Passage Resources Hebrew/Greek Your Content
Previous Next
Add parallel Print Page Options Listen to Matteus 23
Close SFB

Matteus 23
Svenska Folkbibeln

Jesus varnar för fariseerna och de skriftlärda

23 Sedan sade Jesus till folket och till sina lärjungar: 2 "På Moses stol[a] sitter de skriftlärda och fariseerna. 3 Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla, men efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte. 4 De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem. 5 Och alla sina gärningar gör de för att människor skall se dem. De gör sina böneremmar[b] breda och sina hörntofsar[c] stora. 6 De älskar hedersplatsen vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, 7 och de vill gärna att folk hälsar på dem på torgen och kallar dem rabbi.[d]

8 Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare, och ni är alla bröder. 9 Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen. 10 Ni skall inte låta någon kalla er lärare, ty en är er lärare, Kristus. 11 Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. 12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni stänger himmelriket för människor. Själva kommer ni inte in, och dem som försöker komma dit hindrar ni att komma in.[e]

15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni far omkring över land och hav för att göra någon till en proselyt,[f] och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

16 Ve er, ni blinda ledare! Ni säger: Om någon svär vid templet, betyder det ingenting. Men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden vid sin ed. 17 Ni blinda dårar, vilket är förmer, guldet eller templet som helgar guldet? 18 Ni säger också: Om någon svär vid altaret, betyder det ingenting. Men om någon svär vid gåvan på altaret, då är han bunden vid sin ed. 19 Ni blinda, vilket är förmer, gåvan eller altaret som helgar gåvan? 20 Den som därför svär vid altaret, svär både vid det och vid allt som ligger på det. 21 Och den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. 22 Och den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.

23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra. 24 Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.

25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och omåttlighet. 26 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren.

27 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar.[g] Utanpå ser de vackra ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och allt slags orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni ut att vara rättfärdiga, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.

29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och pryder de rättfärdigas minnesstenar 30 och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha varit med om att utgjuta profeternas blod. 31 Därmed vittnar ni om er själva,[h] att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 Fyll då också ni era fäders mått![i] 33 Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

34 Därför sänder jag till er profeter, visa män och skriftlärda. Somliga av dem skall ni döda och korsfästa, andra skall ni gissla i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, från den rättfärdige Abels blod[j] till Sakarias, Barakias sons, blod, honom som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Amen säger jag er: Allt detta skall komma över det här släktet.

Jesu klagan över Jerusalem

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Se, ert hus kommer att stå öde. 39 Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn."

Footnotes

  1. Matteus 23:2 stol Lärostol.
  2. Matteus 23:5 böneremmar Läderremmar med små kapslar, som innehöll pergamentrullar med bibelord. En befallning att bära sådana fann man i 2 Mos 13:9, 16 och 5 Mos 11:18.
  3. Matteus 23:5 hörntofsar Enligt föreskrift i Mose lag (4 Mos 15:38f, 5 Mos 22:12) skulle männen i Israel bära hörntofsar i de fyra hörnen av manteln. När deras blick föll på dem, skulle de tänka på Guds bud.
  4. Matteus 23:7 rabbi var en äretitel, som ordagrant betyder "min mäktige" och som bars av ansedda lärare.
  5. Matteus 23:13 En del handskrifter tillägger (v. 14): "Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni äter änkorna ur husen och ursäktar er med era långa böner. Därför skall ni få en så mycket strängare dom." Jfr Mark 12:40 och Luk 20:47.
  6. Matteus 23:15 proselyt Ordet används i NT om hedningar som anslutit sig till judendomen (Apg 2:11, 6:5). Upptagandet i det judiska samfundet skedde genom omskärelse, offer och dop.
  7. Matteus 23:27 vitkalkade gravar Judarna brukade varje år bestryka gravarna med kalk, för att de som gick förbi skulle se dem och akta sig för att bli orena genom att vidröra dem (se 4 Mos 19:16).
  8. Matteus 23:31 själva Annan översättning: "mot er själva".
  9. Matteus 23:32 mått När människan fyllt sin missgärnings mått kommer domen.
  10. Matteus 23:35 Abels blod Se 1 Mos 4:10.
Close CKW

