Matteus 20
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Liknelsen om den generöse arbetsgivaren
20 Här följer en annan berättelse som också är en bild av himmelriket: En man, som hade en stor egendom, gick tidigt en morgon ut för att anställa arbetare till sina skördefält.
2 De kom överens om dagspenningen och männen gick sedan ut till arbetet.
3 Några timmar senare gick mannen ut igen och fick då se några andra män stå arbetslösa på torget.
4 Han skickade iväg också dem till fälten och lovade att han vid dagens slut skulle betala dem vad som var rimligt.
5 Vid middagstid och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant.
6 Klockan fem på kvällen var han i staden igen och såg då ytterligare några män som stod där sysslolösa. Han frågade dem: 'Varför har ni inte arbetat på hela dagen?'
7 'Därför att ingen har anställt oss
8 När kvällen kom bad mannen sin kamrer att kalla på arbetarna och ge dem deras lön, och då börja med dem som kom sist.
9 När de män som börjat arbeta klockan fem tog emot sin betalning, fick var och en en hel dagslön.
10 När därför männen som anställts först kom för att få sin lön, trodde de att de skulle få mycket mer. Men de fick också samma belopp.
11-12 Då började de protestera: 'De här karlarna har bara hållit på en timme och ändå betalar du dem lika mycket som oss. Och vi som arbetat hela dagen i den brännande hettan.'
13 'Min vän
14 Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön.
15 Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina pengar? Och varför blir ni så arga över att jag är så generös?'
16 Så ska de sista bli de första och de första de sista.
Jesus förutsäger för tredje gången hur han ska dö
(177/Mark 10:32-34; Luk 18:31-34)17 När Jesus nu var på väg till Jerusalem samlade han de tolv lärjungarna
18 och samtalade med dem om vad som skulle hända när de kom dit.Jag kommer att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och de judiska ledarna, och de kommer att döma mig till döden.
19 De kommer att överlämna mig till de romerska myndigheterna, och jag kommer att bli hånad och korsfäst. Men på den tredje dagen ska jag stå upp från de döda.
Jesus talar om att tjäna andra
20 Sedan kom Sebedaios söner, Jakob och Johannes, tillsammans med sin mor till Jesus. Hon föll på knä för att be om något.
21 Vad vill du? frågade han.Hon svarade: Kan du inte låta mina söner sitta på hedersplats närmast dig i ditt rike?
22 Men Jesus sa till henne: Du vet inte vad du ber om! Sedan vände han sig till Jakob och Johannes och frågade dem: Kan ni utstå de fruktansvärda lidanden som jag måste utstå? Ja, svarade de. Det kan vi!
23 Ni ska verkligen få göra det, sa han till dem. Men jag har ingen rättighet att säga vem som ska sitta närmast mig. De platserna är reserverade för dem min Far väljer ut.
24 De andra lärjungarna blev upprörda när de hörde vad Jakob och Johannes krävde.
25 Men Jesus samlade dem och sa: Här i världen uppträder kungarna som tyranner, och de som har makt trycker ner dem som står under dem.
26 Men så får det inte lov att vara bland er. Den som vill vara ledare måste vara de andras tjänare.
27 Och den som vill vara störst måste tjäna som slav.
28 Ni måste ha samma inställning som jag har, för Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att själv tjäna. Ja, jag har kommit för att ge mitt liv och på så sätt göra många fria.
Jesus botar från blindhet
29 När Jesus och lärjungarna lämnade staden Jeriko följde en stor folkskara med dem.
30 Två blinda män satt då vid vägkanten, och när de hörde att Jesus kom gående började de ropa: Herre, Davids son, var snäll och hjälp oss!
31 Folket försökte få dem att hålla tyst, men då ropade de ännu högre.
32-33 När Jesus kom till det ställe där de satt, stannade han och frågade: Vad vill ni mig? Herre, sa de, vi skulle vilja se!
34 Då greps Jesus av medlidande med dem, och han rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.
Matteus 20
Svenska 1917
20 »Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»
17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
18 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
21 Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
22 Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
23 Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»
24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»
33 De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»
34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica