Matteus 27
Svenska 1917
27 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
Matthew 27
Names of God Bible
The Death of Judas
27 Early in the morning all the chief priests and the leaders of the people decided to execute Yeshua. 2 They tied him up, led him away, and handed him over to Pilate, the governor.
3 Then Judas, who had betrayed Yeshua, regretted what had happened when he saw that Yeshua was condemned. He brought the 30 silver coins back to the chief priests and leaders. 4 He said, “I’ve sinned by betraying an innocent man.”
They replied, “What do we care? That’s your problem.”
5 So he threw the money into the temple, went away, and hanged himself.
6 The chief priests took the money and said, “It’s not right to put it into the temple treasury, because it’s blood money.” 7 So they decided to use it to buy a potter’s field for the burial of strangers. 8 That’s why that field has been called the Field of Blood ever since. 9 Then what the prophet Jeremiah had said came true, “They took the 30 silver coins, the price the people of Israel had placed on him, 10 and used the coins to buy a potter’s field, as the Lord had directed me.”
Pilate Questions Jesus(A)
11 Yeshua stood in front of the governor, Pilate. The governor asked him, “Are you the king of the Jews?”
“Yes, I am,” Yeshua answered.
12 While the chief priests and leaders were accusing him, he said nothing. 13 Then Pilate asked him, “Don’t you hear how many charges they’re bringing against you?”
14 But Yeshua said absolutely nothing to him in reply, so the governor was very surprised.
The Crowd Rejects Jesus(B)
15 At every Passover festival the governor would free one prisoner whom the crowd wanted. 16 At that time there was a well-known prisoner by the name of Barabbas. 17 So when the people gathered, Pilate asked them, “Which man do you want me to free for you? Do you want me to free Barabbas or Yeshua, who is called Christ?” 18 Pilate knew that they had handed Yeshua over to him because they were jealous.
19 While Pilate was judging the case, his wife sent him a message. It said, “Leave that innocent man alone. I’ve been very upset today because of a dream I had about him.”
20 But the chief priests and leaders persuaded the crowd to ask for the release of Barabbas and the execution of Yeshua.
21 The governor asked them, “Which of the two do you want me to free for you?”
They said, “Barabbas.”
22 Pilate asked them, “Then what should I do with Yeshua, who is called Christ?”
“He should be crucified!” they all said.
23 Pilate asked, “Why? What has he done wrong?”
But they began to shout loudly, “He should be crucified!”
24 Pilate saw that he was not getting anywhere. Instead, a riot was breaking out. So Pilate took some water and washed his hands in front of the crowd. He said, “I won’t be guilty of killing this man. Do what you want!”
25 All the people answered, “The responsibility for killing him will rest on us and our children.”
26 Then Pilate freed Barabbas for the people. But he had Yeshua whipped and handed over to be crucified.
The Soldiers Make Fun of Jesus(C)
27 Then the governor’s soldiers took Yeshua into the palace and gathered the whole troop around him. 28 They took off his clothes and put a bright red cape on him. 29 They twisted some thorns into a crown, placed it on his head, and put a stick in his right hand. They knelt in front of him and made fun of him by saying, “Long live the king of the Jews!” 30 After they had spit on him, they took the stick and kept hitting him on the head with it.
The Crucifixion(D)
31 After the soldiers finished making fun of Yeshua, they took off the cape and put his own clothes back on him. Then they led him away to crucify him.
32 On the way they found a man named Simon. He was from the city of Cyrene. The soldiers forced him to carry Yeshua’s cross.
33 They came to a place called Golgotha (which means “the place of the skull”). 34 They gave him a drink of wine mixed with a drug called gall. When he tasted it, he refused to drink it. 35 After they had crucified him, they divided his clothes among themselves by throwing dice. 36 Then they sat there and kept watch over him. 37 They placed a written accusation above his head. It read, “This is Yeshua, the king of the Jews.”
38 At that time they crucified two criminals with him, one on his right and the other on his left.
39 Those who passed by insulted him. They shook their heads 40 and said, “You were going to tear down God’s temple and build it again in three days. Save yourself! If you’re the Son of God, come down from the cross.” 41 The chief priests together with the experts in Moses’ Teachings and the leaders made fun of him in the same way. They said, 42 “He saved others, but he can’t save himself. So he’s Israel’s king! Let him come down from the cross now, and we’ll believe him. 43 He trusted God. Let God rescue him now if he wants. After all, this man said, ‘I am the Son of God.’” 44 Even the criminals crucified with him were insulting him the same way.
Jesus Dies on the Cross(E)
45 At noon darkness came over the whole land until three in the afternoon. 46 About three o’clock Yeshua cried out in a loud voice, “Eli, Eli, lema sabachthani?” which means, “My God, my God, why have you abandoned me?” 47 When some of the people standing there heard him say that, they said, “He’s calling Elijah.” 48 One of the men ran at once, took a sponge, and soaked it in some vinegar. Then he put it on a stick and offered Yeshua a drink. 49 The others said, “Leave him alone! Let’s see if Elijah comes to save him.”
50 Then Yeshua loudly cried out once again and gave up his life.
51 Suddenly, the curtain in the temple was split in two from top to bottom. The earth shook, and the rocks were split open. 52 The tombs were opened, and the bodies of many holy people who had died came back to life. 53 They came out of the tombs after he had come back to life, and they went into the holy city where they appeared to many people.
54 An army officer and those watching Yeshua with him saw the earthquake and the other things happening. They were terrified and said, “Certainly, this was the Son of God!”
55 Many women were there watching from a distance. They had followed Yeshua from Galilee and had always supported him. 56 Among them were Mary from Magdala, Mary (the mother of James and Joseph), and the mother of Zebedee’s sons.
Jesus Is Placed in a Tomb(F)
57 In the evening a rich man named Joseph arrived. He was from the city of Arimathea and had become a disciple of Yeshua. 58 He went to Pilate and asked for the body of Yeshua. Pilate ordered that it be given to him.
59 Joseph took the body and wrapped it in a clean linen cloth. 60 Then he laid it in his own new tomb, which had been cut in a rock. After rolling a large stone against the door of the tomb, he went away. 61 Mary from Magdala and the other Mary were sitting there, facing the tomb.
The Chief Priests and Pharisees Secure Jesus’ Tomb
62 The next day, which was the day of worship, the chief priests and Pharisees gathered together and went to Pilate. 63 They said, “Sir, we remember how that deceiver said while he was still alive, ‘After three days I will be brought back to life.’ 64 Therefore, give the order to make the tomb secure until the third day. Otherwise, his disciples may steal him and say to the people, ‘He has been brought back to life.’ Then the last deception will be worse than the first.”
65 Pilate told them, “You have the soldiers you want for guard duty. Go and make the tomb as secure as you know how.”
66 So they went to secure the tomb. They placed a seal on the stone and posted the soldiers on guard duty.
The Names of God Bible (without notes) © 2011 by Baker Publishing Group.