SAN MATEO 23
Cakchiquel Occidental

Tek ri Jesús xukˈalajsaj ri achique chi mac yetajin chubanic ri aj tzˈibaˈ y ri fariseos

23  Y ri Jesús yacˈariˈ tek xchˈo quiqˈui ri winek y chukaˈ quiqˈui ri rudiscípulos y xubij cˈa: 2 Ri aj tzˈibaˈ y ri achiˈaˈ fariseos yecˈa riyeˈ ri yecˈo ca pa ruqˈuexel ri Moisés riche (rixin) chi niquicˈut ri ruchˈabel ri Dios chiwech. 3 Rumacˈariˈ riyix can tinimaj quitzij. Can ronojel cˈa ri niquibij chiwe, tibanaˈ y titakej. Xa yacˈa ri ma tiben ta achiˈel ri niquiben riyeˈ. Ruma chi riyeˈ xa ma niquiben ta ri niquibij chi tiban. 4 Riyeˈ nimaˈk tak ejkaˈn niquiyalaˈ chiquikul ri winek, ejkaˈn ri can cˈo calal y cˈayef (cuesta) quicˈuaxic. Ri ejkaˈn riˈ xaxu (xaxe) wi chiquikul ri winek niquiyaˈ wi y riyeˈ ni xa ta jun ti ruwiˈ quikˈaˈ niquisiloj riche (rixin) chi niquicˈuaj ri ejkaˈn ri niquibij ri cˈo chi niquicˈuaj ri winek. 5 Y ronojel ri niquiben xaxu (xaxe wi) riche (rixin) chi utz yetzˈet cuma ri winek y yenimex. Y rumariˈ tek nimaˈk ruwech niquibanalaˈ chare ri niquitzˈibaj wi ri ruchˈabel ri Dios ri niquicˈuaj chrij ri quikˈaˈ y ri nicˈaj tak quiwech. Y ruma chukaˈ riˈ tek nimaˈk raken niquibanalaˈ chare ri retzˈabaˈl ruchiˈ tak quitziak. 6 Can ya chukaˈ ri nabey tak chˈaquet yequicanolaˈ ri pa nimaˈk tak waˈin y ya chukaˈ riˈ ri yequichaˈ pa tak jay ri kas nicˈut wi ri ruchˈabel ri Dios, riche (rixin) chi queriˈ nibix chi riyeˈ cˈo quikˈij. 7 Can sibilaj nika chiquiwech ri niyaˈox (nyaˈ) rutzil quiwech ri pa tak cˈaybel. Y chukaˈ can sibilaj nika chiquiwech nibix Tijonel, Tijonel chique cuma ri winek, ruma cˈo quikˈij yetzˈet.

8 Yacˈa riyix ma tiwajoˈ ta chi nibix nimalaj tijonel chiwe, ruma xa can xu (xe) wi cˈa Jun ri rucˈamon (takal chrij) chi nibij Itijonel chare, y riˈ ya ri Cristo. Yacˈa chiˈiwonojel riyix, xa iwachˈalal iwiˈ. 9 Majun ri cˈo waweˈ chuwech ri ruwachˈulef ri utz nibij tataˈixel chare. Ruma xa jun ri Tataˈixel iwuche (iwixin) riyix ri cˈo chilaˈ chicaj. 10 Can ma tiwajoˈ ta cˈa chi ri winek niquibij tijonel chiwe. Ruma xa can xu (xe) wi Jun ri Tijonel cˈo y riˈ ya ri Cristo. 11 Ruma ri más nim rukˈij chiwe riyix, nicˈatzin chi nunaˈ ka riˈ chi xa majun rukˈij y tuchˈutinirisaj riˈ riche (rixin) chi yerunimaj yerilij ri nicˈaj chic. 12 Ruma chi ri niquinimirisaj quiˈ, xa xtikasex quikˈij. Y yacˈa ri niquichˈutinirisaj quiˈ, xtinimirisex quikˈij.

13 Yacˈa riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej, ¡can juyiˈ oc iwech! ruma xa can ikˈaton cˈa quibey ri winek riche (rixin) chi ma yeˈoc ta pa rajawaren ri caj. Y ni xa ta cˈa yixoc riyix y ni xa ta niyaˈ kˈij chique ri winek chi yeˈoc.

14 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma riyix niwelesalaˈ ronojel quicosas ri malcaniˈ tak ixokiˈ. Y xaxu (xaxe wi) riche (rixin) chi tinimex chi jabel ri icˈaslen, yixyaloj cˈa tek niben orar. Pero riyix can xtikˈax ruwiˈ ri rucˈayewal ri xtika pan iwiˈ, ruma chi ri imac sibilaj qˈuiy.

15 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma riyix can nikˈaxalaˈ mar y nikˈaxalaˈ ruwachˈulef chucanoxic chi cˈo ta jun ri ntoc tzekelbey iwuche (iwixin) y nunimaj ta achiˈel ri ninimaj riyix. Xa yacˈa tek iwilon chic ri achique xtitzekelben iwuche (iwixin), riyix xa niben chare chi ntoc más itzel winek, ruma ri nicˈut chuwech nuben chare chi nej nibe wi ca chare ri Dios. Riyix can nej cˈa yixcˈo wi, yacˈa riyaˈ caˈiˈ mul más nej nibe wi ca chare ri Dios, y xa rumariˈ tek can rucˈamon chi nibe pa kˈakˈ chukaˈ riyaˈ.

16 ¡Y chukaˈ can juyiˈ oc iwech riyix ri yixbin chi yix ucˈuey bey y xa yix moyiˈ! Riyix ri yixbin chi wi cˈo jun ri ninatan ri rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, astapeˈ ma nuben ta ri xubij, riˈ majun nuben. Yacˈa ri ninatan ri kˈanapuek ri cˈo pa rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, riˈ cˈo chi nuben, yixchaˈ riyix. 17 Riyix xa yix nacanek y yix moyiˈ. Ruma, ¿achique cˈa ri más nim rukˈij? ¿La ya cami ri kˈanapuek ri cˈo pa rachoch ri Dios o xa can ya ri rachoch ri Dios ri nibano lokˈolaj chare ri kˈanapuek ri cˈo chiriˈ? 18 Riyix chukaˈ nibij: Ri ninatan ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, astapeˈ ma nuben ta cˈa ri xubij, riˈ majun nuben. Yacˈa ri ninatan ri ofrenda ri nicˈojeˈ pa ruwiˈ ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, riˈ cˈo chi nuben. 19 Riyix xa yix nacanek y yix moyiˈ. Ruma, ¿achique cˈa ri más nim rukˈij? ¿La ya cami cˈa ri ofrenda o xa can ya ri altar? Can ya wi ri altar ri más nim rukˈij, ruma yariˈ ri nibano lokˈolaj chare ri ofrenda. 20 Ri ninatan cˈa ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj cˈa ronojel. Nunataj ri altar y nunataj chukaˈ ri ofrenda ri yaˈon pa ruwiˈ ri altar. 21 Ri can ninatan cˈa ri rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj cˈa ronojel. Nunataj ri rachoch ri Dios y nunataj ri cˈo chiriˈ. 22 Y ri ninatan cˈa ri caj riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj wi cˈa ronojel. Nunataj cˈa ri tzˈuyul wi ri Dios y can nunataj cˈa chukaˈ ri Dios ri tzˈuyul chiriˈ.

23 ¡Xa can juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma tek riyix niyaˈ ri idiezmo, can niyaˈ wi ri kˈayis ri jubul ruxlaˈ, ri menta rubiˈ, ri anís y ri comino. Pero xa iyaˈon ca rubanic ri ruchojmilal ri cˈaslen ri nubij chupan ri ley ri más rajawaxic chi niben, chi ticˈojeˈ joyowanic iwuqˈui y kitzij tucukeˈ icˈuˈx riqˈui ri Dios. Ya ta cˈa riˈ ri rajawaxic chi niben y rajawaxic chukaˈ chi ma niyaˈ ta ca ruyaˈic ri idiezmo. 24 Riyix cˈa ri yixbin chi yix ucˈuey bey, xa yix achiˈel moyiˈ, ruma xaxu (xaxe wi) nichayuj ca ri us y xa nibikˈ ri nimalaj chicop ri camello rubiˈ.

25 ¡Can juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma xa yix achiˈel lek ri jabel chˈajchˈoj rij y ri rupan xa tzˈil. Riyix can nicˈut cˈa chiquiwech ri winek chi utz ri yeˈibanalaˈ, yacˈa ri pa tak iwánima xa ma que ta riˈ, ruma xa nojnek riqˈui alekˈ, y nojnek riqˈui itzel tak raynic, ruma riyix can nirayij chi ronojel ri cˈo quiqˈui ri winek iwuqˈui ta riyix cˈo wi. 26 Riyix fariseos xa yix moyiˈ. Can tibanaˈ cˈa chare ri icˈaslen achiˈel niban riqˈui ri lek, nichˈajchˈojsaj rupan y ri rij. Riyix tichˈajchˈojsaj cˈa ri iwánima nabey, riche (rixin) chi queriˈ ri icˈaslen chiquiwech ri winek can chˈajchˈoj chukaˈ nikˈalajin.

27 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma xa yix junan riqˈui jun panteón ri acuchi (achique) yaˈon wi jun caminek. Ri rij jabel sek y chˈajchˈoj, yacˈa ri rupan xa ma chˈajchˈoj ta, xa ruyon rubakil caminek cˈo. 28 Can quecˈariˈ ibanic riyix. Riyix nicˈut cˈa chi choj ri icˈaslen chiquiwech ri winek, yacˈa ri pan iwánima xa ma que ta riˈ. Ri iwánima xa nojnek riqˈui etzelal. Y chukaˈ xa caˈiˈ ipalej.

29 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma nibanalaˈ ruchojmil ri panteón acuchi (achique) ye mukun wi ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca. Riyix can jabel wi niwik ri acuchi (achique) ye mukun wi ri chojmilaj tak ralcˈual ri Dios. 30 Y riyix nibij cˈa: Xa ta riyoj xojcˈojeˈ pa quitiempo ri katiˈt kamamaˈ, riyoj man ta xoj‑oc cachibil riyeˈ tek xequicamisaj ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca, yixchaˈ cˈa. 31 Y riqˈui ri queriˈ nibij, xa yix cˈa riyix ri yixkˈalajsan ka chiwij chi yix quiy quimam ca ri xecamisan quiche (quixin) ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca. 32 Can tiqˈuisaˈ cˈa rubanic chukaˈ riyix ri quichapon ca rubanic ri iwatiˈt imamaˈ.

