Add parallel Print Page Options

Jesus undervisar om inre renhet

15 Kort därefter kom några fariseer och andra judiska ledare från Jerusalem för att diskutera med Jesus.

Varför följer inte dina lärjungar de gamla judiska traditionerna? frågade de. De bryr sig ju inte om att tvätta händerna innan de äter, vilket reglerna säger.

Han svarade: Och varför bryter ni med era regler mot Guds bud?

Guds lag säger till exempel: 'Hedra din far och mor. Den som föraktar sina föräldrar måste dö.'

5-6 Men ni säger: 'Även om era föräldrar har det svårt, så kan ni ändå ge pengarna som ni lagt undan för deras underhåll till templet!' Genom de regler som ni själva hittat på ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning att man ska hedra och ta hand om sina föräldrar.

Ni hycklare! Jesaja profeterade rätt om er:

'Dessa människor säger att de ärar mig, men deras hjärtan är långt borta.

Deras gudstjänst är värdelös, för de håller sig till sina människogjorda lagar och inte till Guds bud.'

10 Sedan kallade Jesus folkskarorna till sig och sa: Lyssna till vad jag säger och försök att förstå detta:

11 Ni blir inte orena på grund av vad ni äter! Det är vad ni säger och tänker som orenar er!

12 Då gick lärjungarna fram till honom och sa: Du retade fariseerna genom vad du sa.

13-14 Jesus svarade: Varje planta, som inte planterats av min Far, ska ryckas upp med roten, så bry er inte om fariseerna. De är blinda ledare som leder de blinda, och de kommer alla att falla i samma grop.

15 Då bad Petrus Jesus förklara vad han menade när han sa att människor inte blir orena av att äta mat som enligt lagen är förbjuden.

16 Förstår du inte det? frågade Jesus.

17 Inser du inte att det man äter passerar genom magen och ut igen?

18 Men onda ord kommer från ett ont hjärta och smutsar ner den människa som uttalar dem.

19 Från hjärtat kommer nämligen onda tankar, mord, otrohet i äktenskapet, sexuell lössläppthet, stöld, lögn och skvaller.

20 Det är det som smutsar ner. Men man blir inte oren andligt sett genom att äta utan att först ha tvättat händerna.

Jesus befriar en flicka från en ond ande

21 Jesus lämnade sedan denna del av landet och vandrade de åtta milen till Tyros och Sidon.

22 En kananeisk kvinna, som bodde där, kom till honom och bad: Herre, kung Davids son, visa barmhärtighet mot mig. Min dotter har en ond ande i sig och den plågar henne ständigt.

23 Men Jesus gav henne inget svar, inte så mycket som ett ord. Då uppmanade lärjungarna honom att skicka iväg henne. Säg till henne att gå härifrån för hon irriterar oss med sitt tjat, sa de.

24 Då sa han till kvinnan: Min uppgift är bara att hjälpa judarna.

25 Men hon kom närmare och föll på knä och bad honom: Herre, hjälp mig!

26 Det är inte rätt att ta brödet från barnen och ge det åt hundarna, sa Jesus.

27 Ja, jag vet det, svarade hon, men till och med valparna under bordet har rätt att äta smulorna som faller där.

28 Kvinna, sa Jesus till henne, din tro är stor, och du ska få det du bett om. Och hennes dotter blev omedelbart botad.

Man förvånas över alla underverk

29 Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg i närheten av sjön och satte sig där.

30 Och en stor folkmassa kom till honom. Bland dem fanns lama, blinda, döva, stumma och många med andra sjukdomar. Man lade dem framför Jesus, och han botade dem alla.

31 Människorna kunde knappast fatta det. De som tidigare inte hade kunnat säga ett ord pratade nu ivrigt. De som varit lama hoppade och sprang, och de som hade varit blinda såg sig omkring! Och de lovprisade Gud.

Jesus ger mat åt fyra tusen

32 Sedan kallade Jesus på sina lärjungar och sa: Jag har nöd för dessa människor. De har varit här hos mig i tre dagar och har inget kvar att äta. Jag vill inte skicka iväg dem hungriga, för då kanske de svimmar av utmattning längs vägen.

33 Lärjungarna svarade: Men var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt dem här i öknen?

34 Då frågade Jesus: Hur mycket mat har ni? Sju brödstycken och några små fiskar, svarade de.

35 Då bad Jesus människorna att slå sig ner på marken.

36 Han tog de sju brödstyckena och fiskarna och tackade Gud för dem och delade dem i stycken och gav dem till lärjungarna, som i sin tur räckte dem till folket.

37-38 Och alla åt tills de blev mätta - fyra tusen män förutom kvinnor och barn. Och när man samlade upp det som blev över, blev det sju fulla korgar.

39 Sedan lät Jesus människorna gå hem, men själv steg han i en båt och for över sjön till Magadan.

Guds ord eller de äldstes stadgar

15 Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar?[a] De tvättar inte händerna innan de äter." Han svarade dem: "Varför bryter ni mot Guds bud för era stadgars skull? Gud har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden. [b] Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva,[c] då skall han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.[d] Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud."

10 Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! 11 Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne." 12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa vid sig, när de hörde detta?" 13 Jesus svarade: "Varje planta, som min himmelske Fader inte har planterat, skall ryckas upp med roten. 14 Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, faller båda i gropen."

15 Petrus sade då till honom: "Förklara denna liknelse för oss." 16 Jesus sade: "Är ni också fortfarande lika oförståndiga? 17 Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen går ner i magen och töms ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant orenar människan. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."

En kanaaneisk kvinnas tro

21 Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området kring Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk kvinna[e] från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar." 24 Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.

Jesus botar sjuka

29 Jesus begav sig därifrån och gick längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. 30 Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, krymplingar, stumma och många andra, som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. 31 Och folket häpnade, när de såg stumma tala, krymplingar bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.

Jesus mättar fyra tusen män

32 Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Det gör mig ont om dessa människor. De har redan varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Jag vill inte låta dem ge sig i väg hungriga. De kan duka under på vägen." 33 Lärjungarna frågade honom: "Var skall vi här i ödemarken få så mycket bröd, att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju bröd och några små fiskar." 35 Då befallde han folket att slå sig ner på marken. 36 Och han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp de överblivna styckena, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Och sedan han sänt i väg folket, steg han i båten och kom över till Magadans område.

Footnotes

  1. Matteus 15:2 de äldstes stadgar Med detta uttryck menas den tolkning och tillämpning av Mose lag som utarbetats av de skriftlärda. Denna tradition fördes under åberopande av 5 Mos 4:14 tillbaka till Mose och betraktades lika bindande som Guds lag i Skriften. Så kom nya bud att läggas till GT:s lagar. För Jesus är de bud som ingår i de äldstes stadgar människors bud.
  2. Matteus 15:4 2 Mos 20:12, 21:17.
  3. Matteus 15:5 offergåva En sådan gåva till templet (hebr. "korban") betraktades som invigd åt Gud. Genom att avge ett sådant löfte hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar.
  4. Matteus 15:8 Jes 29:13.
  5. Matteus 15:22 en kanaaneisk kvinna från det hedniska landskapet Fenicien, som hörde till den romerska provinsen Fenicien.

15 Then there come to Jesus from Jerusalem Pharisees and scribes, saying, Why do thy disciples transgress the tradition of the elders? for they wash not their hands when they eat bread. And he answered and said unto them, Why do ye also transgress the commandment of God because of your tradition? For God said, [a]Honor thy father and thy mother: and, [b]He that speaketh evil of father or mother, let him [c]die the death. But ye say, Whosoever shall say to his father or his mother, That wherewith thou mightest have been profited by me is given to God; he shall not honor his father. [d]And ye have made void the [e]word of God because of your tradition. Ye hypocrites, well did Isaiah prophesy of you, saying,

[f]This people honoreth me with their lips;
But their heart is far from me.
But in vain do they worship me,
Teaching as their doctrines the precepts of men.

10 And he called to him the multitude, and said unto them, Hear, and understand: 11 Not that which entereth into the mouth defileth the man; but that which proceedeth out of the mouth, this defileth the man. 12 Then came the disciples, and said unto him, Knowest thou that the Pharisees were [g]offended, when they heard this saying? 13 But he answered and said, Every [h]plant which my heavenly Father planted not, shall be rooted up. 14 Let them alone: they are blind guides. And if the blind guide the blind, both shall fall into a pit. 15 And Peter answered and said unto him, Declare unto us the parable. 16 And he said, Are ye also even yet without understanding? 17 Perceive ye not, that whatsoever goeth into the mouth passeth into the belly, and is cast out into the draught? 18 But the things which proceed out of the mouth come forth out of the heart; and they defile the man. 19 For out of the heart come forth evil thoughts, murders, adulteries, fornications, thefts, false witness, railings: 20 these are the things which defile the man; but to eat with unwashen hands defileth not the man.

21 And Jesus went out thence, and withdrew into the parts of Tyre and Sidon. 22 And behold, a Canaanitish woman came out from those borders, and cried, saying, Have mercy on me, O Lord, thou son of David; my daughter is grievously vexed with a demon. 23 But he answered her not a word. And his disciples came and besought him, saying, Send her away; for she crieth after us. 24 But he answered and said, I was not sent but unto the lost sheep of the house of Israel. 25 But she came and [i]worshipped him, saying, Lord, help me. 26 And he answered and said, It is not meet to take the children’s [j]bread and cast it to the dogs. 27 But she said, Yea, Lord: for even the dogs eat of the crumbs which fall from their masters’ table. 28 Then Jesus answered and said unto her, O woman, great is thy faith: be it done unto thee even as thou wilt. And her daughter was healed from that hour.

29 And Jesus departed thence, and came nigh unto the sea of Galilee; and he went up into the mountain, and sat there. 30 And there came unto him great multitudes, having with them the lame, blind, dumb, maimed, and many others, and they cast them down at his feet; and he healed them: 31 insomuch that the multitude wondered, when they saw the dumb speaking, the maimed whole, and the lame walking, and the blind seeing: and they glorified the God of Israel.

32 And Jesus called unto him his disciples, and said, I have compassion on the multitude, because they continue with me now three days and have nothing to eat: and I would not send them away fasting, lest haply they faint on the way. 33 And the disciples say unto him, Whence should we have so many loaves in a desert place as to fill so great a multitude? 34 And Jesus said unto them, How many loaves have ye? And they said, Seven, and a few small fishes. 35 And he commanded the multitude to sit down on the ground; 36 and he took the seven loaves and the fishes; and he gave thanks and brake, and gave to the disciples, and the disciples to the multitudes. 37 And they all ate, and were filled: and they took up that which remained over of the broken pieces, seven baskets full. 38 And they that did eat were four thousand men, besides women and children. 39 And he sent away the multitudes, and entered into the boat, and came into the borders of Magadan.

Footnotes

  1. Matthew 15:4 Ex. 20:12; Dt. 5:16.
  2. Matthew 15:4 Ex. 21:17; Lev. 20:9.
  3. Matthew 15:4 Or, surely die
  4. Matthew 15:6 Some ancient authorities add or his mother.
  5. Matthew 15:6 Some ancient authorities read law.
  6. Matthew 15:8 Isa. 29:13.
  7. Matthew 15:12 Greek caused to stumble.
  8. Matthew 15:13 Greek planting.
  9. Matthew 15:25 See marginal note on 2:2.
  10. Matthew 15:26 Or, loaf