Matteus 26:36-27:60
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus ber i Getsemane
36 Sedan tog Jesus dem med sig till det ställe som kallas Getsemane. Där bad han dem sitta ner och vänta medan han gick lite längre bort för att be.
37 Han tog med sig Petrus och Sebedaios två söner, Jakob och Johannes, och han greps av allt större ångest och förtvivlan.
38 Jag är nära att bryta samman under den börda jag måste bära. Stanna kvar här och lämna mig inte ensam, sa han till dem.
39 Han gick några steg längre bort och kastade sig ner på marken och bad: Far, om det är möjligt så bevara mig från detta lidande. Men inte som jag vill utan som du vill.
40 Sedan gick han tillbaka till de tre lärjungarna och upptäckte att de sov. Petrus, ropade han, kunde du inte vaka med mig ens en timme?
41 Håll er vakna och be, så att frestelserna inte kommer att segra över er. Ni vill ju så gärna, men det är svårt för er.
42 Han lämnade dem än en gång för att be: Far! Även om jag inte kan undgå detta lidande är jag beredd att göra din vilja.
43 När han kom tillbaka till dem såg han att de alltjämt sov.
44 Han lämnade dem därför och bad för tredje gången med samma ord.
45 Sedan återvände han till lärjungarna och sa: Vakna! Ni kan vila er en annan gång. Nu ska Människosonen överlämnas till onda människor.
46 Res er och låt oss gå. Han som förråder mig är snart här!
Jesus blir förrådd och arresterad
47 Medan han fortfarande talade kom Judas, en av lärjungarna, tillsammans med en stor skara människor. De var utsända av de judiska ledarna och var beväpnade med svärd och klubbor.
48 Judas hade kommit överens med dem om att gripa den man han hälsade med en kyss.
49 Judas kom nu direkt fram till Jesus och sa: Godafton, Mästare! och kysste honom häftigt.
50 Jesus svarade: Min vän, gör vad du har kommit hit för. Då grep de andra honom.
51 En av männen som var med Jesus drog då fram ett svärd och högg av örat på översteprästens tjänare.
52 Stoppa undan ditt svärd, sa Jesus till honom. De som använder våld, kommer själva att falla offer för våld.
53 Inser du inte att jag skulle kunna be min Far om tusentals änglar för att skydda oss, och han skulle omedelbart skicka hit dem?
54 Men hur skulle då det uppfyllas som står i Skriften? Alltså måste allt ske.
55 Sedan talade Jesus till soldaterna: Är jag en så farlig brottsling att ni var tvungna att beväpna er med svärd och klubbor för att kunna gripa mig? Varenda dag har jag predikat i templet och ni har inte gripit mig.
56 Men också detta sker för att det som profeterna sagt ska gå i uppfyllelse.I samma ögonblick övergav alla lärjungarna honom och flydde.
Jesus förhörs av översteprästen Kajafas
57 De som arresterat Jesus ledde honom sedan till översteprästen Kajafas hus, Dit kom också alla de judiska ledarna.
58 Under tiden följde Petrus efter på avstånd, och lyckades ta sig in på gården till översteprästens hus. Där satte han sig ner tillsammans med vakterna för att se vad som skulle hända med Jesus.
59 Översteprästen och hela domstolen var nu samlad. De sökte efter vittnen, som var villiga att vittna falskt om Jesus, så att man kunde väcka åtal mot honom och döma honom till döden.
60-61 Men trots att det fanns många, som var villiga att vittna, motsa vittnena hela tiden varandra.Till slut förklarade två män: Den här mannen påstår att han kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar.
62 Då reste sig översteprästen och frågade Jesus: Har du sagt det, eller har du det inte?
63 Men Jesus teg.Då sa översteprästen: I den levande Gudens namn kräver jag att du säger oss om du är Messias, Guds Son.
64 Ja, sa Jesus, det är jag. Och från och med nu kommer ni att få se Människosonen sitta på Guds högra sida och komma på himlens skyar.
65-66 Då slet översteprästen sönder sina kläder och ropade: Han hädar Gud! Behöver vi fler vittnen? Ni har alla hört honom säga det! Vad är er dom? De ropade: Döden! Döden! Döden!
