Matthaeus 27
Luther Bibel 1545
27 Des Morgens aber hielten alle Hohenpriester und die Ältesten des Volks einen Rat über Jesus, daß sie ihn töteten.
2 Und banden ihn, führten ihn hin und überantworteten ihn dem Landpfleger Pontius Pilatus.
3 Da das sah Judas, der ihn verraten hatte, daß er verdammt war zum Tode, gereute es ihn, und brachte wieder die dreißig Silberlinge den Hohenpriestern und den Ältesten
4 und sprach: Ich habe übel getan, daß ich unschuldig Blut verraten habe.
5 Sie sprachen: Was geht uns das an? Da siehe du zu! Und er warf die Silberlinge in den Tempel, hob sich davon, ging hin und erhängte sich selbst.
6 Aber die Hohenpriester nahmen die Silberlinge und sprachen: Es taugt nicht, daß wir sie in den Gotteskasten legen, denn es ist Blutgeld.
7 Sie hielten aber einen Rat und kauften den Töpfersacker darum zum Begräbnis der Pilger.
8 Daher ist dieser Acker genannt der Blutacker bis auf den heutigen Tag.
9 Da ist erfüllt, was gesagt ist durch den Propheten Jeremia, da er spricht: "Sie haben genommen dreißig Silberlinge, damit bezahlt war der Verkaufte, welchen sie kauften von den Kindern Israel,
10 und haben sie gegeben um den Töpfersacker, wie mir der HERR befohlen hat."
11 Jesus aber stand vor dem Landpfleger; und der Landpfleger fragte ihn und sprach: Bist du der Juden König? Jesus aber sprach zu ihm: Du sagst es.
12 Und da er verklagt ward von den Hohenpriestern und Ältesten, antwortete er nicht.
13 Da sprach Pilatus zu ihm: Hörst du nicht, wie hart sie dich verklagen?
14 Und er antwortete ihm nicht auf ein Wort, also daß der Landpfleger sich verwunderte.
15 Auf das Fest aber hatte der Landpfleger die Gewohnheit, dem Volk einen Gefangenen loszugeben, welchen sie wollten.
16 Er hatte aber zu der Zeit einen Gefangenen, einen sonderlichen vor anderen, der hieß Barabbas.
17 Und da sie versammelt waren, sprach Pilatus zu ihnen: Welchen wollt ihr, daß ich euch losgebe? Barabbas oder Jesus, von dem gesagt wird, er sei Christus?
18 Denn er wußte wohl, daß sie ihn aus Neid überantwortet hatten.
19 Und da er auf dem Richtstuhl saß, schickte sein Weib zu ihm und ließ ihm sagen: Habe du nichts zu schaffen mit diesem Gerechten; ich habe heute viel erlitten im Traum seinetwegen.
20 Aber die Hohenpriester und die Ältesten überredeten das Volk, daß sie um Barabbas bitten sollten und Jesus umbrächten.
21 Da antwortete nun der Landpfleger und sprach zu ihnen: Welchen wollt ihr unter diesen zweien, den ich euch soll losgeben? Sie sprachen: Barabbas.
22 Pilatus sprach zu ihnen: Was soll ich denn machen mit Jesus, von dem gesagt wird er sei Christus? Sie sprachen alle: Laß ihn kreuzigen!
23 Der Landpfleger sagte: Was hat er denn Übles getan? Sie schrieen aber noch mehr und sprachen: Laß ihn kreuzigen!
24 Da aber Pilatus sah, daß er nichts schaffte, sondern daß ein viel größer Getümmel ward, nahm er Wasser und wusch die Hände vor dem Volk und sprach: Ich bin unschuldig an dem Blut dieses Gerechten, sehet ihr zu!
25 Da antwortete das ganze Volk und sprach: Sein Blut komme über uns und unsere Kinder.
26 Da gab er ihnen Barabbas los; aber Jesus ließ er geißeln und überantwortete ihn, daß er gekreuzigt würde.
27 Da nahmen die Kriegsknechte des Landpflegers Jesus zu sich in das Richthaus und sammelten über ihn die ganze Schar
28 und zogen ihn aus und legten ihm einen Purpurmantel an
29 und flochten eine Dornenkrone und setzten sie auf sein Haupt und ein Rohr in seine rechte Hand und beugten die Kniee vor ihm und verspotteten ihn und sprachen: Gegrüßet seist du, der Juden König!
30 und spieen ihn an und nahmen das Rohr und schlugen damit sein Haupt.
31 Und da sie ihn verspottet hatten, zogen sie ihm seine Kleider an und führten ihn hin, daß sie ihn kreuzigten.
32 Und indem sie hinausgingen, fanden sie einen Menschen von Kyrene mit Namen Simon; den zwangen sie, daß er ihm sein Kreuz trug.
33 Und da sie an die Stätte kamen mit Namen Golgatha, das ist verdeutscht Schädelstätte,
34 gaben sie ihm Essig zu trinken mit Galle vermischt; und da er's schmeckte, wollte er nicht trinken.
35 Da sie ihn aber gekreuzigt hatten, teilten sie seine Kleider und warfen das Los darum, auf daß erfüllet würde, was gesagt ist durch den Propheten: "Sie haben meine Kleider unter sich geteilt, und über mein Gewand haben sie das Los geworfen."
36 Und sie saßen allda und hüteten sein.
37 Und oben zu seinen Häupten setzten sie die Ursache seines Todes, und war geschrieben: Dies ist Jesus, der Juden König.
38 Und da wurden zwei Mörder mit ihm gekreuzigt, einer zur Rechten und einer zur Linken.
39 Die aber vorübergingen, lästerten ihn und schüttelten ihre Köpfe
40 und sprachen: Der du den Tempel Gottes zerbrichst und baust ihn in drei Tagen, hilf dir selber! Bist du Gottes Sohn, so steig herab von Kreuz.
41 Desgleichen auch die Hohenpriester spotteten sein samt den Schriftgelehrten und Ältesten und sprachen:
42 Andern hat er geholfen, und kann sich selber nicht helfen. Ist er der König Israels, so steige er nun vom Kreuz, so wollen wir ihm glauben.
43 Er hat Gott vertraut; der erlöse ihn nun, hat er Lust zu ihm; denn er hat gesagt: Ich bin Gottes Sohn.
44 Desgleichen schmähten ihn auch die Mörder, die mit ihm gekreuzigt waren.
45 Und von der sechsten Stunde an ward eine Finsternis über das ganze Land bis zu der neunten Stunde.
46 Und um die neunte Stunde schrie Jesus laut und sprach: Eli, Eli, lama asabthani? das heißt: Mein Gott, mein Gott, warum hast du mich verlassen?
47 Etliche aber, die dastanden, da sie das hörten, sprachen sie: Der ruft den Elia.
48 Und alsbald lief einer unter ihnen, nahm einen Schwamm und füllte ihn mit Essig und steckte ihn an ein Rohr und tränkte ihn.
49 Die andern aber sprachen: Halt, laß sehen, ob Elia komme und ihm helfe.
50 Aber Jesus schrie abermals laut und verschied.
51 Und siehe da, der Vorhang im Tempel zerriß in zwei Stücke von obenan bis untenaus.
52 Und die Erde erbebte, und die Felsen zerrissen, die Gräber taten sich auf, und standen auf viele Leiber der Heiligen, die da schliefen,
53 und gingen aus den Gräbern nach seiner Auferstehung und kamen in die heilige Stadt und erschienen vielen.
54 Aber der Hauptmann und die bei ihm waren und bewahrten Jesus, da sie sahen das Erdbeben und was da geschah, erschraken sie sehr und sprachen: Wahrlich dieser ist Gottes Sohn gewesen!
55 Und es waren viele Weiber da, die von ferne zusahen, die da Jesus waren nachgefolgt aus Galiläa und hatten ihm gedient;
56 unter welchen war Maria Magdalena und Maria, die Mutter der Kinder des Zebedäus.
57 Am Abend aber kam ein reicher Mann von Arimathia, der hieß Joseph, welcher auch ein Jünger Jesu war.
58 Der ging zu Pilatus und bat ihn um den Leib Jesus. Da befahl Pilatus man sollte ihm ihn geben.
59 Und Joseph nahm den Leib und wickelte ihn in eine reine Leinwand
60 und legte ihn in sein eigenes Grab, welches er hatte lassen in einen Fels hauen, und wälzte einen großen Stein vor die Tür des Grabes und ging davon.
61 Es war aber allda Maria Magdalena und die andere Maria, die setzten sich gegen das Grab.
62 Des andern Tages, der da folgt nach dem Rüsttage, kamen die Hohenpriester und Pharisäer sämtlich zu Pilatus
63 und sprachen: Herr, wir haben gedacht, daß dieser Verführer sprach, da er noch lebte: Ich will nach drei Tagen auferstehen.
64 Darum befiehl, daß man das Grab verwahre bis an den dritten Tag, auf daß nicht seine Jünger kommen und stehlen ihn und sagen dem Volk: Er ist auferstanden von den Toten, und werde der letzte Betrug ärger denn der erste.
65 Pilatus sprach zu ihnen: Da habt ihr die Hüter; gehet hin und verwahret, wie ihr wisset.
66 Sie gingen hin und verwahrten das Grab mit Hütern und versiegelten den Stein.
Matteus 27
Svenska 1917
27 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
Matteus 27
Svenska Folkbibeln
Jesus utlämnas till Pilatus
27 Tidigt på morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att de skulle döda Jesus. 2 De lät binda honom, förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus,[a] landshövdingen.
Judas tar sitt liv
3 Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4 och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss? Du vill se det så." 5 Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. 6 Översteprästerna tog mynten och sade: "Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar." 7 Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakar- åkern till begravningsplats för främlingar. 8 Därför kallas den åkern än i dag Blodsåkern. 9 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: Och jag tog de trettio silvermynten, det pris som Israels barn hade satt på honom som hade värderats, [b] 10 och jag gav dem som betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.
Jesus inför Pilatus
11 Jesus ställdes nu inför landshövdingen. Denne frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 12 Och när översteprästerna och de äldste anklagade honom, svarade han inte. 13 Då sade Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig?" 14 Men Jesus svarade honom inte med ett enda ord, så att landshövdingen blev mycket förvånad.
15 Vid högtiden brukade landshövdingen frige en fånge, en som de själva önskade. 16 Just då hade man en beryktad fånge, som hette Barabbas.[c] 17 När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag skall frige, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?" 18 Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom. 19 Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: "Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man! Jag har i natt lidit mycket i en dröm för hans skull." 20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära att Barabbas skulle friges och Jesus dödas. 21 När landshövdingen frågade dem: "Vilken av de två vill ni att jag skall frige åt er?", svarade de: "Barabbas". 22 Pilatus frågade dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!" 23 Han frågade: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" 24 Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oväsendet bara ökade, tog han vatten och tvättade sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva svara för det." 25 Allt folket svarade: "Hans blod må komma över oss och över våra barn." 26 Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom till att korsfästas.
Jesus hånas och misshandlas
27 Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet[d] och samlade hela vaktstyrkan kring honom. 28 De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, 29 vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!" 30 Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. 31 När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas.
Jesus korsfästes
32 På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene.[e] Honom tvingade de att bära hans kors. 33 Och när de kom till den plats som kallas Golgata - det betyder huvudskalleplats - 34 gav de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. 35 När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. 36 Sedan satt de där och vaktade honom. 37 Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas konung."
38 Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. 39 De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet 40 och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" 41 Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: 42 "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. 43 Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." 44 På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.
Jesus dör
45 Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. 46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" [f] 47 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia." 48 En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. 49 De andra sade: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom." 50 Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. 51 Och se, då brast förlåten[g] i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, 52 gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. 53 De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. 54 När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Denne var verkligen Guds Son."
55 Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. 56 Bland dem var Maria från Magdala och Maria, som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedeus söner.
Jesus begravs
57 När det hade blivit kväll, kom en rik man från Arimatea som hette Josef och som hade blivit en Jesu lärjunge. 58 Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus befallde då att han skulle få den. 59 Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg 60 och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. 61 Maria från Magdala och den andra Maria var där, och de satt mitt emot graven.
En vaktstyrka bevakar graven
62 Nästa dag, som var dagen efter tillredelsedagen,[h] samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus 63 och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på vad den där villoläraren sade, medan han ännu levde: Efter tre dagar skall jag uppstå. 64 Ge därför befallning om att graven blir säkert stängd fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl hans kropp och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första." 65 Pilatus sade till dem: "Här har ni vaktstyrkan. Gå och bevaka graven så gott ni kan." 66 De gick och bevakade graven och förseglade stenen. De satte också ut vakten.
Footnotes
- Matteus 27:2 Pilatus Under åren 26-36 var Pontius Pilatus landshövding i provinsen Judeen. På grund av sin grymhet mot samariterna blev han avsatt av den romerske ståthållaren över Syrien.
- Matteus 27:9 Sak 11:12f, Jer 32:6f.
- Matteus 27:16 Barabbas Andra handskrifter: "Jesus Barabbas".
- Matteus 27:27 pretoriet Landshövdingens palats.
- Matteus 27:32 Cyrene Huvudorten i en nordafrikansk provins väster om Egypten.
- Matteus 27:46 Ps 22:2.
- Matteus 27:51 förlåten Dvs skiljeväggen mellan "det heliga" och "det allra heligaste" (2 Mos 26:31f).
- Matteus 27:62 tillredelsedagen var en vanlig benämning på fredagen, därför att man på den dagen gjorde alla förberedelser för sabbaten.
Matthew 27
Holman Christian Standard Bible
Jesus Handed Over to Pilate
27 When daybreak came, all the chief priests and the elders of the people plotted against Jesus to put Him to death.(A) 2 After tying Him up, they led Him away and handed Him over to Pilate,[a] the governor.(B)
Judas Hangs Himself
3 Then Judas, His betrayer, seeing that He had been condemned, was full of remorse and returned the 30 pieces of silver to the chief priests and elders.(C) 4 “I have sinned by betraying innocent blood,” he said.
“What’s that to us?” they said. “See to it yourself!”
5 So he threw the silver into the sanctuary(D) and departed. Then he went and hanged himself.
6 The chief priests took the silver and said, “It’s not lawful(E) to put it into the temple treasury,[b] since it is blood money.”[c] 7 So they conferred together and bought the potter’s field with it as a burial place for foreigners. 8 Therefore that field has been called “Blood Field” to this day. 9 Then what was spoken through the prophet Jeremiah was fulfilled:
They took the 30 pieces of silver, the price of Him whose price was set by the Israelites, 10 and they gave them for the potter’s field, as the Lord directed me.(F)[d]
Jesus Faces the Governor
11 Now Jesus stood before the governor.(G) “Are You the King of the Jews?” the governor asked Him.
Jesus answered, “You have said it.”[e](H) 12 And while He was being accused by the chief priests and elders, He didn’t answer.(I)
13 Then Pilate said to Him, “Don’t You hear how much they are testifying against You?” 14 But He didn’t answer him on even one charge, so that the governor was greatly amazed.(J)
Jesus or Barabbas
15 At the festival(K) the governor’s custom was to release to the crowd a prisoner they wanted. 16 At that time they had a notorious prisoner called Barabbas.[f] 17 So when they had gathered together, Pilate said to them, “Who is it you want me to release for you—Barabbas,[g] or Jesus who is called Messiah?”(L) 18 For he knew they had handed Him over because of envy.
