Matteus 16:21-17:13

Svenska Folkbibeln

Jesus talar om sitt lidande

²¹ Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas. ²² Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig,^[a] Herre. Detta skall aldrig hända dig." ²³ Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."

I Jesu efterföljd

²⁴ Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. ²⁵ Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. ²⁶ Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? ²⁷ Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.

Jesu härlighet uppenbaras

²⁸ Amen säger jag er: Några av dem som står här skall inte smaka döden, förrän de får se Människosonen komma i sitt rike."

17 Sex dagar därefter^[b] tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. ² Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. ³ Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom. ⁴ Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." ⁵ Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"^{[c] 6} När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan. ⁷ Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte förskräckta!" ⁸ Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.

⁹ På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Tala inte om för någon vad ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda." ¹⁰ Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"^{[d] 11} Han svarade: "Elia skall komma och återupprätta allt. ¹² Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem." ¹³ Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.