²⁰ Plötsligt kom en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen^[a] på hans mantel, ²¹ för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans mantel blir jag frisk."^{[b] 22} Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: "Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från den stunden var kvinnan frisk.

^23 (A) När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och den upprörda folkskaran, ²⁴ sade han: "Gå härifrån! Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. ²⁵ Men när folket hade skickats ut gick han in och tog flickans hand, och hon reste sig. ²⁶ Och ryktet om detta gick ut i hela det området.

Jesus botar två blinda och en stum

²⁷ När Jesus gick vidare därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: "Förbarma dig över oss, Davids son!" ²⁸ Och när han hade kommit hem^[c], gick de fram till honom. Jesus frågade dem: "Tror ni att jag kan göra detta?" De svarade: "Ja, Herre." ²⁹ Då rörde han vid deras ögon och sade: "Så som ni tror ska det ske för er." ³⁰ Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta det." ³¹ Men de gick och spred ut ryktet om honom i hela det området.

^32 (B) Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. ³³ När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" ^34 (C) Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."

Som får utan herde

^35 (D) Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. ^36 (E) När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. ³⁷ Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor men arbetarna är få. ^38 (F) Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd."

^43 (A) Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år och inte kunnat^[a] bli botad av någon. ⁴⁴ Hon kom bakifrån och rörde vid hörntofsen^[b] på hans mantel, och genast stannade hennes blödning.

⁴⁵ Jesus frågade: "Vem var det som rörde vid mig?" Alla nekade, och Petrus sade: "Mästare, hela folkmassan trycker och tränger sig inpå dig." ⁴⁶ Men Jesus sade: "Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig." ⁴⁷ När kvinnan insåg att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom. Hon förklarade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och hur hon genast hade blivit botad. ^48 (B) Jesus sade till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid."

^49 (C) Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Besvära inte Mästaren mer." ⁵⁰ Jesus hörde det och svarade honom: "Var inte rädd. Bara tro, så blir hon räddad." ^51 (D) När han kom fram till huset lät han ingen följa med honom in utom Petrus, Johannes och Jakob och flickans far och mor. ⁵² Alla grät och sörjde henne^[c]. Men Jesus sade: "Gråt inte. Hon är inte död, hon sover." ⁵³ Då hånskrattade de åt honom, för de visste att hon var död.

^54 (E) Men han tog flickans hand och ropade: "Flicka, stå upp!" ⁵⁵ Hennes livsande återvände, och hon reste sig genast. Sedan sade han till dem att ge henne något att äta. ^56 (F) Hennes föräldrar var helt utom sig av häpnad. Men Jesus befallde dem att inte tala om för någon vad som hade hänt.