19 While he was sitting on the judge’s bench, his wife sent word to him, “Have nothing to do with that righteous man, for today I’ve suffered terribly in a dream because of Him!”(M)
20 The chief priests and the elders, however, persuaded the crowds to ask for Barabbas and to execute Jesus. 21 The governor asked them, “Which of the two do you want me to release for you?”
“Barabbas!” they answered.
22 Pilate asked them, “What should I do then with Jesus, who is called Messiah?”
They all answered, “Crucify Him!”[h](N)
23 Then he said, “Why? What has He done wrong?”
But they kept shouting, “Crucify Him!” all the more.(O)
24 When Pilate saw that he was getting nowhere,[i] but that a riot was starting instead, he took some water, washed his hands in front of the crowd, and said, “I am innocent of this man’s blood.[j] See to it yourselves!”(P)
25 All the people answered, “His blood be on us(Q) and on our children!” 26 Then he released Barabbas to them. But after having Jesus flogged,[k] he handed Him over to be crucified.(R)
Mocked by the Military
27 Then(S) the governor’s soldiers took Jesus into headquarters and gathered the whole company around Him.(T) 28 They stripped Him and dressed Him in a scarlet military robe.(U) 29 They twisted together a crown of thorns, put it on His head, and placed a reed in His right hand. And they knelt down before Him and mocked Him: “Hail, King of the Jews!” 30 Then they spit on Him, took the reed, and kept hitting Him on the head. 31 When they had mocked Him, they stripped Him of the robe, put His clothes on Him, and led Him away to crucify Him.(V)
Crucified Between Two Criminals
32 As they were going out, they found a Cyrenian man named Simon. They forced this man to carry His cross.(W) 33 When they came to a place called Golgotha(X) (which means Skull Place), 34 they gave Him wine[l] mixed with gall to drink. But when He tasted it, He would not drink it. 35 After crucifying Him they divided His clothes by casting lots.[m](Y) 36 Then they sat down and were guarding Him there. 37 Above His head they put up the charge against Him in writing:
THIS IS JESUS
THE KING OF THE JEWS.
38 Then two criminals[n] were crucified with Him, one on the right and one on the left.(Z) 39 Those who passed by were yelling insults at[o] Him, shaking their heads(AA) 40 and saying, “The One who would demolish the sanctuary and rebuild it in three days, save Yourself! If You are the Son of God, come down from the cross!”(AB) 41 In the same way the chief priests, with the scribes and elders,[p] mocked Him and said, 42 “He saved others, but He cannot save Himself! He is the King of Israel!(AC) Let Him[q] come down now from the cross, and we will believe in Him. 43 He has put His trust in God; let God rescue Him now—if He wants Him![r] For He said, ‘I am God’s Son.’” 44 In the same way even the criminals who were crucified with Him kept taunting Him.(AD)
The Death of Jesus
45 From noon until three in the afternoon[s] darkness came over the whole land.[t](AE) 46 About three in the afternoon Jesus cried out with a loud voice, “Elí, Elí, lemá[u] sabachtháni?” that is, “My God, My God, why have You forsaken[v] Me?”(AF)[w]
47 When some of those standing there heard this, they said, “He’s calling for Elijah!”
48 Immediately one of them ran and got a sponge, filled it with sour wine, fixed it on a reed, and offered Him a drink.(AG) 49 But the rest said, “Let’s see if Elijah comes to save Him!”
50 Jesus shouted again with a loud voice and gave up His spirit.(AH) 51 Suddenly, the curtain of the sanctuary[x](AI) was split in two from top to bottom; the earth quaked and the rocks were split. 52 The tombs were also opened(AJ) and many bodies of the saints who had fallen asleep were raised. 53 And they came out of the tombs after His resurrection, entered the holy city, and appeared to many.
54 When the centurion and those with him, who were guarding Jesus, saw the earthquake and the things that had happened, they were terrified and said, “This man really was God’s Son!”[y](AK)
55 Many women who had followed Jesus from Galilee and ministered to Him were there, looking on from a distance.(AL) 56 Among them were Mary Magdalene, Mary the mother of James and Joseph, and the mother of Zebedee’s sons.(AM)
The Burial of Jesus
57 When it was evening,(AN) a rich man from Arimathea named Joseph came, who himself had also become a disciple(AO) of Jesus. 58 He approached Pilate and asked for Jesus’ body. Then Pilate ordered that it[z] be released. 59 So Joseph took the body, wrapped it in clean, fine linen, 60 and placed it in his new tomb, which he had cut into the rock. He left after rolling a great stone against the entrance of the tomb.(AP) 61 Mary Magdalene and the other Mary were seated there, facing the tomb.
The Closely Guarded Tomb
62 The next day, which followed the preparation day, the chief priests and the Pharisees gathered before Pilate(AQ) 63 and said, “Sir, we remember that while this deceiver was still alive He said, ‘After three days I will rise again.’(AR) 64 Therefore give orders that the tomb be made secure until the third day. Otherwise, His disciples(AS) may come, steal Him, and tell the people, ‘He has been raised from the dead.’ Then the last deception will be worse than the first.”
65 “You have[aa] a guard of soldiers,”[ab] Pilate told them. “Go and make it as secure as you know how.” 66 Then they went and made the tomb secure by sealing the stone and setting the guard.[ac](AT)
Footnotes
- Matthew 27:2 Other mss read Pontius Pilate
- Matthew 27:6 See Mk 7:11 where the same Gk word (Corban) means a gift pledged to the temple.
- Matthew 27:6 Lit the price of blood
- Matthew 27:10 Jr 32:6-9; Zch 11:12-13
- Matthew 27:11 Or That is true, an affirmative oath; Mt 26:64; Mk 15:2
- Matthew 27:16 Other mss read Jesus Barabbas
- Matthew 27:17 Other mss read Jesus Barabbas
- Matthew 27:22 Lit “Him—be crucified!”
- Matthew 27:24 Lit that it availed nothing
- Matthew 27:24 Other mss read this righteous man’s blood
- Matthew 27:26 Roman flogging was done with a whip made of leather strips embedded with pieces of bone or metal that brutally tore the flesh.
- Matthew 27:34 Other mss read sour wine
- Matthew 27:35 Other mss add that what was spoken by the prophet might be fulfilled: “They divided My clothes among them, and for My clothing they cast lots.”
- Matthew 27:38 Or revolutionaries
- Matthew 27:39 Lit passed by blasphemed or were blaspheming
- Matthew 27:41 Other mss add and Pharisees
- Matthew 27:42 Other mss read If He . . . Israel, let Him
- Matthew 27:43 Or if He takes pleasure in Him
- Matthew 27:45 Lit From the sixth hour to the ninth hour
- Matthew 27:45 Or whole earth
- Matthew 27:46 Some mss read lama; other mss read lima
- Matthew 27:46 Or abandoned
- Matthew 27:46 Ps 22:1
- Matthew 27:51 A heavy curtain separated the inner room of the temple from the outer.
- Matthew 27:54 Or the Son of God
- Matthew 27:58 Other mss read that the body
- Matthew 27:65 Or “Take
- Matthew 27:65 It is uncertain whether this guard consisted of temple police or Roman soldiers.
- Matthew 27:66 Lit stone with the guard
Copyright © 1545 by Public Domain
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1999, 2000, 2002, 2003, 2009 by Holman Bible Publishers, Nashville Tennessee. All rights reserved.