Jesus sänder ut de tolv

10 (A) Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor. Detta är namnen på de tolv apostlarna[a]: först Simon som kallas Petrus[b] och hans bror Andreas[c], sedan Jakob, Sebedeus son[d], och hans bror Johannes[e], Filippus[f] och Bartolomeus[g], Tomas[h] och tullindrivaren Matteus[i], Jakob, Alfeus son[j], och Taddeus[k], Simon seloten[l] och Judas Iskariot[m], han som skulle förråda honom.

(B) Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: "Gå inte bort till hedningarnas område eller in i någon samarisk stad. (C) Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus. (D) Där ni går fram ska ni predika: Himmelriket är nära. Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva ska ni ge som gåva. (E) Skaffa er inte guld, silver eller koppar i era bälten, 10 (F) inte väska för resan, inte två tunikor eller sandaler eller stav, för arbetaren är värd sin mat.

11 När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig och stanna där tills ni går vidare. 12 Och när ni kommer in i ett hus[n], så hälsa[o] det. 13 Om huset är värdigt ska er frid vila över det, men är det inte värdigt ska er frid återvända till er. 14 (G) Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. 15 (H) Jag säger er sanningen: Sodoms och Gomorras land ska få det lindrigare på domens dag än den staden.

Som får bland vargar

16 (I) Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. 17 (J) Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska[p] er i sina synagogor. 18 (K) Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. 19 (L) Men när de utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni ska tala eller vad ni ska säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, 20 och då är det inte ni som talar, utan er Fars Ande som talar genom er.

21 (M) En bror ska utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn ska göra uppror mot sina föräldrar och döda dem. 22 (N) Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. 23 Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan. Jag säger er sanningen: Ni hinner inte igenom Israels städer innan Människosonen kommer.

24 (O) En lärjunge står inte över sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre. 25 (P) Det räcker för lärjungen att bli som sin lärare, och för tjänaren att bli som sin herre. Om husets Herre blir kallad för Beelsebul[q], hur mycket mer ska då inte hans tjänare bli det?

26 (Q) Var alltså inte rädda för dem. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt. 27 Vad jag säger till er i mörkret ska ni säga i ljuset, och vad ni hör viskas i ert öra ska ni ropa ut på taken.

28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt[r]? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Far[s]. 30 (R) Och på er är till och med alla hårstrån räknade. 31 (S) Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.

32 (T) Den som bekänner mig inför människorna ska också jag bekänna inför min Far i himlen. 33 (U) Men den som förnekar mig inför människorna ska också jag förneka inför min Far i himlen.

Inte fred utan svärd

34 (V) Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd. 35 Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor,[t] 36 (W) och var och en får sin familj till fiender.

37 (X) Den som älskar far eller mor mer än mig är inte värdig mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig är inte värdig mig. 38 (Y) Den som inte tar sitt kors och följer mig är inte värdig mig. 39 (Z) Den som finner sitt liv ska mista det, och den som mister sitt liv för min skull ska finna det.

40 (AA) Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. 41 (AB) Den som tar emot en profet för att det är en profet ska få en profets lön, och den som tar emot en rättfärdig för att det är en rättfärdig ska få en rättfärdigs lön. 42 Och den som bara ger till en av dessa små en bägare friskt vatten, därför att det är en lärjunge – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön."

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:2 apostlarna   Sändebud med fullmakt att representera sin uppdragsgivare (jfr vers 40).
  2. 10:2 Simon som kallas Petrus   Den mest tongivande bland apostlarna (jfr 16:18 med not), som övervann sitt inre motstånd (Luk 5:8, 22:31f, Joh 13:6f) och efter uppståndelsen blev apostlarnas ledare (Joh 21, Apg 1-12, Gal 2:7f) och författare till Första och Andra Petrusbrevet.
  3. 10:2 Andreas   Förde sin bror Petrus till Jesus (Joh 1:40f, Mark 1:16). Enligt traditionen var han senare verksam bland skyterna kring Svarta havet och blev korsfäst i Patras på Peleponessos.
  4. 10:2 Jakob, Sebedeus son   Tillhörde Jesu närmaste lärjungar (4:21f, 17:1f, 20:20f, 26:37, Luk 9:54) och blev som den förste av apostlarna martyr, halshuggen på 40-talet e Kr i Jerusalem (Apg 12:2).
  5. 10:2 hans bror Johannes   Författare till Johannesevangeliet, Johannesbreven och troligen Uppenbarelseboken, "den lärjunge som Jesus älskade" (Joh 13:23, 19:26, 20:2, 21:7), en av kyrkans "pelare" (Gal 2:9) som längre fram levde till hög ålder i Efesos.
  6. 10:3 Filippus   figurerar huvudsakligen i Johannesevangeliet (1:43f, 6:5f, 12:21, 14:8). Enligt traditionen förkunnade han sedan i nuvarande Turkiet där han blev korsfäst i Hierapolis.
  7. 10:3 Bartolomeus   Arameiska för "Tolmais son", troligen samma person som bar förnamnet Natanael (Joh 1:45f). Enligt traditionen missionerade han bl a i Indien och sedan i Armenien där han till sist blev flådd levande.
  8. 10:3 Tomas   kallas ibland Tvivlaren (jfr Joh 20:24f, se även 11:16 och 14:5). Enligt traditionen förkunnade han sedan i Syrien, Persien och Indien.
  9. 10:3 Matteus   Författare till Matteusevangeliet, också kallad Levi (Luk 5:27). Längre fram kan han ha förkunnat i Persien och Etiopien.
  10. 10:3 Jakob, Alfeus son   är mindre känd då han hamnat i skuggan av sin mer kände namne Jakob, Herrens bror som skrev Jakobsbrevet.
  11. 10:3 Taddeus   Andra handskrifter: "Lebbeus" (de båda namnen är smeknamn för ett älskat barn, av arameiska för "bröst" respektive "hjärta"). Troligen samma person som Judas, Jakobs son (Luk 6:16). Enligt traditionen förkunnade han i Edessa, Mesopotamien och Persien.
  12. 10:4 Simon seloten   Seloterna (av grek. zélos, iver, jfr eng. "zeal") var nationalister som ivrade för uppror mot romarna. I denna vers används deras hebreiska namnform, kananaíos. Traditionen kring Simons vidare öden är flertydig.
  13. 10:4 Judas Iskariot   stal ur kassan (Joh 12:6), förrådde Jesus för pengar (Matt 26:14f) och begick sedan självmord (27:5). Namnet Iskariot syftar troligen på Keriot, en stad i södra Judeen.
  14. 10:12 hus   Grek. oikía betecknar både byggnaden och den familj som bor där (jfr "hushåll").
  15. 10:12 hälsa   Den normala hälsningen var en tillönskan om frid och välgång (hebr. shalóm, jfr dubbeltydigheten i det svenska ordet "hälsa"). Se även Rut 2:4.
  16. 10:17 piska   Hos judarna verkställdes kroppsstraff normalt med läderpiska (5 Mos 25:2f).
  17. 10:25 Beelsebul   Judiskt namn för djävulen, de onda andarnas furste (12:24). Alternativ form för hebr. Baal-Zebúb, "flugornas herre" som tillbads bland filisteerna i Ekron (2 Kung 1:2f).
  18. 10:29 kopparmynt   Grek. as, en sextondels denar eller en halv timlön för den enkle arbetaren.
  19. 10:29 utan er Far   Inte utan Guds närvaro, vetskap, delaktighet eller vilja (jfr Luk 12:6).
  20. 10:35f Mika 7:6.

Jesus utser sina tolv lärjungar

(Mark 3:15-19; Luk 6:14-16; Apg 1:13)

10 Jesus kallade nu till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och plågor. Här är namnen på dessa tolv apostlar: Simon, som kallas Petrus, hans bror Andreas, Sebedaios söner Jakob och Johannes, Filippos, Bartolomaios, Tomas, tullindrivaren Matteus, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon ”den ivrige”[a] och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.

Jesus sänder ut sina tolv lärjungar

(Mark 6:7-13; Luk 9:2-6; 10:4-12)

Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: ”Gå inte till andra folk eller till någon samarisk stad, utan bara till Israels förlorade får. Gå och tala om för dem att himmelriket är nära. Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Ge vidare vad ni har fått som gåva. Ta inget guld eller silver eller koppar med er, 10 och packa ingen väska för vandringen. Ta inte med extra skjortor eller skor och inte heller någon vandringsstav, för arbetaren är värd sin mat.

11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som är värdig. Stanna sedan då tills ni fortsätter till nästa stad. 12 När ni kommer in i ett hus, hälsa dem, 13 och om de är värda att få del av er frid, ska de få den. Men om inte, får ni själva behålla den frid ni önskade dem. 14 Tar man inte emot er eller lyssnar till er i en stad eller i ett hem, så gå bara därifrån. Skaka stadens damm av era fötter[b]. 15 Sannerligen säger jag er: det ska bli lättare på domens dag för Sodom och Gomorra[c] än för en sådan stad.

Jesus varnar för förföljelse

(Mark 13:11-13; Luk 21:12-19)

16 Jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. 17 Akta er för människorna! Ni kommer att arresteras och dras inför domstol och bli piskade i synagogorna[d]. 18 Och ni ska för min skull bli anklagade inför kungar och makthavare och få ställa upp som vittnen inför dem och främmande folk. 19 Men när ni ställs inför domstolen behöver ni inte oroa er för hur eller vad ni ska säga, för ni ska få de rätta orden just när ni behöver dem. 20 Det är inte ni som ska tala då, utan er Faders Ande talar genom er. 21 Syskon ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar sina barn. Barn ska göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem. 22 Ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.[e]

23 När ni blir förföljda i en stad så fly till en annan. Sannerligen säger jag er: Människosonen kommer tillbaka innan ni hunnit till alla Israels städer. 24 Lärjungen står inte över sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre. 25 Och en lärjunge får acceptera att det går med honom som med hans lärare, och tjänaren får acceptera att det går med honom som med hans herre. Om nu husets herre har kallats Beelsebul[f], kommer man naturligtvis att säga samma sak om dem som är medlemmar i hans hushåll.

Var inte rädda

(Luk 12:2-9)

26 Men var inte rädda för dem, för det finns ingenting gömt som inte ska komma fram och ingenting dolt som inte ska bli känt. 27 Vad jag säger er i mörkret, det ska ni ropa ut i dagsljuset. Och vad jag viskar i era öron, det ska ni ropa ut från hustaken.

28 Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte har makt att göra något mer. Det finns bara en ni ska frukta, han som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna[g]. 29 En sparv säljs ju för en kopparslant, men ingen av dem faller död till marken utan att er Fader i himlen vet om det. 30 Och på er är till och med hårstråna räknade. 31 Var alltså inte rädda! Ni är mer värda än alla sparvar tillsammans.

Bekännelse och förnekelse

(Luk 12:51-53; 14:26-27; 17:33)

32 Om någon bekänner mig inför människorna, ska jag inför min Fader i himlen bekänna honom. 33 Men den som förnekar mig inför människorna ska jag förneka inför min Fader i himlen.

34 Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden! Nej, inte fred utan svärd. 35 Jag har kommit för att vända

’en son emot sin far,
    en dotter emot sin mor,
och en svärdotter emot sin svärmor,
36     och en man ska finna fiender i sitt eget hus[h].’

37 Men om någon älskar sina föräldrar mer än mig, är han inte värdig att tillhöra mig. Och om någon älskar sina barn mer än mig, är han inte värdig att tillhöra mig.[i] 38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är inte värdig att tillhöra mig. 39 Den som finner sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull ska finna det.

40 Den som tar emot er, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig. 41 Om någon tar emot en profet, därför att han är en profet, så får han samma lön som profeten. Och om någon tar emot en rättfärdig, därför att det är en rättfärdig, får han samma belöning som den människan. 42 Den som ger så mycket som bara ett glas kallt vatten till en av dessa minsta, en som är min lärjunge, sannerligen säger jag er: han inte ska gå miste om sin lön.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:4 På grekiska: seloten eller kananaios (det senare bildat av ett arameiskt ord). Simon tillhörde antagligen ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna.
  2. 10:14 Att ”skaka dammet av fötterna” var ett sätt att visa att invånarna själva fick ta ansvar för vad de gjort.
  3. 10:15 Sodom och Gomorra utplånades på grund av invånarnas synd. Jfr 1 Mos 19:1-25.
  4. 10:17 I synagogbyggnaden kunde det också finnas en lokal domstol, som hade rätt att döma i enklare fall och utdela piskstraff.
  5. 10:22 Av v.21 förstår vi att det inte här handlar om att räddas från döden, utan att det handlar om att räddas till evigt liv.
  6. 10:25 Beelsebul (Beelsebub), ett hebreiskt avgudanamn som har blivit en synonym till Satan.
  7. 10:28 Se not till 5:21.
  8. 10:36 Se Mika 7:6.
  9. 10:37 Om någon av rädsla för, eller hänsyn till, familjen avstår från att följa Jesus.

Jesus utser tolv apostlar

12 Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han var hela natten i bön till Gud. 13 (A) När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut tolv av dem, som han kallade apostlar: 14 Simon, som han också gav namnet Petrus, hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus, 15 Matteus och Tomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades seloten, 16 (B) Judas, Jakobs son[a], och Judas Iskariot[b], han som blev förrädare.

JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)

Folkskaror samlas på slätten

17 (C) Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt[c]. Där var en stor skara av hans lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon. 18 De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Även de som plågades av orena andar blev botade. 19 (D) Och allt folket försökte röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.

Saligprisningar

20 (E) Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:

"Saliga är ni som är fattiga,
        för Guds rike tillhör er.
21     (F) Saliga är ni som hungrar nu,
        för ni ska bli mättade.
    Saliga är ni som gråter nu,
        för ni ska få skratta.

22 (G) Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull. 23 (H) Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

Verop

24 (I) Men ve er som är rika!
        Ni har fått ut er tröst.
25     (J) Ve er som är mätta nu!
        Ni kommer att hungra.
    Ve er som skrattar nu!
        Ni kommer att sörja och gråta.

26 (K) Ve er när alla människor talar väl om er! För på samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.

Älska era fiender

27 (L) Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. 28 (M) Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er. 29 (N) Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln[d], så låt honom ta tunikan[e] också. 30 (O) Ge åt alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.

31 (P) Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem. 32 (Q) Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek. 33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, ska ni ha tack för det? Även syndare gör samma sak. 34 Och om ni lånar ut till dem som ni hoppas ska ge tillbaka, ska ni ha tack för det? Även syndare lånar ut till syndare för att få lika tillbaka.

35 Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda. 36 Var barmhärtiga, så som er Far är barmhärtig.

Flisan och bjälken

37 (R) Döm inte, så blir ni inte dömda. Fördöm inte, så blir ni inte fördömda. Förlåt, så blir ni förlåtna. 38 (S) Ge, så ska ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat, ska ni få i er famn. Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er."

39 (T) Han gav dem också en liknelse: "En blind kan väl inte leda en blind? Faller inte båda i gropen? 40 (U) En lärjunge står inte över sin lärare. Men när han är fullärd blir han som sin lärare.

41 (V) Varför ser du flisan i din broders öga, men märker inte bjälken i ditt eget öga? 42 Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Hycklare[f], ta först bort bjälken ur ditt eget öga. Då ser du klart nog att ta bort flisan ur din broders öga.

Av frukten känner man trädet

43 (W) Inget gott träd ger dålig frukt, och inget dåligt träd ger god frukt. 44 (X) Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar väl inte fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? 45 En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Liknelsen om de två husbyggarna

46 (Y) Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger? 47 (Z) Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – jag ska visa er vem han liknar. 48 Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När översvämningen kom vräkte sig floden mot huset, men den kunde inte rubba det eftersom det var välbyggt.

49 Men den som hör och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken, utan grund. Floden vräkte sig mot huset och det rasade genast, och förödelsen blev stor för det huset."

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:16 Judas, Jakobs son   hade också tillnamnet Taddeus eller Lebbeus (se not till Matt 10:3).
  2. 6:14f Petrus … Judas Iskariot   Se noter till Matt 10:2-4.
  3. 6:17 på en slätt   Jesu slättpredikan har likheter med hans bergspredikan (Matt 5-7), som enligt traditionen hölls på "Saligprisningarnas berg", en lätt sluttande högplatå väster om Kapernaum. Lukas syftar antingen på samma tillfälle eller på något annat av Jesu många undervisningstillfällen.
  4. 6:29 manteln   Ytterplagget som skyddade mot köld och regn och fungerade som täcke under natten. Den fick därför inte avkrävas ens den helt utblottade (2 Mos 22:26f).
  5. 6:29 tunikan   En långärmad och knälång skjorta som bars av både män och kvinnor.
  6. 6:42 Hycklare   Annan översättning: "Skådespelare".

Jesus utser sina tolv lärjungar

(Matt 10:2-4; Mark 3:13-19; Apg 1:13)

12 Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad till Gud hela natten. 13 När det ljusnade kallade han sedan samman sina lärjungar och utsåg tolv av dem som han kallade apostlar[a]: 14 Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 15 Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten[b], 16 Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.

Mycket folk följer Jesus

(Matt 5:3-12)

17 När Jesus hade kommit ner tillsammans med dem, stannade de på en slätt. Där var många av hans lärjungar och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon[c] 18 som hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. De som led av orena andar blev helade, 19 och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska.

Verklig lycka

20 Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa:

”Lyckliga är ni som är fattiga[d],
    för er tillhör Guds rike.
21 Lyckliga är ni som nu hungrar[e],
    för ni ska bli mättade.
Lyckliga är ni som nu gråter,
    för ni ska få skratta.
22 Lyckliga är ni när man för Människosonens skull hatar er
    och tar avstånd från er,
hånar er och smutskastar ert namn.

23 Gläd er då, hoppa av glädje, för ni får en stor lön i himlen. Så gjorde ju deras förfäder med profeterna.

24 Men ve er som är rika,
    för ni har redan fått ut er tröst.
25 Ve er som nu är mätta,
    ni ska få gå hungriga.
Ve er som nu skrattar,
    ni ska få sörja och gråta.
26 Ve er som man nu talar väl om.
    Så gjorde ju deras förfäder med de falska profeterna.

Om att älska sina fiender

(Matt 5:39-42)

27 Men till dem som lyssnar säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er, 28 välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er.

29 Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Vill någon ta ditt ytterplagg, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 30 Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. 31 Gör så mot andra så som ni vill att de ska göra mot er.

32 Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även syndare älskar ju dem som ger dem kärlek. 33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju syndare också! 34 Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även syndare lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.

35 Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.

36 Var barmhärtiga, så som er Fader i himlen är barmhärtig.

Om att döma andra

(Matt 7:1-5)

37 Döm inte, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska ni inte förklaras skyldiga. Förlåt, så ska ni få förlåtelse. 38 Ge, så kommer ni att få. Ett gott, packat, skakat och rågat mått ska ges i er famn. För med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er.”

39 Sedan berättade han en liknelse: ”En blind kan väl inte leda en annan blind? Faller då inte båda i gropen? 40 Och en lärjunge står inte över sin lärare, men när han är fullärd, kan han bli som sin lärare.

41 Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 42 Hur kan du säga till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt inte märker bjälken i ditt eget? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.

Av frukten känner man trädet

(Matt 7:17-20)

43 Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt. 44 Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar. 45 En god människa bär fram det goda ur den godhet som lagrats i hennes hjärta, medan en ond människa bär fram det onda ur den ondska som lagrats i hennes hjärta. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.

Om att bygga på stadig grund

(Matt 7:24-27)

46 Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’, när ni ändå inte gör som jag säger? 47 Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – vem han liknar, det ska jag visa er. 48 Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det stadigt kvar, eftersom det är väl byggt.

49 Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:13 Betyder sändebud.
  2. 6:15 Selot betyder ivrare. Antingen var Simon ivrig till sin läggning, eller så tillhörde han ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna. Eller: kallades den ivrige.
  3. 6:17 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen.
  4. 6:20 Jfr Matt 5:3, där grundtexten säger: de som är fattiga i anden, dvs. de som inser sina andliga behov.
  5. 6:21 Jfr Matt 5:6, där grundtexten säger: hungrar och törstar efter rättfärdighet, dvs. hungrar och törstar efter det som är i enlighet med Guds vilja.