²⁰ Men då kom en kvinna, som under tolv års tid lidit av blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, ²¹ för hon tänkte: ”Om jag bara får röra vid hans kläder så kommer jag att bli frisk.” ²² Då vände Jesus sig om och fick se henne: ”Min dotter”, sa han, ”var inte orolig!^[a] Din tro har gjort dig frisk^[b].” Och från den stunden var kvinnan frisk.

²³ När Jesus sedan kom fram till föreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och folkskaran som klagade högljutt, ²⁴ sa han: ”Gå ut härifrån. Flickan är inte död, hon sover.”

Då hånskrattade de åt honom. ²⁵ Men när folket hade körts ut ur huset, gick Jesus in i rummet där flickan låg och tog henne i handen. Och genast reste hon sig upp. ²⁶ Ryktet om detta spred sig sedan i hela området.

Jesus botar blinda och stumma

²⁷ När Jesus gick därifrån följde två blinda män efter honom och ropade: ”Jesus, Davids Son,^[c] förbarma dig över oss!” ²⁸ De gick efter honom ända in i det hus där han bodde. Och Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan göra det?”

”Ja, Herre”, svarade de. ”Det gör vi.”

²⁹ Då rörde han vid deras ögon och sa: ”Eftersom ni tror, ska det också bli så.” ³⁰ Och plötsligt kunde de se.

Jesus varnade dem sedan strängt för att berätta detta för någon, ³¹ men trots det var ryktet om honom snart ute över hela trakten.

³² När de båda männen var på väg ut, kom man till Jesus med en besatt man som inte kunde tala. ³³ Jesus drev då ut den onda anden, och den stumme började tala. Folk blev häpna och sa: ”Aldrig förr har något sådant hänt i Israel!”

³⁴ Men fariseerna sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.”

Jesus uppmanar sina lärjungar att be om arbetare

³⁵ Jesus vandrade omkring i alla städer och byar och undervisade i synagogorna. Och vart han än kom förkunnade han evangeliet om riket, och han botade alla slags sjukdomar och plågor. ³⁶ När han såg människorna kände han medlidande med dem, eftersom de var nedslagna och hjälplösa, som får utan herde.

³⁷ ”Skörden är stor, men arbetarna är få”, sa han till sina lärjungar. ³⁸ ”Be därför skördens Herre att han skickar ut fler arbetare på fälten.”

⁴³ Där fanns också en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte kunnat bli botad av någon, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare^[a]. ⁴⁴ Kvinnan närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast stannade blödningen.

⁴⁵ ”Vem rörde vid mig?” frågade Jesus. Och då alla teg, sa Petrus: ”Mästare, det är ju så många som knuffas och tränger sig på överallt.” ⁴⁶ Men Jesus sa till honom: ”Någon rörde vid mig, för jag kände att det gick ut kraft från mig.”

⁴⁷ När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom.^[b] Sedan berättade hon inför alla varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

⁴⁸ ”Min dotter”, sa han till henne, ”din tro har gjort dig frisk^[c]. Gå i frid.”

⁴⁹ Medan Jesus fortfarande talade, kom det en budbärare från synagogföreståndarens hus och meddelade: ”Din dotter har dött. Det är ingen idé att du stör Mästaren längre.” ⁵⁰ Men då Jesus hörde det, sa han till Jairos: ”Var inte rädd! Tro bara, så ska hon bli räddad!”

⁵¹ När de sedan kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och flickans far och mor. ⁵² Alla grät och höll dödsklagan över flickan, men Jesus sa: ”Gråt inte! Hon är inte död, hon sover.”

⁵³ Då hånskrattade folket åt Jesus, för de visste ju att hon hade dött. ⁵⁴ Men Jesus tog hennes hand och sa högt: ”Flicka, ställ dig upp!” ⁵⁵ Genast återvände hennes ande och hon reste sig upp. Sedan sa Jesus till dem att ge henne något att äta. ⁵⁶ Hennes föräldrar blev alldeles häpna, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hade hänt.