33 Riyix xa yix achiˈel itzel tak cumatz. Can majun chic cˈa rubanic ri niben riche (rixin) chi yixcolotej chi man ta yixbe pa kˈakˈ chucˈulic ri rutojbalil ri yeˈibanalaˈ. Riyix xa can chiriˈ cˈa xquixapon wi. 34 Y riche (rixin) cˈa chi xtikˈalajin ri iwetzelal, riyin yareˈ yentek el chicojol, profetas ri yekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios, yentek cˈa achiˈaˈ ri cˈo quinaˈoj, y yentek chukaˈ aj tzˈibaˈ. Yacˈa riyix yecˈo cˈa chique riyeˈ ri xqueˈicamisaj y yecˈo ri xqueˈibajij chuwech tak cruz. Yecˈo cˈa xqueˈichˈey chiriˈ pa tak jay ri kas nicˈut wi ri ruchˈabel ri Dios; y xabachique cˈa tinamit yebe wi riyeˈ, riyix chukaˈ xquixapon chiriˈ riche (rixin) chi yeˈiwokotan. 35 Y ronojel reˈ can xtuben cˈa chiwe chi pan iwiˈ riyix xtika wi ri rutojbalil ri quicamic quinojel ri chojmilaj tak winek ri ye camisan el chuwech re ruwachˈulef. Xuchop pe riqˈui tek xcamisex ri chojmilaj achi xubiniˈaj Abel y nbeqˈuis cˈa riqˈui tek xcamisex ri achi xubiniˈaj Zacarías, ri rucˈajol ri achi xubiniˈaj Berequías. Y nbij cˈa chiwe, chi ri Zacarías can yix chukaˈ riyix ri xixcamisan riche (rixin), chiriˈ chunakajal ri altar ri cˈo chuwarachoch ri Dios. 36 Ronojel re xinbij cˈa ka chiwe, can kitzij wi chi pa quiwiˈ ri winek ri yecˈo re wacami ri xtika wi ri rutojbalil.

Tek ri Jesús xerokˈej ri winek aj Jerusalem

37 Y cˈacˈariˈ ri Jesús xubij cˈa: Riyix aj Jerusalem, aj Jerusalem, ¿achique cˈa ruma tek yeˈicamisalaˈ ri profetas ri yekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios? ¿Achique cˈa ruma chukaˈ tek yeˈicamisalaˈ chi abej ri yerutek pe ri Dios chicojol? Riyin can qˈuiy cˈa mul ri xinwajoˈ chi xixinmol ta wuqˈui, achiˈel nuben ri quiteˈ ecˈ chique ri tak ral, yerumol chuxeˈ ri ruxicˈ. Yacˈa riyix ma xiwajoˈ ta. 38 Wacami cˈa, ri itinamit xtimalix ca ruma ri Dios, xtiban cˈa ca chare chi xtoc achiˈel jun desierto. 39 Y queriˈ cˈa nbij chiwe ruma riyix can man cˈa xquinitzˈet ta chic. Y xquinitzˈet chic cˈa jun bey, cˈa ya tek xtibij chuwe: ¡Matiox chi petenak re jun achi reˈ! ¡Riyaˈ banon pe bendecir ruma ri Ajaf Dios! ¡Y can pa rubiˈ ri Ajaf Dios petenak wi! xquixchaˈ chuwe, xchaˈ ri Jesús.

Close NUB

Matteus 23
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

(Mark 12:38-39; Luk 11:43-46; 20:45-46)

23 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar och sa: 2 ”Dessa skriftlärda och fariseer sitter på Moses stol. 3 Därför ska ni lyda och följa vad de säger, men följ inte deras exempel, för de talar gärna, men handlar inte efter sina egna ord. 4 De binder ihop tunga bördor som de lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att flytta dem.

5 Allt de gör, gör de för att synas. De går omkring med breda böneremmar[a] på armarna och sätter långa tofsar[b] på sina mantlar. 6 De älskar att sitta vid honnörsborden under festerna, och i synagogorna tar de plats på främsta raden. 7 De vill gärna bli hälsade med respekt på torgen och kallas ’rabbi[c]’ av alla människor.

8 Men låt aldrig någon kalla er ’rabbi’, för bara en är er läromästare, och ni är alla syskon. 9 Kalla inte heller någon här på jorden ’fader’, för bara en är er Fader, han som är i himlen. 10 Och låt ingen kalla er ’lärare’, för bara en är er lärare, Kristus. 11 Den som vill bli stor bland er måste bli de andras tjänare. 12 Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.

