Matteus 21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
(Mark 11:1-10; Luk 19:28-38; Joh 12:12-15)
21 När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget, skickade han iväg två lärjungar 2 och sa till dem: ”Gå till byn som ligger framför er. Där kommer ni genast att hitta ett åsnesto stå bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem, 3 och om någon frågar vad ni håller på med, så säg bara: ’Herren behöver dem och kommer snart att lämna tillbaka dem.’ ”
4 Genom detta gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten:
5 ”Säg till dotter Sion[a]:
’Se, din kung kommer till dig,
ödmjuk och ridande på en åsna,
ja, på ett åsneföl.’ ”[b]
6 De båda lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och 7 tog med åsnan och fölet till honom. Sedan lade de sina mantlar på åsnorna, och Jesus satt upp. 8 Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, och andra skar kvistar från träden och strödde ut på vägen.[c] 9 Och allt folket, både de som gick framför Jesus och de som gick efter, ropade:
”Hosianna[d], Davids Son!”
”Välsignad är han som kommer i Herrens namn!”
”Hosianna i höjden!”
10 Det blev stor uppståndelse i hela Jerusalem när han red in, och människorna frågade: ”Vem är han?” 11 Folkmassan svarade då: ”Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen.”
Jesus rensar templet
(Mark 11:15-19; Luk 19:45-47; Joh 2:13-16)
12 Sedan gick Jesus in i templet och drev ut alla köpmännen och deras kunder ur templet. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor.[e] 13 Och han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni gör det till ett rövarnäste.”[f]
14 Nu kom många blinda och förlamade fram till honom på tempelplatsen, och han botade dem. 15 Men när översteprästerna och de skriftlärda såg dessa märkliga under och små barn som ropade på tempelområdet: ”Hosianna, Davids Son”[g], blev de upprörda och frågade honom: ”Hör du inte vad barnen ropar?” 16 ”Jo”, svarade Jesus. ”Men har ni inte läst:
’Av barns och småbarns mun
har du gjort en lovsång till dig[h]?’ ”
17 Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania, där han stannade över natten.
Jesus förbannar fikonträdet
(Mark 11:12-14; 11:20-24)
18 När Jesus på morgonen var på väg tillbaka till staden blev han hungrig. 19 Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen, gick fram för att se om det fanns någon frukt på det men det fanns bara blad.[i] Då sa han till trädet: ”Aldrig mer ska du bära frukt!” Och genast vissnade fikonträdet.
20 Lärjungarna blev alldeles häpna och frågade: ”Hur kom det sig att fikonträdet vissnade så fort?”
21 Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: om ni tror och inte tvivlar, kan ni också göra så här med fikonträdet, och mer än så. Ni kan till och med säga till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet’ och det kommer att göra det. 22 Ni kan få vad som helst som ni ber om i era böner, om ni bara tror.”
De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt
(Mark 11:27-33; Luk 20:1-8)
23 När Jesus hade kommit till tempelplatsen och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De frågade: ”Vad har du för fullmakt att göra detta, och vem har gett dig den fullmakten?” 24 Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den, ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.” 25 ”Varifrån kom Johannes dop, från himlen eller från människor?”
De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 26 Men om vi säger att det var från människor, då kommer vi att få vara rädda för folket. Alla anser ju att Johannes var en profet.” 27 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”
Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”
Liknelsen om de två sönerna
28 ”Men vad säger ni om det här? En man hade två söner, och en dag sa han till den ene: ’Gå ut och arbeta i vingården idag.’ 29 ’Det vill jag inte’, svarade sonen, men efter ett tag ändrade han sig och gick ändå. 30 Sedan sa fadern likadant till den andre, och han svarade: ’Javisst, far, det ska jag göra.’ Men han gick aldrig. 31 Vilken av dessa två lydde sin far?” De svarade: ”Den förste naturligtvis.”
Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: tullindrivare och prostituerade ska gå före er till Guds rike. 32 Johannes kom ju och visade er rättfärdighetens väg, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och de prostituerade trodde däremot på honom. Men trots att ni såg detta ångrade ni er inte och började tro på honom.
Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
(Mark 12:1-12; Luk 20:9-19)
33 Hör nu på en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. 34 När det så blev dags att skörda, sände han några tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans.
35 Men lantbrukarna tog fast tjänarna, misshandlade en, dödade en annan och stenade en tredje. 36 Då sände jordägaren dit ännu fler tjänare, men samma sak hände igen. 37 Till slut sände ägaren sin son, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’
38 Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’ 39 Så tog de fast sonen, släpade ut honom ur vingården och dödade honom.
40 Vad ska nu vingårdsägaren göra med dessa lantbrukare när han kommer tillbaka?” 41 Översteprästerna och folkets ledare svarade: ”Han kommer helt säkert att döda dem, och sedan arrenderar han ut vingården till andra som ger honom hans del av skörden när det är dags.”
42 Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst i Skrifterna:
’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
Det är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.’[j]
43 Därför säger jag er att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som bär dess frukt. 44 Den som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.[k]”
45 När översteprästerna och fariseerna hörde Jesus liknelser, förstod de att det var dem han talade om. 46 Därför ville de arrestera honom genast, men de var rädda för folket, som ansåg att Jesus var en profet.
Footnotes
- 21:5 Dotter Sion är ett poetiskt uttryck för Jerusalem med dess invånare. Jerusalem är byggt på berget Sion.
- 21:5 Se Sak 9:9.
- 21:8 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och mantlarna var en kunglig hyllning.
- 21:9 Hosianna , ett hebreiskt hyllningsord som betyder ”Herre, fräls oss!”. Här, liksom i parallelltexterna i de övriga evangelierna, har ordet lämnats oöversatt, p.g.a. dess funktion som just hyllningsord, som knappast låter sig översättas (t.ex. Hosianna i höjden). Däremot kan det mycket väl översättas i sådana sammanhang som Ps 118:25-26.
- 21:12 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet.
- 21:13 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.
- 21:15 Jfr Ps 118:25.
- 21:16 Se Ps 8:3. Översättningen följer Septuaginta; i den masoretiska texten: …upprättat en makt.Jesus förklarar här att psalmen i Psaltaren handlar om honom, att han är Gud.
- 21:19 Det var enligt Mark 11:13 inte fikonens tid. Ett träd utan frukt symboliserar ett olydigt folk.
- 21:42 Se Ps 118:22-23. Jesus förklarar än en gång att profetiorna om Messias handlar om honom.
- 21:44 Jfr Dan 2:34 och Jes 8:14-15.
Matteus 21
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
21 När Jesus och lärjungarna närmade sig Jerusalem och var nära Betfage på Oljeberget, skickade han två av dem till byn framför dem.
2 När ni kommer in i byn, sa han, kommer ni att få se en åsna stå bunden där med sitt föl bredvid sig. Lösgör dem och ta hit dem.
3 Om någon frågar er vad ni håller på med, så säg bara: 'Mästaren behöver dem'. Då kommer allt att ordna sig.
4 Detta skedde för att det gamla profetordet skulle uppfyllas:
5 Säg till folket i Jerusalem: 'Din kung kommer till dig, ödmjuk och ridande på ett åsneföl!'
6 De två lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och
7 tog med åsnorna till honom. De lade sedan sina mantlar på åsnefölet så att han kunde rida på det.
8 Några i folkskaran kastade sina ytterkläder på vägen, och andra skar grenar från träden och lade ut dem framför honom.
9 Och både framifrån och bakifrån trängde sig folkmassan på. Och alla ropade: Gud välsigne kung Davids son! Hylla honom! Han är den som Gud har sänt! Välsigna honom, Herre!
10 Det blev oro i hela Jerusalem när han red in, och människorna frågade: Vem är han?
11 Och folkmassan svarade: Det är Jesus, profeten från Nasaret i Galileen.
Jesus rensar templet
12 Sedan gick Jesus in i templet och drev ut köpmännen och välte omkull myntväxlarnas bord och stånden där man sålde duvor.
13 Skriften säger att mitt tempel ska vara en böneplats, förklarade han. Men ni har gjort det till ett tillhåll för tjuvar.
14 Nu kom både blinda och lama fram till honom i templet, och han botade dem.
15 Men när översteprästerna och de andra judiska ledarna såg dessa märkliga under och till och med hörde små barn ropa: Gud välsigne Davids son, blev de upprörda och frågade honom: Hör du vad barnen ropar?
16 Ja, svarade Jesus. Läser ni inte Skriften? Där står det ju: 'Till och med små barn ska lovprisa honom!'
17 Sedan återvände han till Betania, och stannade där över natten.
Jesus säger att lärjungarna kan be om vad som helst
18 När han på morgonen var på väg tillbaka till Jerusalem blev han hungrig.
19 Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen och gick fram till det för att se om det fanns några fikon på det, men det fanns bara löv. Då sa han till trädet: Du ska aldrig mer bära frukt! Och omedelbart vissnade fikonträdet.
20 Lärjungarna blev alldeles häpna och frågade: Hur kom det sig att fikonträdet vissnade så fort?
21 Då sa Jesus till dem: Om ni verkligen tror och inte tvivlar, kan ni också göra detta med fikonträdet, och mer än så. Ni kan till och med säga till Oljeberget: 'Flytta dig ut i havet' och det kommer att göra det.
22 Ni kan få vad som helst som ni ber om i er bön om ni tror.
Folkets ledare ifrågasätter Jesu auktoritet
23 När han hade kommit tillbaka till templet och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De krävde att få veta vad han hade för fullmakt att kasta ut köpmännen, som han gjort dagen innan.
24 Det ska jag säga er om ni svarar på en annan fråga först, sa Jesus.
25 Kom Johannes döparen från Gud eller inte? De samtalade med varandra om det och sa: Om vi säger: 'Från Gud
26 Och om vi nekar till att Gud har sänt honom kommer vi att bli överfallna, för hela folket tror att han var en profet.
27 Därför svarade de till slut: Det vet vi inte.Jesus sa: Då svarar inte jag heller på er fråga.
Liknelsen om de två sönerna
28 Men vad säger ni om detta? En man som hade två söner sa en dag till den äldste: 'Gå ut och arbeta på gården.'
29 'Det vill jag inte
30 Så sa fadern till den yngre: 'Gå ut, du också
31 Vilken av de två lydde sin far? De svarade: Den förste naturligtvis.Då förklarade Jesus vad han menade: Jag säger er att kriminella och prostituerade ska komma in i Guds rike innan ni gör det.
32 För Johannes döparen uppmanade er att omvända er till Gud, men det ville ni inte. Kriminella och prostituerade däremot gjorde det. Och fastän ni såg detta vägrade ni att tro, och lät inte omvända er.
Mannen som hyrde ut sin vingård
33 Lyssna nu till denna berättelse: En godsägare planterade en vingård med en häck runt omkring. Han ställde så ut en vinpress och byggde också ett vakttorn. Han arrenderade sedan ut vingården till några lantarbetare på villkor att de skulle dela vinsten lika mellan sig. Sedan reste han utomlands.
34 När det var dags för att skörda skickade han några personer som han hade i sin tjänst för att de skulle hämta hans andel av skörden.
35 Men de som arrenderat vingården överföll männen. En misshandlade de, en annan dödade de och en tredje stenade de.
36 Då skickade han ännu flera män än första gången, men samma sak hände igen.
37 Till slut sände ägaren sin son och tänkte att honom skulle de väl ändå respektera.
38 Men när de såg sonen komma sa de till varandra: 'Här kommer han som ska ärva egendomen. Vi dödar honom och lägger beslag på den själva!'
39 Och de släpade ut honom ur vingården och dödade honom.
40 Vad tror ni ägaren gör med dessa lantarbetare när han kommer tillbaka? frågade Jesus.
41 De judiska ledarna svarade: Han kommer utan tvivel att avrätta dem, och så arrenderar han ut vingården till andra som vill ge honom hans berättigade del när skördetiden kommer.
42 Då frågade Jesus dem: Har ni aldrig läst Skriften: 'Den sten som byggnadsarbetarna förkastade för att den var oanvändbar har blivit själva hörnstenen. Är det inte märkligt? Ja, vad ingen av er trodde var möjligt, gjorde Gud inför ögonen på er!'
43 Vad jag menar är att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som kommer att ge Gud sin del av skörden.
44 Den som inte räknar med Gud går vilse, och den som sätter sig upp mot Gud blir tillintetgjord.
45 När översteprästerna och de andra judiska ledarna förstod att Jesus talade om dem och att de var lantarbetarna i berättelsen,
46 ville de arrestera honom. Men för folkmassornas skull vågade de inte göra det offentligt, för dessa ansåg att Jesus var en profet.
Matthew 21
Living Bible
21 As Jesus and the disciples approached Jerusalem, and were near the town of Bethphage on the Mount of Olives, Jesus sent two of them into the village ahead.
2 “Just as you enter,” he said, “you will see a donkey tied there, with its colt beside it. Untie them and bring them here. 3 If anyone asks you what you are doing, just say, ‘The Master needs them,’ and there will be no trouble.”
4 This was done to fulfill the ancient prophecy, 5 “Tell Jerusalem her King is coming to her, riding humbly on a donkey’s colt!”
6 The two disciples did as Jesus said, 7 and brought the animals to him and threw their garments over the colt[a] for him to ride on. 8 And some in the crowd threw down their coats along the road ahead of him, and others cut branches from the trees and spread them out before him.
9 Then the crowds surged on ahead and pressed along behind, shouting, “God bless King David’s Son!” . . . “God’s Man is here!”[b] . . . “Bless him, Lord!” . . . “Praise God in highest heaven!”
10 The entire city of Jerusalem was stirred as he entered. “Who is this?” they asked.
11 And the crowds replied, “It’s Jesus, the prophet from Nazareth up in Galilee.”
12 Jesus went into the Temple, drove out the merchants, and knocked over the money changers’ tables and the stalls of those selling doves.