67 Sedan spottade de Jesus i ansiktet och slog honom med knytnävarna och hånade honom.
68 Profetera för oss, du Messias! skrek de. Vem slog dig den här gången?
Petrus förnekar att han känner Jesus
69 Medan allt detta pågick satt Petrus ute på gården. En flicka kom fram till honom och sa: Du var tillsammans med Jesus, och ni kommer båda från Galileen.
70 Men Petrus protesterade högljutt. Jag vet inte ens vad du talar om, fräste han.
71 Senare lade en annan flicka märke till honom i porten och sa till dem som stod runt omkring: Den här mannen var tillsammans med Jesus från Nasaret.
72 Petrus nekade igen, och nu svor han på det: Jag känner inte ens den här mannen.
73 Men efter en stund kom de män som stått där fram till honom och sa: Vi vet att du är en av hans lärjungar. Vi hör på din dialekt att du kommer från Galileen.
74 Petrus började då förbanna och svära. Jag har aldrig sett den här mannen, sa han. Just då gol tuppen.
75 Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt: Innan tuppen gal kommer du att förneka mig tre gånger. Och han gick förtvivlad ut och grät.
Judarnas högsta domstol vill se Jesus dömd till döden
27 Tidigt nästa morgon samlades översteprästerna och de judiska ledarna igen. De fortsatte att diskutera hur de skulle få de romerska myndigheterna att döma Jesus till döden.
2 Sedan skickade de Jesus i bojor till den romerske landshövdingen Pilatus.
Judas begår självmord
3 När Judas, som hade förrått honom, såg att man dömt Jesus till döden ångrade han sig djupt. Därför gick han tillbaka till översteprästerna och de andra judiska ledarna med de trettio silverpengarna.
4 Jag har syndat, förklarade han, för jag har förrått en oskyldig människa.Det är ditt problem, svarade de.
5 Då slängde han pengarna på golvet i templet och gick ut och hängde sig.
6 Översteprästerna samlade ihop pengarna och sa: Vi kan inte lägga dem i templets kassaskrin, eftersom det är mot våra lagar att ta emot blodspengar.
7 De diskuterade saken och beslutade till sist att köpa ett stycke jord, på den plats där krukmakarna brukade hämta lera. Denna åker användes sedan som gravplats för främlingar som dog i Jerusalem.
8 Det är därför som den fortfarande kallas 'Blodsåkern'.
9 På detta sätt uppfylldes Jeremias profetia som säger: Jag tog de trettio silverpengarna, det pris som han värderades till av Israels folk,
10 och köpte en åker av krukmakarna, som Herren befallde mig.
Jesus förhörs av Pilatus
11 Jesus ställdes så inför Pilatus, den romerske landshövdingen. Är du judarnas kung? frågade landshövdingen honom.Ja, svarade Jesus.
12 Men när översteprästerna och de andra judiska ledarna kom med alla möjliga anklagelser mot honom förblev Jesus tyst.
13 Hör du inte vad de anklagar dig för? sa Pilatus.
14 Men till Pilatus stora förvåning sa Jesus inte ett ord.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
15 Nu var det sed att landshövdingen varje år släppte en judisk fånge fri, en som folket självt valde ut.
16 Det här året satt det en verkligt ökänd brottsling i fängelset. Han hette Barabbas.
17 När folkhopen samlades utanför Pilatus hus denna morgon frågade han dem: Vem ska jag släppa fri, Barabbas eller Jesus, er Messias?
18 Han visste nämligen mycket väl att de judiska ledarna hade arresterat Jesus av avundsjuka, därför att han var så populär bland folket.
19 Men medan Pilatus satt ordförande i rätten hade hans hustru skickat ett meddelande till honom: Lämna denne oskyldige man i fred, för jag har i natt haft fruktansvärda mardrömmar för hans skull.
20 Men under tiden hade översteprästerna och de judiska ledarna övertalat folkhopen att begära att Barabbas skulle släppas och Jesus dödas.
21 När Pilatus för andra gången frågade: Vilken av dessa två ska jag släppa? ropade folket: Barabbas!
22 Vad ska jag då göra med Jesus, er Messias? undrade Pilatus.Korsfäst honom! skrek de.
23 Varför det? frågade Pilatus. Vad har han då gjort? Men de fortsatte att ropa: Korsfäst, korsfäst!
24 När Pilatus såg att ingenting hjälpte och att folket när som helst kunde ställa till upplopp, bad han om ett handfat med vatten och inför folkmassan tvättade han sina händer och sa: Jag är oskyldig till denne mans blod. Ansvaret är ert!
25 Och folkmassan skrek tillbaka: Hans blod kan gärna komma över oss och över våra barn!
26 Då släppte Pilatus Barabbas, men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till de romerska soldaterna för att de skulle föra bort honom och korsfästa honom.
Romerska soldater hånar Jesus
27 Men först tog de honom till kasernen där hela vaktstyrkan kallades samman.
28 Där klädde de av honom hans kläder och satte på honom en röd soldatkappa
29 och gjorde en krona av törntaggar, som de tryckte fast på hans huvud. Sedan satte de en käpp i hans högra hand som en spira och föll på knä inför honom och hånade honom. Leve judarnas kung! skrek de.
30 Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.
31 Sedan de hade plågat honom på detta sätt, tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.
Jesus förs bort för att korsfästas
32 På vägen till avrättningsplatsen träffade de en man från Kyrene i Afrika som hette Simon. Honom tvingade de att bära Jesu kors.
33 Sedan gick de ut till det ställe som kallas Golgata (det betyder Huvudskalleberget).
34 Där gav soldaterna honom vin som skulle bedöva honom. Men när Jesus märkte det ville han inte dricka det.
Jesus blir korsfäst
35 När de hade korsfäst honom delade de hans kläder mellan sig genom lottdragning.
36 Sedan satte de sig ner för att vakta honom.
37 Och man satte upp en skylt över hans huvud med texten: Detta är Jesus, judarnas kung.
38 Också två brottslingar korsfästes samma morgon, en på var sida om honom.
39 Och de som gick förbi kastade glåpord åt Jesus och skakade på huvudet och sa:
40 Är det du som kan riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar. Om du är Guds Son så hjälp dig själv och kliv ner från korset!
41-43 Också översteprästerna och de judiska ledarna gjorde sig lustiga över honom och hånade honom: Han hjälpte andra, men sig själv kan han inte hjälpa! Ska han vara Israels kung? Kom ner från korset, så ska vi tro på dig! Han har sagt att han räknar med Guds hjälp och att han är Guds Son. Låt oss nu se om Gud hjälper honom.
44 På samma sätt hånade de båda brottslingarna honom.
Jesus dör på korset
45 På eftermiddagen denna dag blev det plötsligt mörkt i hela landet, och mörkret varade i tre timmar från klockan tolv till klockan tre.
46 När klockan var omkring tre ropade Jesus: Eli, Eli, lema sabachtani. Det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
47 Några av dem som stod där missförstod honom och trodde att han ropade på Elia.
48 En av dem sprang och fyllde en svamp med surt vin och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka.
49 Men de andra sa: Lämna honom i fred. Låt oss se om Elia kommer och räddar honom.
50 Sedan ropade Jesus ännu en gång med hög röst och gav upp andan och dog.
51 Och i samma ögonblick revs det förhänge som hängde framför det allraheligaste i templet mitt itu, uppifrån och ända ned. Och marken skakade, och klipporna bröts sönder så att
52 gravar öppnade sig och många fromma män och kvinnor, som hade dött, kom tillbaka till livet.
53 Ja, de lämnade sina gravar, och när Jesus hade uppstått från de döda, gick de in i Jerusalem och visade sig där för många.
54 Soldaterna och deras befälhavare som höll vakt blev fruktansvärt uppskrämda när de såg jordbävningen och allt som hände, och de ropade: Denne man var verkligen Guds son.
55 Det var också många kvinnor där som följt med Jesus från Galileen för att vara honom till hjälp. De stod en bit bort och såg vad som hände.
56 Bland dem fanns Maria från Magdala och Maria, Jakobs och Josefs mor, och Jakobs och Johannes, Sebedaios söners, mor.
Jesus begravs
57 När kvällen kom gick Josef, en rik man från Arimataia och en av Jesu lärjungar,
58 till Pilatus och bad att få ta hand om Jesu kropp. Och Pilatus gav order om att den skulle lämnas till honom.
59 Josef tog kroppen, lindade in den i en ren linneduk
60 och lade den sedan i en grav, som han nyligen hade låtit hugga ut i berget till sig själv. Innan han gick därifrån rullade han en stor sten framför ingången.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica