Matthew 17
Modern English Version
The Transfiguration(A)
17 After six days Jesus took Peter, James, and John his brother and brought them up to a high mountain alone, 2 and was transfigured before them. His face shone as the sun, and His garments became white as the light. 3 Suddenly Moses and Elijah appeared to them, talking with Him.
4 Then Peter said to Jesus, “Lord, it is good for us to be here. If You wish, let us make three tabernacles here: one for You, one for Moses, and one for Elijah.”
5 While he was still speaking, suddenly a bright cloud overshadowed them, and a voice from the cloud said, “This is My beloved Son, with whom I am well pleased. Listen to Him.”
6 When the disciples heard this, they fell on their faces and were filled with awe. 7 But Jesus came and touched them and said, “Rise, and do not be afraid.” 8 When they lifted up their eyes, they saw no one but Jesus only.
9 As they came down the mountain, Jesus commanded them, “Tell the vision to no one until the Son of Man is risen from the dead.”
10 His disciples asked Him, “Why then do the scribes say that Elijah must come first?”
11 Jesus answered, “Elijah truly does first come and will restore all things. 12 But I tell you that Elijah has already come, and they did not know him, but did to him whatever they pleased. Likewise, the Son of Man will also suffer at their hands.” 13 Then the disciples understood that He was speaking to them of John the Baptist.
The Healing of a Boy with a Demon(B)
14 When they came to the crowd, a man came to Him and knelt before Him, saying, 15 “Lord, have mercy on my son, for he is an epileptic and suffers terribly. He often falls into the fire and often into the water. 16 I brought him to Your disciples, but they could not heal him.”
17 Then Jesus answered, “O faithless and perverse generation, how long shall I be with you? How long shall I bear with you? Bring him here to Me.” 18 Jesus rebuked the demon, and he came out of him. And the child was healed instantly.
19 Then the disciples came to Jesus privately and said, “Why could we not cast him out?”
20 Jesus said to them, “Because of your unbelief. For truly I say to you, if you have faith as a grain of mustard seed, you will say to this mountain, ‘Move from here to there,’ and it will move. And nothing will be impossible for you. 21 But this kind does not go out except by prayer and fasting.”
Jesus Again Foretells His Death and Resurrection(C)
22 While they were staying in Galilee, Jesus said to them, “The Son of Man is about to be betrayed into the hands of men, 23 and they will kill Him, and He will be raised on the third day.” And they were extremely sorrowful.
Payment of the Temple Tax
24 When they came to Capernaum, those who collected tax money came to Peter and said, “Does your Teacher not pay the tax[a]?”
25 He said, “Yes.”
And when he came home, Jesus stopped him, saying, “What do you think, Simon? From whom do the kings of the earth take custom or taxes? From their own sons or from strangers?”
26 Peter said to Him, “From strangers.”
Jesus said to him, “Then the sons are free. 27 However, lest we offend them, go to the sea and cast a hook, and take the first fish that comes up. And when you open its mouth, you will find a coin. Take it and give it to them for you and Me.”
Footnotes
- Matthew 17:24 Gk. 2 drachmas, or two days’ wages.
Matteus 17
Svenska Folkbibeln
17 Sex dagar därefter[a] tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. 2 Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3 Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom. 4 Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 5 Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"[b] 6 När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan. 7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte förskräckta!" 8 Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.
9 På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Tala inte om för någon vad ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda." 10 Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"[c] 11 Han svarade: "Elia skall komma och återupprätta allt. 12 Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem." 13 Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.
Jesus botar en månadssjuk pojke
14 När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom 15 och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom." 17 Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!" 18 Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.
19 Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut honom?" 20 Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."[d]
Jesus talar än en gång om sitt lidande
22 När de var samlade i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall utlämnas i människors händer, 23 och de skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå." Då blev de mycket bedrövade.
Tempelskatten
24 De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?"[e] 25 "Jo", svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?" 26 Han svarade: "Av andra". Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. 27 Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt.[f] Ta det och ge åt dem för min och din räkning."
Footnotes
- Matteus 17:1 Sex dagar därefter Att döma av denna tidsuppgift är det evangelistens mening att det han nu ämnar berätta står i inre sammanhang med närmast föregående vers.
- Matteus 17:5 Se 3:17, 5 Mos 18:15.
- Matteus 17:10 Elia först måste komma Fariseerna och de skriftlärda tänkte sig att Elia skulle komma före Messias och åberopade sig därvid på Mal 4:5f. Jesus säger att Malakis profetia är uppfylld och att Elia redan har kommit i Johannes Döparens gestalt (11:13f.).
- Matteus 17:20 En del handskrifter tillägger (v. 21): "Men detta slag går endast ut genom bön och fasta." Jfr Mark 9:29.
- Matteus 17:24 tempelskatt krävdes i den gamla myntenheten "sikel". Den årliga skatten för en vuxen israelit var en halv sikel, som motsvarade två denarer. En denar var ett romerskt silvermynt som motsvarade en arbetares dagslön. Se Sakupplysning.
- Matteus 17:27 silvermynt Grek. "stater". Se Sakupplysning.
The Holy Bible, Modern English Version. Copyright © 2014 by Military Bible Association. Published and distributed by Charisma House.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln