农时,几个征收大殿税的人走到彼得面前,问∶“你们的老师交不交大殿税?”
25 彼得说∶“当然交。”
彼得进屋后,耶稣先开口说∶“西门,你怎么看这件事呢?世上的君王都从谁身上征收赋税呢?是从他的儿子们还是从其他人身上征收呢?”
26 彼得说∶“从其他人们身上征收。”
耶稣说∶“这样,他的儿子们就免税了。 27 不过,我们也不必触犯这些税官。你去湖边钓鱼,打开你钓到的第一条鱼的嘴巴,你会找到一枚四德拉克马的硬币,足够缴纳你和我的大殿税,你就拿它去交税吧。”
Footnotes
- 馬 太 福 音 17:3 摩西和以利亚: 犹太人在过去的两位重要领袖。
- 馬 太 福 音 17:21 一些希腊版本增有“至于这种恶鬼只有靠祷告和禁食,才能赶出去。”
Matteusevangeliet 17
Svenska Folkbibeln 2015
17 (A) Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg[a] där de var ensamma. 2 (B) Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3 Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom.
4 Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här[b]. Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 5 Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"[c] 6 När lärjungarna hörde det, föll de skräckslagna ner på sina ansikten. 7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Res er upp och var inte rädda!" 8 Och när de lyfte blicken, såg de ingen annan än Jesus.
9 (C) På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Berätta inte för någon vad ni sett förrän Människosonen har uppstått från de döda." 10 Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma[d]?" 11 Han svarade: "Elia ska komma och återupprätta allt. 12 (D) Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. På samma sätt ska också Människosonen lida genom dem." 13 Då förstod lärjungarna att han talade till dem om Johannes Döparen.
Jesus botar en månadssjuk pojke
14 (E) När de sedan kom tillbaka till folket, gick en man fram till Jesus och föll på knä för honom 15 och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk[e] och svårt plågad. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag tog honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom."
17 (F) Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta hit honom till mig." 18 Och Jesus talade strängt till den onda anden, och den[f] for ut ur honom. Från den stunden var pojken botad.
19 (G) När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" 20 (H) Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.[g]"
Jesus talar igen om sitt lidande
22 (I) När de var samlade i Galileen sade Jesus till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, 23 och de ska döda honom. Men på tredje dagen ska han uppstå." Då blev de djupt bedrövade.
Tempelskatten
24 (J) När de sedan var framme i Kapernaum, kom de som samlade in tempelskatten[h] fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?" 25 (K) "Jodå", svarade han.
När Petrus kom hem var det Jesus som frågade först: "Vad tror du, Simon? Från vilka tar jordens kungar upp tull och skatt? Från sina söner eller från andra?" 26 Han svarade: "Från andra." Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. 27 Men vi ska inte stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisken du får upp och öppna munnen på den. Då hittar du ett silvermynt[i]. Ta det och ge till dem för mig och dig."
Footnotes
- 17:1 ett högt berg Troligen Hermon i närheten av Caesarea Filippi (jfr 16:13). Traditionen har även föreslagit Tabor nära Nasaret (Ps 89:13).
- 17:4 gott för oss att vara här Annan översättning: "gott att vi är här".
- 17:5 Se Matt 3:17, 5 Mos 18:15.
- 17:10 Elia först måste komma Enligt Mal 4:5f ska Elia omvända folket inför Messias ankomst. Jesus förklarar att profetian är uppfylld genom Johannes Döparen (jfr Matt 11:14, Luk 1:17).
- 17:15 månadssjuk Någon som led av epilepsi eller andra liknande återkommande anfall.
- 17:18 till den onda anden, och den Annan översättning: "till pojken, och den onda anden".
- 17:20 En del handskrifter tillägger (vers 21): "Men den sorten drivs bara ut genom bön och fasta" (jfr Mark 9:29).
- 17:24 tempelskatten uppgick till en halv sikel eller två denarer per person (2 Mos 30:13f). Den romerska denaren motsvarade en enkel arbetares dagslön (Matt 20:2).
- 17:27 silvermynt Grek. statér, motsvarande en sikel eller fyra denarer.
La Bible Du Semeur (The Bible of the Sower) Copyright © 1992, 1999 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 2004 by World Bible Translation Center
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation