Add parallel Print Page Options

Liknelsen om de tio brudtärnorna

25 Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor tog sina oljelampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem kloka. De fem oförståndiga tog med sig lamporna men ingen olja, medan de kloka hade både oljekrukor och lampor. När brudgummen sedan dröjde, blev de så trötta att de somnade.

Men vid midnatt väcktes de av ett rop: ’Brudgummen kommer! Kom ut och välkomna honom!’

Alla flickorna skyndade sig genast upp och gjorde i ordning sina lampor. Men de fem som inte hade någon extra olja bad att de andra skulle dela med sig, eftersom deras lampor slocknade. Då svarade de andra: ’Vi har inte så mycket att det räcker till er också. Gå iväg till dem som säljer olja och köp det ni behöver!’

10 Men medan de var borta och köpte olja, kom brudgummen. De som var beredda fick då följa med honom in till bröllopsfesten, och porten låstes.

11 Efter en stund kom de fem andra tillbaka och ropade: ’Herre, Herre, öppna för oss!’ 12 Men då ropade han tillbaka: ’Sannerligen säger jag er: jag känner er inte!’

13 Håll er därför vakna, för ni vet inte dagen eller timmen.

Read full chapter

25 »Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

10 Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

11 Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

12 Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

13 Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

Read full chapter