Jesus anklagar de religiösa ledarna

(Luk 11:39-42; 11:44; 11:47-52)

13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger himmelriket för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma in hindrar ni.[d]

15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som kan resa över både hav och land för att vinna en enda proselyt, men sedan gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

16 Ve er, ni blinda ledare! Ni påstår att om man svär vid templet betyder det ingenting, men om man svär vid guldet i templet är det bindande. 17 Blinda dårar! Vilket är viktigast, guldet, eller templet som gör guldet heligt? 18 Ni säger också att om man svär vid altaret betyder det ingenting, men om man svär vid gåvan på altaret är det bindande. 19 Blinda dårar! Vilket är störst, gåvan på altaret, eller altaret som gör gåvan helig? 20 När någon svär vid altaret svär han både vid altaret och vid allt som är på det, 21 och när någon svär vid templet svär han både vid templet och vid honom som bor i det. 22 När någon svär vid himlen, så svär han vid Guds tron och vid honom som sitter där.

23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger en tiondel av mynta, dill och kummin, men ni struntar i det som är långt viktigare: rättvisa, barmhärtighet och trohet. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.[e] 24 Ni blinda ledare! Ni silar bort myggor, men sväljer kameler.[f]

25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! På utsidan gör ni bägaren och skålen ren, men inuti är de fulla av girighet och njutningslystnad. 26 Blinda farisé! Se först till att du får insidan ren, så kommer utsidan också att bli ren.

27 Ve er, skriftlärda och fariseer! Ni är som vitmålade gravar, vackra på utsidan, men inuti är de fyllda av döda människors ben och orenhet. 28 Ni ser ut som om ni var rättfärdiga, men inombords är ni fulla av hyckleri och laglöshet.

29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas minnesstenar. 30 Och ni säger: ’Om vi hade levt på förfädernas tid, skulle vi aldrig ha dödat några profeter.’ 31 Men så vittnar ni om att ni är ättlingar till dem som mördade profeterna. 32 Så fortsätt att gå i era förfäders fotspår, och gör färdigt det de startade!

33 Ormar, huggormsyngel! Hur ska ni kunna slippa att dömas till Gehenna? 34 Jag ska sända er profeter och visa män och skriftlärda. En del av dem kommer ni att döda och korsfästa. Andra kommer ni att piska i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35 Men på grund av detta ska ni få stå till svars för alla mord på de rättfärdiga, ända från Abel till Sakarja, Berekjas son, honom som ni mördade mellan templet och altaret.[g] 36 Sannerligen säger jag er: allt detta ska detta släkte få svara för.

Jesus sörjer över Jerusalem

(Luk 13:34-35)

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39 Jag säger er: ni kommer härefter inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[h]’ ”

Footnotes

  1. 23:5 Böneremmarna innehöll små kapslar med citat från 2 Mos 13:9,16 och 5 Mos 6:8; 11:18, där det står att Israels folk bildligt talat skulle fästa Guds budskap runt sina armar.
  2. 23:5 Enligt 4 Mos 15:38-39 skulle tofsarna påminna Israels folk om att lyda Gud.
  3. 23:7 rabbi är hebreiska. Grundbetydelsen är mästare, lärare, liknande läromästare.
  4. 23:13 En del handskrifter har en extra vers: 14 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som äter ut änkor från deras hem och för syns skull ber långa böner. Ni ska därför få en strängare dom.
  5. 23:23 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte.
  6. 23:24 Fariseerna silade dricksvattnet för att inte få i sig myggor, eftersom judarna inte fick äta insekter. Men de fick inte heller äta kameler. Jesus använder detta som en bild, för att visa att ledarna lydde Gud i små detaljer, men inte i stora viktiga saker.
  7. 23:35 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21.
  8. 23:39 Se Ps 118:26.
Next
Matteus 22
Matteus 24
Next
dropdown
Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

Cakchiquel Occidental (CKW)

Copyright 1996 Wycliffe. This translation may be quoted in any form (written, visual, electronic or audio) up to and inclusive of five hundred (500) verses without the express written permission of the publisher, providing the verses quoted do not amount to a complete book of the Bible nor do the verses quoted account for more than 25 percent (25%) or more of the total text of the work in which they are quoted. by Wycliffe Bible Translators International

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.