13 “The Scriptures say my Temple is a place of prayer,” he declared, “but you have turned it into a den of thieves.”
14 And now the blind and crippled came to him, and he healed them there in the Temple. 15 But when the chief priests and other Jewish leaders saw these wonderful miracles and heard even the little children in the Temple shouting, “God bless the Son of David,” they were disturbed and indignant and asked him, “Do you hear what these children are saying?”
16 “Yes,” Jesus replied. “Didn’t you ever read the Scriptures? For they say, ‘Even little babies shall praise him!’”
17 Then he returned to Bethany, where he stayed overnight.
18 In the morning, as he was returning to Jerusalem, he was hungry 19 and noticed a fig tree beside the road. He went over to see if there were any figs, but there were only leaves. Then he said to it, “Never bear fruit again!” And soon[c] the fig tree withered up.
20 The disciples were utterly amazed and asked, “How did the fig tree wither so quickly?”
21 Then Jesus told them, “Truly, if you have faith and don’t doubt, you can do things like this and much more. You can even say to this Mount of Olives, ‘Move over into the ocean,’ and it will. 22
23 When he had returned to the Temple and was teaching, the chief priests and other Jewish leaders came up to him and demanded to know by whose authority he had thrown out the merchants the day before.[d]
24 “I’ll tell you if you answer one question first,” Jesus replied. 25 “Was John the Baptist sent from God or not?”
They talked it over among themselves. “If we say, ‘From God,’” they said, “then he will ask why we didn’t believe what John said. 26 And if we deny that God sent him, we’ll be mobbed, for the crowd all think he was a prophet.” 27 So they finally replied, “We don’t know!”
And Jesus said, “Then I won’t answer your question either.
28 “But what do you think about this? A man with two sons told the older boy, ‘Son, go out and work on the farm today.’ 29 ‘I won’t,’ he answered, but later he changed his mind and went. 30 Then the father told the youngest, ‘You go!’ and he said, ‘Yes, sir, I will.’ But he didn’t. 31 Which of the two was obeying his father?”
They replied, “The first, of course.”
Then Jesus explained his meaning: “Surely evil men and prostitutes will get into the Kingdom before you do. 32 For John the Baptist told you to repent and turn to God, and you wouldn’t, while very evil men and prostitutes did. And even when you saw this happening, you refused to repent, and so you couldn’t believe.
33 “Now listen to this story: A certain landowner planted a vineyard with a hedge around it, and built a platform for the watchman, then leased the vineyard to some farmers on a sharecrop basis, and went away to live in another country.
34 “At the time of the grape harvest he sent his agents to the farmers to collect his share. 35 But the farmers attacked his men, beat one, killed one, and stoned another.
36 “Then he sent a larger group of his men to collect for him, but the results were the same. 37 Finally the owner sent his son, thinking they would surely respect him.
38 “But when these farmers saw the son coming, they said among themselves, ‘Here comes the heir to this estate; come on, let’s kill him and get it for ourselves!’ 39 So they dragged him out of the vineyard and killed him.
40 “When the owner returns, what do you think he will do to those farmers?”
41 The Jewish leaders replied, “He will put the wicked men to a horrible death and lease the vineyard to others who will pay him promptly.”
42 Then Jesus asked them, “Didn’t you ever read in the Scriptures: ‘The stone rejected by the builders has been made the honored cornerstone;[e] how remarkable! what an amazing thing the Lord has done’?
43 “What I mean is that the Kingdom of God shall be taken away from you, and given to a nation that will give God his share of the crop.[f] 44 All who stumble on this rock of truth[g] shall be broken, but those it falls on will be scattered as dust.”
45 When the chief priests and other Jewish leaders realized that Jesus was talking about them—that they were the farmers in his story— 46 they wanted to get rid of him but were afraid to try because of the crowds, for they accepted Jesus as a prophet.
Footnotes
- Matthew 21:7 threw their garments over the colt, implied.
- Matthew 21:9 God’s Man is here, literally, “Blessed is he who comes in the name of the Lord.”
- Matthew 21:19 soon, or “immediately.”
- Matthew 21:23 by whose authority he had thrown out the merchants the day before, literally, “By what authority do you do these things?”
- Matthew 21:42 the honored cornerstone, literally, “the head of the corner.”
- Matthew 21:43 that will give God his share of the crop, literally, “bringing forth the fruits.”
- Matthew 21:44 on this rock of truth, literally, “on this stone.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
The Living Bible copyright © 1971 by Tyndale House Foundation. Used by permission of Tyndale House Publishers Inc., Carol Stream, Illinois 60188. All rights reserved.